Fukushima i Japan kommer att påverka den svenska energidebatten
Observerat om Japanolyckan med kärnkraften kommer att påverka energidebatten i Sveriges riksdag och regering
Mycket talar för att kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan högst troligt kommer att få konsekvenser för den svenska energidebatten. En fortsatt utbyggnad av kärnkraften – utöver dagens tio svenska reaktioner – som folkpartiet länge drivit inom Reinfeldt-regeringen lär inte bli av. Snarare har utvecklingen i Japan och dess påverkan på det politiska klimatet i stort sannolikt gjort att det mesta nu talar för att folkopinionen i Sverige nu kräver att man gör upp med oppositionen över blockgränserna om energipolitiken. Den allvarliga kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan har startat en debatt om kärnkraften i Sverige, Tyskland och många andra länder.
Fortfarande är konsekvenserna av olyckan oöverblickbara. Det beror på hur den närmaste tidens kylning av de skadade reaktorerna lyckas om Fukushimaolyckan blir i nivå med olyckan i Tjernobyl i Ukraina. Men uppenbarligen har man i Japan gjort en felaktig riskkalkyl och bl a byggt för låga skyddsvallar mot tsunamivågor och möjligen också slarvat lite med en del annat i säkerheten.
Tjernobyl var visserligen av en annan reaktortyp och utsattes för experiment som gick över styr. Men redan nu menar experter ändå att de två är jämförbara i avseenden som rör strålning, utsläpp, smälta härdar, påverkan på människor. Den franska strålskyddsmyndigheten klassar nu Fukushimaolyckan till en sexa på den sjugradiga skala där Tjernobyl var en sjua.
När påverkan på jordklotets temperaturökning som utsläpp av koldioxid ger, till följd av eldning av fossila bränslen, hamnade i fokus fick kärnkraften en pånyttfödelse. Den kunde vara ett medel för att minska koldioxidutsläpp. Det kan även förnyelsebar energi i form av vind-, våg- och solkraft vara.
Men de senare energiformerna har visat sig inte kunna ge så stora och snabba tillskott som man hoppats på. Och de är relativt dyra att bygga ut samt ger ganska dyr energi. Ändå blir de tekniskt bättre och används mer.
Till kärnkraftens nackdel hör att inte heller den är billig, särskilt om den måste bära ökade kostnader för investeringar i de ökade kraven säkerhetskraven gör energin ännu dyrare och notan för detta inte kan lägga dem på skattebetalare.
Anhängare av kärnkraft framhåller den japanska olyckans ovanlighet. Jordskalv och tsunamis av det slag som är i Japan förekommer inte i Sverige. Det är korrekt.
Men annat kan ske som gör att problem med kylningen av härden ändå uppstår. Dessutom kan det osannolika ändå bli sannolikt också på grund av rent slarv och “mänskliga faktors-misstag” av olika slag.
Och även om olika möjliga och förutsedda problem rörande drift av kärnkraftverk går att lösa, kvarstår ändå de många nackdelarna med kärnkraften. De rör bland annat processerna före och efter elproduktionen i reaktorerna. Hela kedjan från råvaran uran till hur avfallet från kärnkraften ska kunna hanteras och förvaras på ett säkert sätt under flera tiotusentals år.
Oavsett hur det till slut går med lösningen av kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan så växer nu opinionen i Sverige snabbt för att en blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften och energipolitiken i stort. Det är dags att en gång för alla göra upp över blockgränsen om en politik som ger både hushåll, industrin och energiproducenterna besked om vilka spelregler som ska gälla.
En sådan bred och blocköverskridande uppgörelse mellan den borgerliga regeringskoalitionen och den rödgröna oppositionen skulle kunna bidra till att öka investeringarna och skynda om på omställningen till ett annat energisystem, där vi minskar sårbarbeten och ökar tryggheten. Hälften av Sveriges elproduktion sker nämligen genom kärnkraft. Denna kan inte avvecklas snabbt och planmässig, gradvis avveckling. Det inser också kärnkraftsmotståndarna.
Dagens tio reaktorer i kommersiell drift kan bara ersättas genom flera årtionden av konsekvent och målmedvetet arbete, med alternativ som är miljömässiga och ekonomiskt konkurrenskraftiga.
Trovärdigheten och tyngden i denna omställning skulle dock, menar den rödgröna oppositionen i Sverige, öka dramatiskt om regeringen Reinfeldt släppte på prestigen, satte sig i förhandlingar och gjorde upp med minst riksdagens största oppositionsparti, socialdemokraterna och dess nya, kommande ledare Håkan Juholt (bor ju själv i kärnkraftskommunen Oskarshamn i Småland) om en energipolitik värd namnet.
Men rimligt är att en sådan uppgörelse också innebära att statligt ägda Vattenfall behålls i statlig ägo och att man håller avkastningskraven på en rimlig, inte överstor nivå.
Ett bättre sätt än en sedan bred, blocköverskridande uppgörelse om att värna grunden för Sveriges moderna samhälle är dessutom svår att tänka sig. Ska vi gissa att sannolikheten för att så till slut skulle kunna bli fallet nu är åtminstone dubbelt så stora nu som innan händelserna i Japan.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
Mycket talar för att kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan högst troligt kommer att få konsekvenser för den svenska energidebatten. En fortsatt utbyggnad av kärnkraften – utöver dagens tio svenska reaktioner – som folkpartiet länge drivit inom Reinfeldt-regeringen lär inte bli av. Snarare har utvecklingen i Japan och dess påverkan på det politiska klimatet i stort sannolikt gjort att det mesta nu talar för att folkopinionen i Sverige nu kräver att man gör upp med oppositionen över blockgränserna om energipolitiken. Den allvarliga kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan har startat en debatt om kärnkraften i Sverige, Tyskland och många andra länder.
Fortfarande är konsekvenserna av olyckan oöverblickbara. Det beror på hur den närmaste tidens kylning av de skadade reaktorerna lyckas om Fukushimaolyckan blir i nivå med olyckan i Tjernobyl i Ukraina. Men uppenbarligen har man i Japan gjort en felaktig riskkalkyl och bl a byggt för låga skyddsvallar mot tsunamivågor och möjligen också slarvat lite med en del annat i säkerheten.
Tjernobyl var visserligen av en annan reaktortyp och utsattes för experiment som gick över styr. Men redan nu menar experter ändå att de två är jämförbara i avseenden som rör strålning, utsläpp, smälta härdar, påverkan på människor. Den franska strålskyddsmyndigheten klassar nu Fukushimaolyckan till en sexa på den sjugradiga skala där Tjernobyl var en sjua.
När påverkan på jordklotets temperaturökning som utsläpp av koldioxid ger, till följd av eldning av fossila bränslen, hamnade i fokus fick kärnkraften en pånyttfödelse. Den kunde vara ett medel för att minska koldioxidutsläpp. Det kan även förnyelsebar energi i form av vind-, våg- och solkraft vara.
Men de senare energiformerna har visat sig inte kunna ge så stora och snabba tillskott som man hoppats på. Och de är relativt dyra att bygga ut samt ger ganska dyr energi. Ändå blir de tekniskt bättre och används mer.
Till kärnkraftens nackdel hör att inte heller den är billig, särskilt om den måste bära ökade kostnader för investeringar i de ökade kraven säkerhetskraven gör energin ännu dyrare och notan för detta inte kan lägga dem på skattebetalare.
Anhängare av kärnkraft framhåller den japanska olyckans ovanlighet. Jordskalv och tsunamis av det slag som är i Japan förekommer inte i Sverige. Det är korrekt.
Men annat kan ske som gör att problem med kylningen av härden ändå uppstår. Dessutom kan det osannolika ändå bli sannolikt också på grund av rent slarv och “mänskliga faktors-misstag” av olika slag.
Och även om olika möjliga och förutsedda problem rörande drift av kärnkraftverk går att lösa, kvarstår ändå de många nackdelarna med kärnkraften. De rör bland annat processerna före och efter elproduktionen i reaktorerna. Hela kedjan från råvaran uran till hur avfallet från kärnkraften ska kunna hanteras och förvaras på ett säkert sätt under flera tiotusentals år.
Oavsett hur det till slut går med lösningen av kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan så växer nu opinionen i Sverige snabbt för att en blocköverskridande överenskommelse om kärnkraften och energipolitiken i stort. Det är dags att en gång för alla göra upp över blockgränsen om en politik som ger både hushåll, industrin och energiproducenterna besked om vilka spelregler som ska gälla.
En sådan bred och blocköverskridande uppgörelse mellan den borgerliga regeringskoalitionen och den rödgröna oppositionen skulle kunna bidra till att öka investeringarna och skynda om på omställningen till ett annat energisystem, där vi minskar sårbarbeten och ökar tryggheten. Hälften av Sveriges elproduktion sker nämligen genom kärnkraft. Denna kan inte avvecklas snabbt och planmässig, gradvis avveckling. Det inser också kärnkraftsmotståndarna.
Dagens tio reaktorer i kommersiell drift kan bara ersättas genom flera årtionden av konsekvent och målmedvetet arbete, med alternativ som är miljömässiga och ekonomiskt konkurrenskraftiga.
Trovärdigheten och tyngden i denna omställning skulle dock, menar den rödgröna oppositionen i Sverige, öka dramatiskt om regeringen Reinfeldt släppte på prestigen, satte sig i förhandlingar och gjorde upp med minst riksdagens största oppositionsparti, socialdemokraterna och dess nya, kommande ledare Håkan Juholt (bor ju själv i kärnkraftskommunen Oskarshamn i Småland) om en energipolitik värd namnet.
Men rimligt är att en sådan uppgörelse också innebära att statligt ägda Vattenfall behålls i statlig ägo och att man håller avkastningskraven på en rimlig, inte överstor nivå.
Ett bättre sätt än en sedan bred, blocköverskridande uppgörelse om att värna grunden för Sveriges moderna samhälle är dessutom svår att tänka sig. Ska vi gissa att sannolikheten för att så till slut skulle kunna bli fallet nu är åtminstone dubbelt så stora nu som innan händelserna i Japan.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 2:14 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home