Från Almedalens politiker och mediescen - och om barnfattigdomen
Från Almedalens seminarie- och mediescen - och om barnfattigdomen och föräldrar som inte har råd att köpa glasögon
Almedalen i Visby på Gotland är en i nordiska och europeiska sammanhang unik arena där hela politiker-Sverige samlas under en vecka i juli på en och samma ö för tal, seminarier och olika utspel. Och valår - som nu 2010 - är det extra stort tryck
på evenemanget och lobbyisternas alla event och "miniseminarier" står som spön på backen. De sommarklädda journalisterna är också fler än någonsin.
Men jag vet inte om valårets utgåva av Almedalen verkligen lyfte de sommarlediga svenskarnas politiska intresse som partistrategerna möjligen hoppats eller förväntat sig. Kanske något ändå.
Men delvis annat, lite överraskande, kom att överskugga partiledarnas tal. Inte minst då att f d V-ledaren Gudrun Schyman, nu aktiv i Feministiskt initiativ, brände upp 100 000 kr på en utegrill som protest mot de ojämlika lönevillkoren mellan kvinnor och män och att en av De nya moderaternas skapare, f d partisekreteraren och nu även avgångna arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins plötsliga avgång ur regeringen p g a en uppgiven hårt uppslitande vårdnadstvist med sin f d hustru. Det senare stal i stort sett hela medieutrymmet just den dagen från en pressad centerpartiledare och näringsminister Maud Olofsson som nu är i stort behov att lyfta väljarstödet om inte partiet ska riskera att falla under 4 %-spärren och förlora sin plats i Sveriges riksdag efter höstens val den 19 september.
Klarar sig Centerpartiet kvar - med en rekordstor partikassa på över en miljard kr - i riksdagen så blir det sannolikt inte mer än med max en halv procentenhet över riksdagspärrens 4 procent.
Arbetsmarknadsminister Littorins, m, avgång lär få betydelse för de fram till nu rätt kaxiga moderaternas framtoning inför valet. Den annars så förväntade framgångsvågen kan nu få sig en knäck av denna för vissa så överraskande avgång.
Barnfattigdomen växer - också i Sverige
Samma dag som Schyman tuttade på sin grill med massor av 100-lappar konstaterade stiftelsen Majblomman, att av de 23 000 barn i varje årskull som behöver glasögon, så är det nära 40 procent som inte får några glasögon, eftersom deras föräldrar inte har råd. Så breder fattigdomen ut sig i Reinfeldts Sverige.
Det finns visserligen glasögonbidrag, men hur mycket beror på var man bor. Det finns landsting som står för hela kostnaden och det finns de som bara bidrar med några hundralappar.
Barnfattigdomen borde vara den här valrörelsens viktigaste fråga. Ingen uppfattning är nog lika utbredd hos de svenska medborgarna som att alla barn ska ha lika stora chanser till en bra start i livet, men detta ingår uppenbarligen inte i Fredrik Reinfeldts diffusa "välfärdens kärna". Tvärtom har barnfattigdomen ökat under hans regim.
Det fanns förvisso fattiga barnfamiljer också under den förra regeringen, men skillnaden var att då minskade dessa mest utsatta barn från 345 000 1999 till 229 000år 2006, tack förbättrad konjunktur med halverad arbetslöshet och flera år av höjda reallöner. Nog kunde Perssons regering ändå gjort mera än att höja underhållsstödet med 100 kr i mån. Det var för magert och det förtjänar kritik - också i efterhand.
Men med Reinfeldt har de utsatta blivit flera igen. Så är det. Hårdast har det blivit för barn till ensamstående föräldrar och för barn till föräldrar med invandrarbakgrund. Riksdagens utredningstjänst RUT har visat att antalet barn som lever i familjer under socialbidragsgränsen har ökat under de senaste två åren.
Sverige tillhörde länge de länder som hade den minsta fattigdomen. Den generella välfärdspolitiken med de utbyggda sociala trygghetssystemen och en avgiftsfri skola, vård och omsorg borgade för att balansera upp olikheterna i inkomster och förmögenheter. Men när nu Reinfeldts regering urholkat välfärden samtidigt som ytterligare 100 000 blivit arbetslösa slår den ökade fattigdomen igenom överallt i samhället. De som tidigare balanserat på marginalen genom osäkra och otillräckliga inkomster är de som först får svårast att klara sig och faller igenom. Utbetalningen av socialbidrag har ökat dramatiskt och därmed spräckt kommunernas budgetar.
Ökningstakten var förra året 20 procent, i vissa kommuner nästan fördubblades detta försörjningsstöd. Nära hälften av alla arbetslösa står numera utanför A-kassan vars avgifter blivit hundralappar dyrare varje månad genom regeringens politik. Fler och fler blir utförsäkrade från sjukersättningen antingen genom stupstocken eller utkastade av en känslokall och empatilös politik och hamnar mellan stolarna.
Den ökade barnfattigdomen uppmärksammas igår i Almedalen, där Jesper Bengtssons rapport "Jämlik startpunkt? Knappast" behandlas på ett seminarium. Han säger att det inte finns några politiker som förstår vidden av det här problemet. Varken borgare men tyvärr även många socialdemokrater.
"Att så många barn får en sämre start i livet är en enorm orättvisa och bryter mot allt vad nästan alla ideologier står för", säger han. Han har tyvärr rätt att inte ens socialdemokraterna har tagit i det här problemet med tillräckligt stort allvar och engagemang.
Han pekar på kopplingen mellan socialbidrag och betyg.
"Om man jämför bidrag och betyg ser man att medelbetygen faller i områden där socialbidragen ökar", konstaterar han.
Ett annat bra exempel är att fattigdomen försämrar livschanserna. Om alla barn i skolan har datorer hemma utom du begränsar det dina möjligheter att följa med i skolarbetet. Så driver det hårdare klassamhället på alla orättvisor.
Det här är en av flera sidor i samhällsutvecklingen de senaste åren som jag inte tycker om - och på sikt kan leva till att också vårt i grunden rätt hyggliga samhälle blir mindre trivsamt att leva och bli gammal i.
För den som vill engagera sig i samhällsutvecklingen finns det många problem att ta tag i. Det här är bara ett, men ett viktigt sådant! Möjligen kan det här också bli en viktig fråga i höstens riksdagsval i Sverige.
Också om den dominerande frågan givetvis blir jobben och vilken regering som ska bildas efter valet den 19 september.
/Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
Almedalen i Visby på Gotland är en i nordiska och europeiska sammanhang unik arena där hela politiker-Sverige samlas under en vecka i juli på en och samma ö för tal, seminarier och olika utspel. Och valår - som nu 2010 - är det extra stort tryck
på evenemanget och lobbyisternas alla event och "miniseminarier" står som spön på backen. De sommarklädda journalisterna är också fler än någonsin.
Men jag vet inte om valårets utgåva av Almedalen verkligen lyfte de sommarlediga svenskarnas politiska intresse som partistrategerna möjligen hoppats eller förväntat sig. Kanske något ändå.
Men delvis annat, lite överraskande, kom att överskugga partiledarnas tal. Inte minst då att f d V-ledaren Gudrun Schyman, nu aktiv i Feministiskt initiativ, brände upp 100 000 kr på en utegrill som protest mot de ojämlika lönevillkoren mellan kvinnor och män och att en av De nya moderaternas skapare, f d partisekreteraren och nu även avgångna arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins plötsliga avgång ur regeringen p g a en uppgiven hårt uppslitande vårdnadstvist med sin f d hustru. Det senare stal i stort sett hela medieutrymmet just den dagen från en pressad centerpartiledare och näringsminister Maud Olofsson som nu är i stort behov att lyfta väljarstödet om inte partiet ska riskera att falla under 4 %-spärren och förlora sin plats i Sveriges riksdag efter höstens val den 19 september.
Klarar sig Centerpartiet kvar - med en rekordstor partikassa på över en miljard kr - i riksdagen så blir det sannolikt inte mer än med max en halv procentenhet över riksdagspärrens 4 procent.
Arbetsmarknadsminister Littorins, m, avgång lär få betydelse för de fram till nu rätt kaxiga moderaternas framtoning inför valet. Den annars så förväntade framgångsvågen kan nu få sig en knäck av denna för vissa så överraskande avgång.
Barnfattigdomen växer - också i Sverige
Samma dag som Schyman tuttade på sin grill med massor av 100-lappar konstaterade stiftelsen Majblomman, att av de 23 000 barn i varje årskull som behöver glasögon, så är det nära 40 procent som inte får några glasögon, eftersom deras föräldrar inte har råd. Så breder fattigdomen ut sig i Reinfeldts Sverige.
Det finns visserligen glasögonbidrag, men hur mycket beror på var man bor. Det finns landsting som står för hela kostnaden och det finns de som bara bidrar med några hundralappar.
Barnfattigdomen borde vara den här valrörelsens viktigaste fråga. Ingen uppfattning är nog lika utbredd hos de svenska medborgarna som att alla barn ska ha lika stora chanser till en bra start i livet, men detta ingår uppenbarligen inte i Fredrik Reinfeldts diffusa "välfärdens kärna". Tvärtom har barnfattigdomen ökat under hans regim.
Det fanns förvisso fattiga barnfamiljer också under den förra regeringen, men skillnaden var att då minskade dessa mest utsatta barn från 345 000 1999 till 229 000år 2006, tack förbättrad konjunktur med halverad arbetslöshet och flera år av höjda reallöner. Nog kunde Perssons regering ändå gjort mera än att höja underhållsstödet med 100 kr i mån. Det var för magert och det förtjänar kritik - också i efterhand.
Men med Reinfeldt har de utsatta blivit flera igen. Så är det. Hårdast har det blivit för barn till ensamstående föräldrar och för barn till föräldrar med invandrarbakgrund. Riksdagens utredningstjänst RUT har visat att antalet barn som lever i familjer under socialbidragsgränsen har ökat under de senaste två åren.
Sverige tillhörde länge de länder som hade den minsta fattigdomen. Den generella välfärdspolitiken med de utbyggda sociala trygghetssystemen och en avgiftsfri skola, vård och omsorg borgade för att balansera upp olikheterna i inkomster och förmögenheter. Men när nu Reinfeldts regering urholkat välfärden samtidigt som ytterligare 100 000 blivit arbetslösa slår den ökade fattigdomen igenom överallt i samhället. De som tidigare balanserat på marginalen genom osäkra och otillräckliga inkomster är de som först får svårast att klara sig och faller igenom. Utbetalningen av socialbidrag har ökat dramatiskt och därmed spräckt kommunernas budgetar.
Ökningstakten var förra året 20 procent, i vissa kommuner nästan fördubblades detta försörjningsstöd. Nära hälften av alla arbetslösa står numera utanför A-kassan vars avgifter blivit hundralappar dyrare varje månad genom regeringens politik. Fler och fler blir utförsäkrade från sjukersättningen antingen genom stupstocken eller utkastade av en känslokall och empatilös politik och hamnar mellan stolarna.
Den ökade barnfattigdomen uppmärksammas igår i Almedalen, där Jesper Bengtssons rapport "Jämlik startpunkt? Knappast" behandlas på ett seminarium. Han säger att det inte finns några politiker som förstår vidden av det här problemet. Varken borgare men tyvärr även många socialdemokrater.
"Att så många barn får en sämre start i livet är en enorm orättvisa och bryter mot allt vad nästan alla ideologier står för", säger han. Han har tyvärr rätt att inte ens socialdemokraterna har tagit i det här problemet med tillräckligt stort allvar och engagemang.
Han pekar på kopplingen mellan socialbidrag och betyg.
"Om man jämför bidrag och betyg ser man att medelbetygen faller i områden där socialbidragen ökar", konstaterar han.
Ett annat bra exempel är att fattigdomen försämrar livschanserna. Om alla barn i skolan har datorer hemma utom du begränsar det dina möjligheter att följa med i skolarbetet. Så driver det hårdare klassamhället på alla orättvisor.
Det här är en av flera sidor i samhällsutvecklingen de senaste åren som jag inte tycker om - och på sikt kan leva till att också vårt i grunden rätt hyggliga samhälle blir mindre trivsamt att leva och bli gammal i.
För den som vill engagera sig i samhällsutvecklingen finns det många problem att ta tag i. Det här är bara ett, men ett viktigt sådant! Möjligen kan det här också bli en viktig fråga i höstens riksdagsval i Sverige.
Också om den dominerande frågan givetvis blir jobben och vilken regering som ska bildas efter valet den 19 september.
/Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 4:57 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home