Ungdomsarbetslösheten - nya initiativ men också en passiv regering

Observerat: Bra att ungdomsarbetslösheten nu åter diskuteras men regeringen bara tövar och är passiv.

Åter har den viktiga diskussionen om ungdomsarbetslösheten flutit upp till ytan i offentligheten. Bra så. Noterar dock hur aktörerna har bytt plats. Nu är det de fackliga organisationerna som har idéerna medan regeringen Reinfeldt sitter passiv och trött.

Onsdagen den 24 november släppte TCO en bra rapport och lanserade där tanken på en utbildningsgaranti för ungdomar. Skolmisslyckanden - 30 procent har ingen fullt genomförd gymnasieutbildning - är en av de förklaringarna till att ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden. Och sambandet med långtidsarbetslösheten är ännu starkare.

För de här ungdomarna – och de är många – hjälper varken jobbskatteavdrag eller den lägre arbetsgivaravgiften för unga. De hamnar ändå sist i kön. TCO vill i stället se ett program där kommunerna bygger upp utbildningscentrum för unga avslutade studier ska ges stöd så att de senast vid 25 års ålder har fullföljt sin gymnasieutbildning. Alla ska ha rätt till fullföljd gymnasieutbildning innan de fyllt 25 år är TCOs krav. Till detta kopplas krav om att fullborda den för att få fullt studiesocialt stöd.

Tisdagen den 23 november presenterade IF Metall ett annat initiativ, ett avtal om yrkesintroduktion för ungdomar under 25 år. Förutsatt att det finns ett lokalt avtal ska en arbetsgivare under ett år kunna betala ner till 75 procent av lönen till en ung person som introduceras i jobbet.

Visst går det att rikta invändningar mot förslagen. Frågan är sig om TCO:s hot om avstängning från de sociala trygghetssystemen verkligen är det stöd ungdomar med dåliga skolerfarenheter ­behöver? Och rädslan för att arbetsgivare ska missbruka systemet var mycket nära att stjälpa IF Metalls avtalsplaner. Godkännandet av uppgörelsen i IF Metalls avtalsråd skedde bara med en knapp majoritet och de varnande rösterna för missbrukande arbetsgivare var alls icke få.

Gränsen på 25 år är knappast självklar. Det kan vara unga människor utan förpliktelser, men lika gärna familjeförsörjare med ett stort ansvar. Så förutsättningarna är högst olika. 25 procents lägre lön för en familjeförsörjare i unga år med kanske därtill stora bostadskostnader är högst kännbart.

Men det faktum att både TCO och IF Metall verkligen vill försöka angripa ett av våra största samhällsproblem - den svåra ungdomsarbetslösheten är bra. Det står i skarp kontrast till regeringens passivitet och synnerligen tövande attityd mot detta allvarliga problem.

I grunden - höjd kompetens och mer av lärande - som TCO förespråkar är rätt väg att gå. TCO förtjänar beröm för sin färska rapport och för sitt sätt att driva frågan!

Arbetsmarknaden – inte minst industrin – behöver nya vägar in, men de unga som misslyckats i skolan lär inte få plats innan de först har avslutat sin utbildning. Och de kan inte vänta på att rottingmajoren, utbildningsminister Jan Björklund slutar skylla socialdemokratin för skolans brister. Det kommer han sannolikt aldrig att göra. Trots att han nu är inne på sin andra mandatperiod i regeringsställning och borde lära sig att nu är ansvaret sedan länge hans och den blå alliansregeringens för misslyckandet med den växande ungdomsarbetslösheten.

Bra dock att ungdomsarbetslösheten nu åter diskuteras men synnerligen illa att regeringen bara tövar och är fortsatt passiv i denna viktiga samhällsfråga.

/Robert Björkenwall ;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com

(Införd i bl a Vasabladet 2 december m fl)