Hur länge ska direktörsfrälset tillåtas sko sig?
Observerat om direktörsfrälset och lite annat:
Näringslivsdirektörerna - också i Sverige - är sanslöst överbetalda i förhållande till de relativt måttliga insatser de ofta gör och jämfört med andra viktiga beslutsfattare som våra politiskt förtroendevalda som ofta har ett tuffare jobb. Deras kraftiga överlöner har numera hamnat långt över varje rimlighets gräns. För t ex Electrolux nye vd Keith McLoughlin kommer 2011 att bli ett bra år. I bästa fall landar hans årslön på 74,5 miljoner, inte sämsta fall 64 miljoner, det senare i händelse av att bonusen uteblir. Den astronomiska lönen beror på att McLoughlin får 45 miljoner i en engångssumma för att matcha de höga pensionsersättningar som är vanliga i USA. Men nu är det så att han ska verka i en svensk miljö och då får han väl av sina chefsrekryterare ges beskedet att här har vi inga amerikanska direktörslöner. Passar det inte, så tar vi någon annan i stället.
Svenska storföretag opererar på en global marknad och då måste man kunna erbjuda marknadsmässiga löner vid ledarrekryteringar, brukar det heta. Från fackligt håll har man - och det med rätta - inte lika förstående inför den nye vd:ns alltför övergenerösa villkor.
”Bolagets chefer måste inse att minimala löneökningar till de anställda och stora lönepåslag till toppcheferna påverkar motivationen hos många”, säger t ex Gunilla Brandt, ordförande i tjänstemannaförbundet Unionen.
I den senaste avtalsrörelsen sades att löntagarna endast kunde förvänta sig minimala löneökningar. Inför förhandlingarna flaggade Svenskt Näringsliv och industrins motpart Teknikarbetsgivarna rent av för möjligheterna till nollavtal. Anledningen var just det kärva ekonomiska läget för många företag. Jo, jo. Anställda - som håller igång produktionen och ser till att produkterna kommer fram till god kvalitet - ska vara nöjda med noll eller bara ytterst lite i påslag. Men direktörsfrälset ska fortsätta sko sig, och det ohemult mycket.
När Konjunkturinstitutet, KI, och Medlingsinstitutet i efterhand analyserat utfallet av de tecknade avtalen är slutsatsen att lönebildningen kommande år kommer att bidra till att mildra effekterna av lågkonjunkturen. Löntagarsidan visade återhållsamhet och tog - som svensk fackföreningsrörelse är känt för sedan länge - sitt ansvar i en problematisk tid. Allt medan direktörsfrälset tog gräddfilen och oblygt och med stort mått av dubbelmoral svingade sig upp till än högre ersättningsnivåer.
Inför nästa avtalsrunda som nu snart förestår borde det vara snarare vara de fackliga organisationerna som nu kräver nollavtal – för direktörsfrälset. De har tillåtits sko sig länge nog. Nu räcker det! Dags att städa upp i direktörernas höglöneträsk.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Var härom dagen på en intressant redovisning och diskussion om Finlands kommun- och regionreform - genomfört uppifrån, inte möjligt i Sverige - och en efterföljande paneldiskussion med bl a jordnära och kloka Leif Nilsson från Smedjebacken (med 60 % i s-väljarstöd), prof. Erik Westholm, inst. för framtidsstudier (ville göra som i Finland men insåg svårigheten; demokratiunderskottet), en chefstjänsteman från SKL (Bo Per Larsson) och bl a en insiktsfull förbundssekreterare från statstjänstemannafacket ST. lite annat folk. Någon i s-riksdagsgruppen borde kanske, apropå det, interpellera nya statsrådet på finansen (den där AP-fondsdirektören) om när han ska omsätta den kloka Lars Högdahls utredning om statliga servicepunkter i alla landets kommuner! Nu har den utredningen länge nog legat som hyllvärmare. Den förtjänar ett bättre öde än så.
***
Förre informationschefen på SAS, Bertil Ternert, blir ny informationschef på Hovet. Säkert en alldeles utmärkt rekrytering. Han borde veta allt om vad man ska göra när någonting kraschlandar.
* * *
Antalet barn som lever i familjer som försörjs genom det vi tidigare kallade för socialbidrag har nu ökat fem år i rad. Föregångslandet Sverige? Eller hur var det nu Moderaterna formulerade det hela i valrörelsen?
***
Elpriset rusar och har ökat med 40 procent på en vecka. Men ännu går inte landets alla kärnkraftsreaktorer för fullt. Snart dags igen för ännu ett kafferep på näringsdepartementet och utlovade krafttag från Maud Olofsson? Men händer något sedan? Ytterst tveksamt - igen!
/Robert Bj.
Näringslivsdirektörerna - också i Sverige - är sanslöst överbetalda i förhållande till de relativt måttliga insatser de ofta gör och jämfört med andra viktiga beslutsfattare som våra politiskt förtroendevalda som ofta har ett tuffare jobb. Deras kraftiga överlöner har numera hamnat långt över varje rimlighets gräns. För t ex Electrolux nye vd Keith McLoughlin kommer 2011 att bli ett bra år. I bästa fall landar hans årslön på 74,5 miljoner, inte sämsta fall 64 miljoner, det senare i händelse av att bonusen uteblir. Den astronomiska lönen beror på att McLoughlin får 45 miljoner i en engångssumma för att matcha de höga pensionsersättningar som är vanliga i USA. Men nu är det så att han ska verka i en svensk miljö och då får han väl av sina chefsrekryterare ges beskedet att här har vi inga amerikanska direktörslöner. Passar det inte, så tar vi någon annan i stället.
Svenska storföretag opererar på en global marknad och då måste man kunna erbjuda marknadsmässiga löner vid ledarrekryteringar, brukar det heta. Från fackligt håll har man - och det med rätta - inte lika förstående inför den nye vd:ns alltför övergenerösa villkor.
”Bolagets chefer måste inse att minimala löneökningar till de anställda och stora lönepåslag till toppcheferna påverkar motivationen hos många”, säger t ex Gunilla Brandt, ordförande i tjänstemannaförbundet Unionen.
I den senaste avtalsrörelsen sades att löntagarna endast kunde förvänta sig minimala löneökningar. Inför förhandlingarna flaggade Svenskt Näringsliv och industrins motpart Teknikarbetsgivarna rent av för möjligheterna till nollavtal. Anledningen var just det kärva ekonomiska läget för många företag. Jo, jo. Anställda - som håller igång produktionen och ser till att produkterna kommer fram till god kvalitet - ska vara nöjda med noll eller bara ytterst lite i påslag. Men direktörsfrälset ska fortsätta sko sig, och det ohemult mycket.
När Konjunkturinstitutet, KI, och Medlingsinstitutet i efterhand analyserat utfallet av de tecknade avtalen är slutsatsen att lönebildningen kommande år kommer att bidra till att mildra effekterna av lågkonjunkturen. Löntagarsidan visade återhållsamhet och tog - som svensk fackföreningsrörelse är känt för sedan länge - sitt ansvar i en problematisk tid. Allt medan direktörsfrälset tog gräddfilen och oblygt och med stort mått av dubbelmoral svingade sig upp till än högre ersättningsnivåer.
Inför nästa avtalsrunda som nu snart förestår borde det vara snarare vara de fackliga organisationerna som nu kräver nollavtal – för direktörsfrälset. De har tillåtits sko sig länge nog. Nu räcker det! Dags att städa upp i direktörernas höglöneträsk.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Var härom dagen på en intressant redovisning och diskussion om Finlands kommun- och regionreform - genomfört uppifrån, inte möjligt i Sverige - och en efterföljande paneldiskussion med bl a jordnära och kloka Leif Nilsson från Smedjebacken (med 60 % i s-väljarstöd), prof. Erik Westholm, inst. för framtidsstudier (ville göra som i Finland men insåg svårigheten; demokratiunderskottet), en chefstjänsteman från SKL (Bo Per Larsson) och bl a en insiktsfull förbundssekreterare från statstjänstemannafacket ST. lite annat folk. Någon i s-riksdagsgruppen borde kanske, apropå det, interpellera nya statsrådet på finansen (den där AP-fondsdirektören) om när han ska omsätta den kloka Lars Högdahls utredning om statliga servicepunkter i alla landets kommuner! Nu har den utredningen länge nog legat som hyllvärmare. Den förtjänar ett bättre öde än så.
***
Förre informationschefen på SAS, Bertil Ternert, blir ny informationschef på Hovet. Säkert en alldeles utmärkt rekrytering. Han borde veta allt om vad man ska göra när någonting kraschlandar.
* * *
Antalet barn som lever i familjer som försörjs genom det vi tidigare kallade för socialbidrag har nu ökat fem år i rad. Föregångslandet Sverige? Eller hur var det nu Moderaterna formulerade det hela i valrörelsen?
***
Elpriset rusar och har ökat med 40 procent på en vecka. Men ännu går inte landets alla kärnkraftsreaktorer för fullt. Snart dags igen för ännu ett kafferep på näringsdepartementet och utlovade krafttag från Maud Olofsson? Men händer något sedan? Ytterst tveksamt - igen!
/Robert Bj.
posted by rbjorkenwall at 3:09 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home