Obama, State of the Union och finansiella härdsmältor
(Publicerad i bl a Arbetarbladet 28 jan. 2011 m fl)
Observerat om State of the Union, Obama och finansiella härdsmältor i amerikanska delstater
Sedan mordattentaten i Tucson i Arizona och det tal som president Barack Obama då höll som fångade det amerikanska folket har presidenten på nytt fått lite bättre grepp “om det amerikanska folkets sinnen”. Han kan – trots en rätt kraftfull högerrepublikansk övervikt just nu i kongressens underhus, representanthuset – ha en Bill Clinton-god chans att vinna ett omval som president om två år.
I sitt årliga tal om tillståndet i nationen (State of the Union) lät Barack Obama orden flyta elegant från Berlin i delstaten Pennsylvania (borrteknikföretaget som bidrog till att 33 chilenska gruvarbetare kunde räddas) till Washington DC. Om hur ett litet verkstadsföretag kan “gör stora saker";om vikten av innovationer, om skolans och utbildningens betydelse. Om vikten av att skapa goda livschanser också för dem som inte är födda med silversked i munnen. Obama var kort sagt i god form och hans retorik var lysande, och fångade publiken. Igen.
Men där fanns också ett budskap om den mera kärva amerikanska verkligheten, den som följt i finanskrisens spår: hög arbetslöshet och usla federala och delstatliga finanser. På den punkten betonade han vikten av teknik- och utbildningssatsningar men också – för att få kongressen med sig – på förslag om besparingar genom att frysa de federala utgifter under fem år, vilket skulle sänka budgetunderskottet med 400 miljarder dollar det kommande årtiondet.
Men frågan är om det räcker för att lösa problemen i den amerikanska ekonomin. Är det ens rätt medicin? Och går det ens ihop? Men vad ska/kan han göra? Med de ramar också en amerikansk president har.
Den 19 december hade det ofta lysande amerikanska nyhetsmagasinet "CBS 60 minutes" ett inslag som visar att även många delstater och kommuner i USA står på ruinens brant.
I inslaget varnar Wall Street-analytikern Meredith Whitney för "en finansiell härdsmälta i de lokala och delstatliga ekonomierna".
Det finns stora ekonomiska hål i solstaten Kalifornien (bankruttmässigt), Arizona, New Jersey, Illinois och Pennsylvania.
"Det är det värsta jag har sett. Men Washington vill inte tala högt om det här", säger Wall Street-experten.
Det är ord som rimligen måste tas på största allvar.
Meredith Whitney var en av dem som tidigt förutsåg bolånekraschen och storbanken Lehmans Brothers fall 2008 och den finansiella härdsmälta som därefter följde.
Utvecklingen i USA lär oss flera saker.
1. Lågskattepolitiken fungerar bara inte om man samtidigt vill hålla sig med högklassig infrastruktur, sjukvårdsförsäkring, bra pensioner och skolor. Den som vill ha bra offentlig service och socialförsäkringar måste vara beredd att betala skatt, skatt efter bärkraft. Enbart införande av en federal moms på 5 proc. skulle göra stor skillnad för finanserna i ett land som USA. Men chansen att något sådant skulle införas nu i USA är tämligen obefintlig med nuvarande majoritetsförhållanden i amerikanska kongressens underhus.
2. Årtionden av marknadstänkande, avregleringar och hämningslös girighet blev inget lyft för USA. Staten kan inte släppa allt ansvar till marknadskrafter och finanshajar. Inte ens i USA, marknadsekonomins förlovade land, funkar det särskilt bra. Infrastrukturen är t ex svårt nedgången även i skenbart rika delstater som Kalifornien m fl.
3. Vi lever i en globaliserad värld. En ny krasch i den stora ekonomin USA kommer - på samma sätt som 2008-2009 - att få allvarliga följdverkningar även i Sverige, andra nordiska länder och i EU-Europa i stort.
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Såg att den utmärkte Leif Pagrotsky ska debattera EMUs överlevnad i Norra Latin samtidigt nästan som Göran Persson m fl pratar om jobben, socialförsäkringarna etc på en konferens på Clarion, nära Norra Latin, också den 2 febr. Blir svårt att hinna med båda... Men det blir Clarion för min del.
Observerat om State of the Union, Obama och finansiella härdsmältor i amerikanska delstater
Sedan mordattentaten i Tucson i Arizona och det tal som president Barack Obama då höll som fångade det amerikanska folket har presidenten på nytt fått lite bättre grepp “om det amerikanska folkets sinnen”. Han kan – trots en rätt kraftfull högerrepublikansk övervikt just nu i kongressens underhus, representanthuset – ha en Bill Clinton-god chans att vinna ett omval som president om två år.
I sitt årliga tal om tillståndet i nationen (State of the Union) lät Barack Obama orden flyta elegant från Berlin i delstaten Pennsylvania (borrteknikföretaget som bidrog till att 33 chilenska gruvarbetare kunde räddas) till Washington DC. Om hur ett litet verkstadsföretag kan “gör stora saker";om vikten av innovationer, om skolans och utbildningens betydelse. Om vikten av att skapa goda livschanser också för dem som inte är födda med silversked i munnen. Obama var kort sagt i god form och hans retorik var lysande, och fångade publiken. Igen.
Men där fanns också ett budskap om den mera kärva amerikanska verkligheten, den som följt i finanskrisens spår: hög arbetslöshet och usla federala och delstatliga finanser. På den punkten betonade han vikten av teknik- och utbildningssatsningar men också – för att få kongressen med sig – på förslag om besparingar genom att frysa de federala utgifter under fem år, vilket skulle sänka budgetunderskottet med 400 miljarder dollar det kommande årtiondet.
Men frågan är om det räcker för att lösa problemen i den amerikanska ekonomin. Är det ens rätt medicin? Och går det ens ihop? Men vad ska/kan han göra? Med de ramar också en amerikansk president har.
Den 19 december hade det ofta lysande amerikanska nyhetsmagasinet "CBS 60 minutes" ett inslag som visar att även många delstater och kommuner i USA står på ruinens brant.
I inslaget varnar Wall Street-analytikern Meredith Whitney för "en finansiell härdsmälta i de lokala och delstatliga ekonomierna".
Det finns stora ekonomiska hål i solstaten Kalifornien (bankruttmässigt), Arizona, New Jersey, Illinois och Pennsylvania.
"Det är det värsta jag har sett. Men Washington vill inte tala högt om det här", säger Wall Street-experten.
Det är ord som rimligen måste tas på största allvar.
Meredith Whitney var en av dem som tidigt förutsåg bolånekraschen och storbanken Lehmans Brothers fall 2008 och den finansiella härdsmälta som därefter följde.
Utvecklingen i USA lär oss flera saker.
1. Lågskattepolitiken fungerar bara inte om man samtidigt vill hålla sig med högklassig infrastruktur, sjukvårdsförsäkring, bra pensioner och skolor. Den som vill ha bra offentlig service och socialförsäkringar måste vara beredd att betala skatt, skatt efter bärkraft. Enbart införande av en federal moms på 5 proc. skulle göra stor skillnad för finanserna i ett land som USA. Men chansen att något sådant skulle införas nu i USA är tämligen obefintlig med nuvarande majoritetsförhållanden i amerikanska kongressens underhus.
2. Årtionden av marknadstänkande, avregleringar och hämningslös girighet blev inget lyft för USA. Staten kan inte släppa allt ansvar till marknadskrafter och finanshajar. Inte ens i USA, marknadsekonomins förlovade land, funkar det särskilt bra. Infrastrukturen är t ex svårt nedgången även i skenbart rika delstater som Kalifornien m fl.
3. Vi lever i en globaliserad värld. En ny krasch i den stora ekonomin USA kommer - på samma sätt som 2008-2009 - att få allvarliga följdverkningar även i Sverige, andra nordiska länder och i EU-Europa i stort.
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Såg att den utmärkte Leif Pagrotsky ska debattera EMUs överlevnad i Norra Latin samtidigt nästan som Göran Persson m fl pratar om jobben, socialförsäkringarna etc på en konferens på Clarion, nära Norra Latin, också den 2 febr. Blir svårt att hinna med båda... Men det blir Clarion för min del.
posted by rbjorkenwall at 6:04 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home