Regeringen förtjänar inte att bli omvald - de har gjort Sverige orättvisare
Det här är ett par exempel på sånt som gör att jag tycker att den här regeringen absolut inte förtjänar det goda medierykte den har nu på sina håll. Tvärtom har de visat att den nu måste bytas ut:
Tommie Savolainen arbetade, framgår av ett reportage i Dagens Arbete, på Isringhausen på Teg när han drabbades av diskbråck. Först godkändes det som arbetsskada och han tillerkändes livränta. Men när Försäkringskassan skulle ompröva hans ersättning blev det nej. Kassan skyllde skadan på åldersförändringar! Det som först ansågs vara en arbetsskada existerade plötsligt inte. Nu berodde diskbråcket på ”degeneration”; ett försämrat tillstånd orsakat av stigande ålder.
Industrifackens månadsmagasin Dagens Arbete har granskat fallet Tommie och fyra andra liknande ärenden. Slutsatsen är att samtliga fem ”borde ha flyttat från Norrland.”
Den anställde har - som det nu utvecklats - snart inte en chans att hävda sin rätt vid en arbetsskada. Särskilt inte om du är bosatt norr om Dalälven. Kammarrätten i Sundsvall dömer annorlunda (hårdare för den skadade) än de gör i Jönköping.
När beviskraven skärptes av den borgerliga regeringen 1993 blev det extra svårt att få belastningsskador godkända. Särskilt kvinnorna missgynnades och regelverken mjukades upp av S-regeringen 2002. Men enklare att få er sättning har det inte blivit. Faktum är att det har blivit ännu svårare, visar Dagens Arbetes granskning.
Den som gör illa sig på jobbet ska inte behöva stå den ekonomiska smällen själv. Den här frågan måste ges högsta prioritet om de rödgröna vinner.
Svångremmen har dragits åt kring de arbetsskadade på ett sätt som inte är motiverat.
Tommie Savolainen orkar i dag arbeta halvtid som kanslist på Holmsunds innebandyförening och har sjukersättning på 50 procent. Om han fått behålla livräntan hade han fått ut fyra-fem tusen mer i månaden.
Arbetsskadeförsäkringen har förändrats till ett lotteri. Drar du nitlotten får du själv stå för den ekonomiska mellanskillnaden. Det kallar inte jag försäkring.
I tisdags morse i förra veckan medverkade Tommie Savolainen och IF Metalls försäkringshandläggare Ulf Björk i TV4 Nyhetetsmorgon. Björk är mycket kritisk mot den försämrade försäkringen, men också på den bristande kompetensen hos beslutande myndigheter som sett till att det verkligen blivit ett lotteri.
Dagens Arbete har i sitt reportage visat hur snett det börjat fungera. För att kunna överklaga måste du först beviljas prövningstillstånd. 1 226 personer överklagade, men endast fyra procent beviljades prövningstillstånd av kammarrätten i Sundsvall. Samtidigt har Försäkringskassan krävt prövningstillstånd i 110 ärenden och fått 74 procent godkända! Dessutom fick kassan rätt i 90 procent av de överklagade fallen medan endast 45 procent av privatpersonerna (de skadade) som överklagade fick rätt och därmed fortsatt livränta.
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, kommandoran ofta kallad, hänvisade i TV4-nyheternas reportage till den parlamentariska utredning som ska utreda socialförsäkringarna. Hon påstår sig förstå problemet, men har väntat en hel mandatperiod på att göra något.
Som bekant är det valår i höst. När det hettar till i debatten får vi allt oftare höra Husmark Pehrsson ”välvilligt inställd” och hon ger sken av att det hänger på Försäkringskassans bedömning.
Men hur det än är med den saken är den här frågan politikens ansvar. Å andra sidan kan förstås inte kassans handläggare frånsäga sig ansvaret att besitta den kompetens som krävs för att sitta som domare i dessa ärenden.När handläggarna gör ett dåligt jobb måste de få veta det.
Jag tycker att Husmark Pehrsson hycklar när hon försöker vara ”förstående”. I själva verket har ju hon och regeringen förstärkt problemen
Den som nekas att få sin arbetsskada godkänd blir ju dessutom drabbad av de tuffare reglerna i sjukförsäkringen med stupstocken som slutet.
Sedan 1999 har arbetsskadeförsäkringen gått med 25 miljarder i överskott. Pengar som går rakt in i statskassan.
Det här är en annan sak som - bl a som skett genom den här omänskliga politiken gentemot arbetsskadade - som gör det synnerligen svårt att förstå varför regeringen nu i media framställs som så skicklig. Skicklig i vilket avseende kan man undra. Hur kommer det att media och betydande grupper i väljarkåren "köpt" regeringens framgångssaga om ekonomin när även professorn i ekonomi Lars Calmfors i regeringens eget finanspolitiska råd i lördagsintervjun i radion för lite sedan medgav att jobbskatteavdragets 70 satsade miljarder "högst teoretiskt" skulle kunna ge 70 000 jobb men ännu inte gjort det. Och när - och om så sker - så blir det i så fall till en kostnad av en miljon kr per jobb.. Varför har så många då köpt det här om "framgång" när det så långt är ett faktum att jobbskatteavdraget så här långt inte gett ett enda jobb och när den i en avlägsen framtid möjligen ger det så blir det till priset av en miljon per jobb....??
Säger inte detta rätt mycket om att regeringens ekonomiska politik - med en öppen arbetslöshet på rekordhöga 9,3 % och var tredje ungdom utan jobb - inte har varit så lysande bra som det påstås?
/Robert Björkenwall
Tommie Savolainen arbetade, framgår av ett reportage i Dagens Arbete, på Isringhausen på Teg när han drabbades av diskbråck. Först godkändes det som arbetsskada och han tillerkändes livränta. Men när Försäkringskassan skulle ompröva hans ersättning blev det nej. Kassan skyllde skadan på åldersförändringar! Det som först ansågs vara en arbetsskada existerade plötsligt inte. Nu berodde diskbråcket på ”degeneration”; ett försämrat tillstånd orsakat av stigande ålder.
Industrifackens månadsmagasin Dagens Arbete har granskat fallet Tommie och fyra andra liknande ärenden. Slutsatsen är att samtliga fem ”borde ha flyttat från Norrland.”
Den anställde har - som det nu utvecklats - snart inte en chans att hävda sin rätt vid en arbetsskada. Särskilt inte om du är bosatt norr om Dalälven. Kammarrätten i Sundsvall dömer annorlunda (hårdare för den skadade) än de gör i Jönköping.
När beviskraven skärptes av den borgerliga regeringen 1993 blev det extra svårt att få belastningsskador godkända. Särskilt kvinnorna missgynnades och regelverken mjukades upp av S-regeringen 2002. Men enklare att få er sättning har det inte blivit. Faktum är att det har blivit ännu svårare, visar Dagens Arbetes granskning.
Den som gör illa sig på jobbet ska inte behöva stå den ekonomiska smällen själv. Den här frågan måste ges högsta prioritet om de rödgröna vinner.
Svångremmen har dragits åt kring de arbetsskadade på ett sätt som inte är motiverat.
Tommie Savolainen orkar i dag arbeta halvtid som kanslist på Holmsunds innebandyförening och har sjukersättning på 50 procent. Om han fått behålla livräntan hade han fått ut fyra-fem tusen mer i månaden.
Arbetsskadeförsäkringen har förändrats till ett lotteri. Drar du nitlotten får du själv stå för den ekonomiska mellanskillnaden. Det kallar inte jag försäkring.
I tisdags morse i förra veckan medverkade Tommie Savolainen och IF Metalls försäkringshandläggare Ulf Björk i TV4 Nyhetetsmorgon. Björk är mycket kritisk mot den försämrade försäkringen, men också på den bristande kompetensen hos beslutande myndigheter som sett till att det verkligen blivit ett lotteri.
Dagens Arbete har i sitt reportage visat hur snett det börjat fungera. För att kunna överklaga måste du först beviljas prövningstillstånd. 1 226 personer överklagade, men endast fyra procent beviljades prövningstillstånd av kammarrätten i Sundsvall. Samtidigt har Försäkringskassan krävt prövningstillstånd i 110 ärenden och fått 74 procent godkända! Dessutom fick kassan rätt i 90 procent av de överklagade fallen medan endast 45 procent av privatpersonerna (de skadade) som överklagade fick rätt och därmed fortsatt livränta.
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, kommandoran ofta kallad, hänvisade i TV4-nyheternas reportage till den parlamentariska utredning som ska utreda socialförsäkringarna. Hon påstår sig förstå problemet, men har väntat en hel mandatperiod på att göra något.
Som bekant är det valår i höst. När det hettar till i debatten får vi allt oftare höra Husmark Pehrsson ”välvilligt inställd” och hon ger sken av att det hänger på Försäkringskassans bedömning.
Men hur det än är med den saken är den här frågan politikens ansvar. Å andra sidan kan förstås inte kassans handläggare frånsäga sig ansvaret att besitta den kompetens som krävs för att sitta som domare i dessa ärenden.När handläggarna gör ett dåligt jobb måste de få veta det.
Jag tycker att Husmark Pehrsson hycklar när hon försöker vara ”förstående”. I själva verket har ju hon och regeringen förstärkt problemen
Den som nekas att få sin arbetsskada godkänd blir ju dessutom drabbad av de tuffare reglerna i sjukförsäkringen med stupstocken som slutet.
Sedan 1999 har arbetsskadeförsäkringen gått med 25 miljarder i överskott. Pengar som går rakt in i statskassan.
Det här är en annan sak som - bl a som skett genom den här omänskliga politiken gentemot arbetsskadade - som gör det synnerligen svårt att förstå varför regeringen nu i media framställs som så skicklig. Skicklig i vilket avseende kan man undra. Hur kommer det att media och betydande grupper i väljarkåren "köpt" regeringens framgångssaga om ekonomin när även professorn i ekonomi Lars Calmfors i regeringens eget finanspolitiska råd i lördagsintervjun i radion för lite sedan medgav att jobbskatteavdragets 70 satsade miljarder "högst teoretiskt" skulle kunna ge 70 000 jobb men ännu inte gjort det. Och när - och om så sker - så blir det i så fall till en kostnad av en miljon kr per jobb.. Varför har så många då köpt det här om "framgång" när det så långt är ett faktum att jobbskatteavdraget så här långt inte gett ett enda jobb och när den i en avlägsen framtid möjligen ger det så blir det till priset av en miljon per jobb....??
Säger inte detta rätt mycket om att regeringens ekonomiska politik - med en öppen arbetslöshet på rekordhöga 9,3 % och var tredje ungdom utan jobb - inte har varit så lysande bra som det påstås?
/Robert Björkenwall
posted by rbjorkenwall at 2:43 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home