Sluta gnäll på tågkaoset - ta i stället gemensamma tag
Det gnälls med rätta över den usla tågtrafiken i landet. Visserligen är det sant att en borgerliga regeringen har lagt mer pengar på att rusta järnvägsnätet än vad den förra socialdemokratiska gjorde. Men anslaget för 2011 är lägre än det för i år och tyvärr alldeles otillräckligt. Det säger SJ och Trafikverket med en mun.
SJ:s ordförande Ulf Adelsohn (moderat) beskriver det svenska banunderhållet som det sämsta i Europa. Trafikverket hävdar att det saknas en miljard kronor för det akut underhållet och servicen av järnvägsnätet. Anslaget för 2011 blir 700 miljoner kronor mindre än vad Trafikverket önskat.
Lägg så till detta att det, enligt pålitlig KTH-studie av en järnvägsforskare från sommaren 2009, finns ett eftersläpande underhållsberg för järnvägens del på hela 8 miljarder kr. När ska detta börja "betas av"?
Konsekvenserna av otillräckliga anslag för underhållet av vår nedgångna järnväg blir, enligt Trafikverket (f d Banverket m fl) ännu fler försenade tåg och risk för nya problem vid oväder. En annan konsekvens blir att olika godsbeställare styr över fler godstransporter från järnväg till redan hårt belastade vägar och vissa järnvägssträckor riskerar dessutom att läggas ner.
Men regeringen med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, m, skyller ifrån sig och pekar finger åt sina företrädare. Det är deras fel, de gjorde för lite. Må så vara, men det är i grunden en helt meningslös lek att ständigt tala om hur S-regeringen eftersatte underhållet å det grövsta för snart fem år sedan. Även om det är sant att s-regeringen inte minst den sista mandatperioden 2002-2006 gjorde för lite, så har ändå nuvarande m-ledda regering sedan hösten 2006 inte heller gjort vad man borde för att åka anslaget för järnvägsunderhållet i tillräcklig grad. Och nu kommer situationen snarare att försämras än att förbättras under nästa år. Och följden? Allt fler litar inte längre på SJ och Trafikverket (som ansvarar för banunderhållet med spår, växlar, ställverk, signalsystem, snöröjning etc) utan tar i stället bilen eller flyget när de ska ut och resa i tjänsten eller privat.
När fler och fler resonerar så, så är det ett praktiskt bevis på att regeringen inte satsar tillräckligt mycket för att trafiken ska fungera och tågen hålla tidtabellen. I stället för att skylla på varandra borde beslutsfattarna - och särskilt då infrastrukturministern - tillsammans driva frågan att öka anslagen till underhållet. Inte skylla på någon annan hela tiden. Och nerslitna, 20 år gamla X 2000-snabbtåg är inte längre mycket till framtidssatsning jämfört med övriga Europa.
Blir det en ny kall och snörik vinter kommer nämligen problemen från förra vintern att bestå, eller rent av förvärras. Det håller inte längre att lappa och laga ett nerslitet järnvägsnät, där stora delar konstruerades för 150 år sedan. Förra årets tågkaos kostade samhällsekonomin 3 miljarder kr, så vad väntar vi på!?
Ska regionerna utanför Storstockholm - som växer så det knakar men där bostadsbristen är svår - också leva och utvecklas är goda kommunikationer en nyckelfråga, och det behövs både bra vägar, fungerande, upprustade järnvägar med reguljär och pålitlig trafik. De olika länsbänkarna i riksdagen borde göra gemensam sak för att se till att det också blir så. Det duger inte att någon annan - ständigt denne annan, men aldrig jag! - ska göra jobbet som fler gemensamt borde kunna bidra med att det verkligen också bli gjort. Och det medan tid är!
Det förtar inte att det sedan också måste finnas ett hyggligt bra nät av fungerande flygtrafik i olika delar av landet. Bland annat för olika näringsliv- och tjänstekontakter och för besöksnäringens framtida, goda potential att bli dubbelt i närtid jämför med dess nuvarande andel av vår ekonomi och samlade sysselsättning.
För övrigt anser jag att det är hög tid att börja bygga dubbelspår på den synnerligen lönsamma Malmbanan i Norrbotten. Ska växande och mycket lönsamma LKAB och andra gruvföretag (Viscaria, Pajala-gruvorna) som vill nyttja den för sina malmtransporter till exportmarknaderna som kommande års ökade produktion kräver, så krävs en kraftig utbyggnad av transportkapaciteten. Låna upp pengarna via Riksgälden och sätt igång. Den investeringen är betalt med råge på tämligen kort tid. Och se till att nya Botniabanans tågtrafik verkligen fungerar som tänkt är - och får en kommande fortsättning mot Skellefteå, Piteå etc
Och investera så att persontrafiken mellan Stockholm-Gävle-Sundsvall så att restiden kan kortas med med minst en halv timme till att börja med och gradvis ännu mera konkurrenskraftig jämfört med andra transportslag. Samma sak borde gälla t ex andra relationer som Sthlm-Borlänge-Falun-Mora respektive Stockholm-Karlstad, Stockholm-Linköping-Kalmar m fl.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogpspot.com
SJ:s ordförande Ulf Adelsohn (moderat) beskriver det svenska banunderhållet som det sämsta i Europa. Trafikverket hävdar att det saknas en miljard kronor för det akut underhållet och servicen av järnvägsnätet. Anslaget för 2011 blir 700 miljoner kronor mindre än vad Trafikverket önskat.
Lägg så till detta att det, enligt pålitlig KTH-studie av en järnvägsforskare från sommaren 2009, finns ett eftersläpande underhållsberg för järnvägens del på hela 8 miljarder kr. När ska detta börja "betas av"?
Konsekvenserna av otillräckliga anslag för underhållet av vår nedgångna järnväg blir, enligt Trafikverket (f d Banverket m fl) ännu fler försenade tåg och risk för nya problem vid oväder. En annan konsekvens blir att olika godsbeställare styr över fler godstransporter från järnväg till redan hårt belastade vägar och vissa järnvägssträckor riskerar dessutom att läggas ner.
Men regeringen med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, m, skyller ifrån sig och pekar finger åt sina företrädare. Det är deras fel, de gjorde för lite. Må så vara, men det är i grunden en helt meningslös lek att ständigt tala om hur S-regeringen eftersatte underhållet å det grövsta för snart fem år sedan. Även om det är sant att s-regeringen inte minst den sista mandatperioden 2002-2006 gjorde för lite, så har ändå nuvarande m-ledda regering sedan hösten 2006 inte heller gjort vad man borde för att åka anslaget för järnvägsunderhållet i tillräcklig grad. Och nu kommer situationen snarare att försämras än att förbättras under nästa år. Och följden? Allt fler litar inte längre på SJ och Trafikverket (som ansvarar för banunderhållet med spår, växlar, ställverk, signalsystem, snöröjning etc) utan tar i stället bilen eller flyget när de ska ut och resa i tjänsten eller privat.
När fler och fler resonerar så, så är det ett praktiskt bevis på att regeringen inte satsar tillräckligt mycket för att trafiken ska fungera och tågen hålla tidtabellen. I stället för att skylla på varandra borde beslutsfattarna - och särskilt då infrastrukturministern - tillsammans driva frågan att öka anslagen till underhållet. Inte skylla på någon annan hela tiden. Och nerslitna, 20 år gamla X 2000-snabbtåg är inte längre mycket till framtidssatsning jämfört med övriga Europa.
Blir det en ny kall och snörik vinter kommer nämligen problemen från förra vintern att bestå, eller rent av förvärras. Det håller inte längre att lappa och laga ett nerslitet järnvägsnät, där stora delar konstruerades för 150 år sedan. Förra årets tågkaos kostade samhällsekonomin 3 miljarder kr, så vad väntar vi på!?
Ska regionerna utanför Storstockholm - som växer så det knakar men där bostadsbristen är svår - också leva och utvecklas är goda kommunikationer en nyckelfråga, och det behövs både bra vägar, fungerande, upprustade järnvägar med reguljär och pålitlig trafik. De olika länsbänkarna i riksdagen borde göra gemensam sak för att se till att det också blir så. Det duger inte att någon annan - ständigt denne annan, men aldrig jag! - ska göra jobbet som fler gemensamt borde kunna bidra med att det verkligen också bli gjort. Och det medan tid är!
Det förtar inte att det sedan också måste finnas ett hyggligt bra nät av fungerande flygtrafik i olika delar av landet. Bland annat för olika näringsliv- och tjänstekontakter och för besöksnäringens framtida, goda potential att bli dubbelt i närtid jämför med dess nuvarande andel av vår ekonomi och samlade sysselsättning.
För övrigt anser jag att det är hög tid att börja bygga dubbelspår på den synnerligen lönsamma Malmbanan i Norrbotten. Ska växande och mycket lönsamma LKAB och andra gruvföretag (Viscaria, Pajala-gruvorna) som vill nyttja den för sina malmtransporter till exportmarknaderna som kommande års ökade produktion kräver, så krävs en kraftig utbyggnad av transportkapaciteten. Låna upp pengarna via Riksgälden och sätt igång. Den investeringen är betalt med råge på tämligen kort tid. Och se till att nya Botniabanans tågtrafik verkligen fungerar som tänkt är - och får en kommande fortsättning mot Skellefteå, Piteå etc
Och investera så att persontrafiken mellan Stockholm-Gävle-Sundsvall så att restiden kan kortas med med minst en halv timme till att börja med och gradvis ännu mera konkurrenskraftig jämfört med andra transportslag. Samma sak borde gälla t ex andra relationer som Sthlm-Borlänge-Falun-Mora respektive Stockholm-Karlstad, Stockholm-Linköping-Kalmar m fl.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogpspot.com
posted by rbjorkenwall at 3:18 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home