Freidrich Ebert-Stiftung-seminarium om globala ekonomin
Var onsdagen den 27 oktober 2010 på ett bra Friedrich Ebert Stiftung-seminarium om den globala ekonomin och finanskrisen på Norra Latin i Sthlm, där flera goda talare hade sina tankeväckande input i ämnet.
Bland dessa gjorde väl prof. Hansjörg Herr från Berlin - med arbetsmarknad som specialområde - hade en hel del bra ifrån sig med intressanta fakta om lönekostnadernas utveckling (sjunkande timlönekostnader i många viktiga länder)
och hur kapitalandelen växer på löneandelens bekostnad samt hur detta i sin tur leder till en sjunkande efterfrågan i den inhemska ekonomin och hur det satsar för lite på offentliga investeringar och keynsianska miljöinvesteringar (det senare ämnet för prof. i ekon. historia, Lena Sommestads inlägg. Sommestad är en tillgång för socialdemokraterna och borde ges en större plattform!).
En annan intressant och oerhört snabb i skallen indisk finansman Sony Kaapor - som tidigare arbetat på bankirfirman Lehman Brothers och bl a tjänat 20 milj. dollar enbart på en enda affärer senare skandalomsusade oljebolaget Enron - gjorde ett karismatiskt starkt intryck med sina olika inblickar från internationella finansbolag som i praktiken är utan styrsel. Han driver nu en tankesmedja - http://www.re-define.org - och kräver att finansmarknaderna måste regleras bättre.
Kapoor jämför finansmarknaderna med ett trafiksystem där småbilar har ersatts av stora lastbilar med farlig last. Inga hastighetsbegränsningar råder. Poliserna har avskedats eller bara sover.
Om inget görs följer ännu en kris. Men Kapoor framhöll även att de globala ojämlikheterna föder spekulation och att perioden mellan varje kris egentligen är mer skadlig. Då vinglar runt i rekordfart, resurser snedfördelas, det globala klimatet och de redan fattiga är förlorarna, nya finansbubblor skapas. De globala institutioner som ska göra något åt eländet skapades när Erlander var ny som statsminister.
Nu behöver vi ett nytt "Bretton Woods"-system, en reformerad Världsbank/IMF och en WTO-organisation för handeln som fungerar bättre på global skala än de nuvarande gör.
Dagens avslutades sedan med att med skicklige Leif Pagrotsky summerade dagen, pekade på att Kina inte är i kris, inte Indien heller, inte växande Brasilien medan däremot det i grunden är en europeisk,och transatlantisk finansiell kris för en alltför oreglerad marknad och som nu hanteras så illa att vi - som även en journalist (Wolfgang Münchau) från Financial Times och andra påpekade tidigare under dagen - kan leda oss i en andra ekonomisk a dubble dip recession.
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Det Pagrotsky sa som avslutning på dagen tror jag tyvärr inte Thomas Östros förmått säga lika bra!
Om S ska kunna återfå en kungsörnens luftherravälde i ekonomiska frågor måste resan börja här, i en förståelse av det som har försummats: Den globala ekonomin och hur vi förhåller oss till nu ultraliberala finansmarknader. För detta en berättelse om Sveriges roll i densamma, egna reformer och ett större intresse för europeiskt och globalt samarbete. En rimlig utgångspunkt är en rejäl uppdatering av den svenska modellen i globaliseringens tid. Väljarna känner inte tillräckligt förtroende för en politik som bara handlar om att ge Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Kompetensförmedlingen) nya namn, samtidigt som man nära nog helt struntar i dess innehåll liksom vad gäller finansmarknaderna och globaliseringens grundfrågor.
Nu finns en hemläxa att göra för i valet förlorande socialdemokrater på dessa och andra områden.
/Robert bj
0 Comments:
Post a Comment
<< Home