USA efter kongressvalet blir närmast ostyrbart när ekonomin går uselt
Observerat: om ett USA som nu kommer att bli närmast ostyrbart medan arbetslösheten biter sig fast
Åter bekräftades den gamla sanningen i amerikansk politik: Det är ekonomin, dumskalle ("It is the economy, stupid", som Bill Clinton ofta sa). Det var ekonomin och att USA ser ut att nu fastna i rekordhög arbetslöshet som knäckte demokraterna i kongressvalet i USA,det medgav också en ödmjuk och självkritisk president Obama vid sin presskonferens strax efter valförlusten. Men vad kan och ska hans administration göra när USAs ekonomi bara ytterst långsamt är på väg uppåt, och arbetslösheten är den högsta på 26 år?
Visst, i sann New Deal-anda a la Roosevelt borde Obama satsa miljarder på att laga nedgångna broar och vägar, bygga järnvägar för snabbare kollektivtrafik för att minska bilismens miljöskadliga effekter. Hans administration borde också satsa på rejäla utbildningspaket för fattiga barnfamiljers ungdomar och för att rusta upp många nu nedgångna skolor i landet. Men USA som nation är luspank, landet har ett enorma budgetunderskott, och en nu ännu mera fientlig kongress kommer att blockera alla progressiva reformförslag från Obamas och demokraternas sida. Risken är överhängande stor för att USA kommer att bli i det närmaste ostyrbart och förlamat genom motsättningarna mellan president Obama och hans demokrater kontra allt mera militanta högerradikala republikaner.
När politiken slår knut på sig själv, kom ändå amerikanska riksbanken, Federal Reserve, häromdagen till undsättning med ett gigantisk stimulanspaket för att höja konsumtionen den amerikanska ekonomin. Riksbanken ska under ett år köpa upp statspapper för 600 miljarder dollar, allt i hopp om att den vägen kunna sänka de långa marknadsräntorna, öka efterfrågan, minska arbetslösheten och möjligen, möjligen även få lite på den nu stendöda fastighetsmarknaden. Samtidigt som vräkningarna av nyfattiga i USA bara blir fler.
För två år sedan när finanskrisen var akut tryckte Fed-bankschefen Ben Bernanke ut ännu fler miljarder på finansmarknaderna. Det funkade då, men att göra det nu, i en svagt uppåtgående konjunktur, är mera hasardartat spel på hög nivå. Rimligen kommer nu genomförda åtgärder att spä på inflationen. Det är alltid hasardartat osäkert att i kristider låta sedelpressarna rulla. Det är ungefär som att segla i främmande vatten utan sjökort eller GPS.
I bästa fall händer ingenting allvarligt, utom att dollarns värde försvagas och inflationen stiger något. Men kan en dubbel dip, en andra recession och där USA fastnar i en japansk situation med fortsatt svag tillväxt, fortsatt hög arbetslöshet och hamnar i en långvarig spiral nedåt i ekonomin. En nedgång som i Japans fall varat i två årtionden nu. Inget roligt perspektiv i så fall för USA, Obama och amerikanska folket i stort.
Det finns med andra ord stora risker för USA de närmaste åren. Nu när det allt överskuggande, avgörande problemet för USA är bristen på framtidstro och en alltför svag inhemsk efterfrågan i ekonomin. Men vad är alternativen? Alternativet till amerikanska centralbankens påspädning av penningmängden när det amerikanska politiskt styrda budgetprocesser i kongressen hotar att gå ännu mera i baklås efter det färska kongressvalet och republikanernas övertagande av majoriteten i kongressens underhus, representanthuset!?
Fungerar det här i ett läge när EU-Europa går motsatt väg och höjer sina räntor stegvis samtidigt som land efter land hårdbantar och skär ner i sina statsbudgetar och sänker sin efterfrågan kraftigt samtidigt som arbetslösheten verkar ha fastnat på rekordhöga 23 miljoner arbetslösa!?
Ingen vet men allt fler ekonomer och andra är det som varnar för att USA och Västeuropa - men inte Indien, Kina, Brasilien (världens 8:e ekonomi) m fl - kan vara på väg mot en andra djup recession, en dubbel dip. (En problematik som f.ö noga och insiktsfullt analyserades på ett Friedrich Ebert Stiftung-Arena-seminarium av goda professorskompetenser nyligen i Stockholm.)
En tidigare ekonomipristagare till Alfred Nobels minne, den ofta så kloke Paul Krugman, skriver i New York Times den 8 nov. att de nästan 15 miljoner arbetslösa - hälften har varit arbetslösa 21 veckor eller mer - kommer att få betala priset för tillståndet i amerikanska ekonomin.
Så visst finns skäl också för oss i de nordiska länderna att närmare följa vad som nu kommer att ske inom politik och ekonomi efter det amerikanska mellanårsvalet till kongressen och hur Obama nu kommer att agera som landets president.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
(Publicerad i bl a Norrköpings tidningar m fl)
Åter bekräftades den gamla sanningen i amerikansk politik: Det är ekonomin, dumskalle ("It is the economy, stupid", som Bill Clinton ofta sa). Det var ekonomin och att USA ser ut att nu fastna i rekordhög arbetslöshet som knäckte demokraterna i kongressvalet i USA,det medgav också en ödmjuk och självkritisk president Obama vid sin presskonferens strax efter valförlusten. Men vad kan och ska hans administration göra när USAs ekonomi bara ytterst långsamt är på väg uppåt, och arbetslösheten är den högsta på 26 år?
Visst, i sann New Deal-anda a la Roosevelt borde Obama satsa miljarder på att laga nedgångna broar och vägar, bygga järnvägar för snabbare kollektivtrafik för att minska bilismens miljöskadliga effekter. Hans administration borde också satsa på rejäla utbildningspaket för fattiga barnfamiljers ungdomar och för att rusta upp många nu nedgångna skolor i landet. Men USA som nation är luspank, landet har ett enorma budgetunderskott, och en nu ännu mera fientlig kongress kommer att blockera alla progressiva reformförslag från Obamas och demokraternas sida. Risken är överhängande stor för att USA kommer att bli i det närmaste ostyrbart och förlamat genom motsättningarna mellan president Obama och hans demokrater kontra allt mera militanta högerradikala republikaner.
När politiken slår knut på sig själv, kom ändå amerikanska riksbanken, Federal Reserve, häromdagen till undsättning med ett gigantisk stimulanspaket för att höja konsumtionen den amerikanska ekonomin. Riksbanken ska under ett år köpa upp statspapper för 600 miljarder dollar, allt i hopp om att den vägen kunna sänka de långa marknadsräntorna, öka efterfrågan, minska arbetslösheten och möjligen, möjligen även få lite på den nu stendöda fastighetsmarknaden. Samtidigt som vräkningarna av nyfattiga i USA bara blir fler.
För två år sedan när finanskrisen var akut tryckte Fed-bankschefen Ben Bernanke ut ännu fler miljarder på finansmarknaderna. Det funkade då, men att göra det nu, i en svagt uppåtgående konjunktur, är mera hasardartat spel på hög nivå. Rimligen kommer nu genomförda åtgärder att spä på inflationen. Det är alltid hasardartat osäkert att i kristider låta sedelpressarna rulla. Det är ungefär som att segla i främmande vatten utan sjökort eller GPS.
I bästa fall händer ingenting allvarligt, utom att dollarns värde försvagas och inflationen stiger något. Men kan en dubbel dip, en andra recession och där USA fastnar i en japansk situation med fortsatt svag tillväxt, fortsatt hög arbetslöshet och hamnar i en långvarig spiral nedåt i ekonomin. En nedgång som i Japans fall varat i två årtionden nu. Inget roligt perspektiv i så fall för USA, Obama och amerikanska folket i stort.
Det finns med andra ord stora risker för USA de närmaste åren. Nu när det allt överskuggande, avgörande problemet för USA är bristen på framtidstro och en alltför svag inhemsk efterfrågan i ekonomin. Men vad är alternativen? Alternativet till amerikanska centralbankens påspädning av penningmängden när det amerikanska politiskt styrda budgetprocesser i kongressen hotar att gå ännu mera i baklås efter det färska kongressvalet och republikanernas övertagande av majoriteten i kongressens underhus, representanthuset!?
Fungerar det här i ett läge när EU-Europa går motsatt väg och höjer sina räntor stegvis samtidigt som land efter land hårdbantar och skär ner i sina statsbudgetar och sänker sin efterfrågan kraftigt samtidigt som arbetslösheten verkar ha fastnat på rekordhöga 23 miljoner arbetslösa!?
Ingen vet men allt fler ekonomer och andra är det som varnar för att USA och Västeuropa - men inte Indien, Kina, Brasilien (världens 8:e ekonomi) m fl - kan vara på väg mot en andra djup recession, en dubbel dip. (En problematik som f.ö noga och insiktsfullt analyserades på ett Friedrich Ebert Stiftung-Arena-seminarium av goda professorskompetenser nyligen i Stockholm.)
En tidigare ekonomipristagare till Alfred Nobels minne, den ofta så kloke Paul Krugman, skriver i New York Times den 8 nov. att de nästan 15 miljoner arbetslösa - hälften har varit arbetslösa 21 veckor eller mer - kommer att få betala priset för tillståndet i amerikanska ekonomin.
Så visst finns skäl också för oss i de nordiska länderna att närmare följa vad som nu kommer att ske inom politik och ekonomi efter det amerikanska mellanårsvalet till kongressen och hur Obama nu kommer att agera som landets president.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
(Publicerad i bl a Norrköpings tidningar m fl)
posted by rbjorkenwall at 6:07 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home