Gamla infrapengar från regeringen och hård press på kommunal medfinansiering
Observerat och värderat:
482 miljarder kronor sade sig de borgerliga i högerkartellen på Malmö central den 30 mars 2010 vilja satsa på infrastrukturen. Det mesta är gamla, redan intecknade pengar. Så den summan behöver ingen anstränga sig för att lägga på minnet.
De borgerliga budbärarna kommer dock tjata om siffran 482 ända tills den siste väljaren har besökt valurnan tredje söndagen i september.
482 miljarder är alltså de pengar som regeringen säger sig satsa på vägar och järnvägar under de kommande elva åren. Ja, en del av dessa projekt pågår redan för fullt så det låter bättre än som finns täckning i verkligheten. Men mycket pengar är det - på pappret.
Viktigt att komma ihåg är att 65 av dessa miljarder kommer bland annat från trängselskatter, EU, vägavgifter och - kommunerna.
Inte minst är det sista djupt oanständigt. Hårt prövade kommuner ska inte behöva ta pengar från skola, vård och omsorg för att få statliga satsningar på vägar och järnvägar gjorda.
Men i dag är de utsatta för både statlig utpressning och en regering som inte skäms för att ta åt sig äran för det.
Dock inte ett ord om detta med medfinansieringen kom från högerkartellens ledare eller infrastrukturminister Torstensson när hon med en svada som inte stod en frikyrkopastor efter pratade sig varm (salig?) för deras "rekordsatsning" i SVT:s Aktuellt m fl tisdagen den 30 mars.
Men var fanns S den 30 mars? Hade alla tagit påskledigt, åkt till Mallis eller Kanarieöarna? S bara släppte hela debattarenan åt andra.
/Robert Björkenwall; robert.bjorken@elia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Om den för skogen, malmen och stålet samt annan basindustri så viktiga Norrbotniabanan blev det en tummetott med nya utredningslöften och så om en ny järnväg i en avlägsen framtid mellan Piteå och Skellefteå...Den ska andra än staten tvingas betala - om den alls ska bli av. Rena utpressningspolitiken som det mesta som rör så kallad samfinansiering av infrastrukturen - numera.
Så resonerade inte finansminsiter Gripenstedt när han i ett två dagar långt tal i riksdagen glänsande argumenterade för en nationell järnvägsstatsning år 1857 och fick igång en statliga satsning på våra stambanor som blev början på en gyllene industriell epok i Sverige från 1870 och de kommande hundra åren.
Märk väl att byggkostnaden för den här kustnära godsjärnvägen (huvudsakligen men också viss arbetspendling m m) mellan Umeå-Skellefte-Piteå-Luleå motsvarar 13-16 veckors produktionsvärde för industrin i Västerbotten och Norrbotten. Och enbart skogsindustrin genererar ett handelsöverskott på 90-100 miljarder kr varje år till det svenska folkhushållet.
Robert bj
482 miljarder kronor sade sig de borgerliga i högerkartellen på Malmö central den 30 mars 2010 vilja satsa på infrastrukturen. Det mesta är gamla, redan intecknade pengar. Så den summan behöver ingen anstränga sig för att lägga på minnet.
De borgerliga budbärarna kommer dock tjata om siffran 482 ända tills den siste väljaren har besökt valurnan tredje söndagen i september.
482 miljarder är alltså de pengar som regeringen säger sig satsa på vägar och järnvägar under de kommande elva åren. Ja, en del av dessa projekt pågår redan för fullt så det låter bättre än som finns täckning i verkligheten. Men mycket pengar är det - på pappret.
Viktigt att komma ihåg är att 65 av dessa miljarder kommer bland annat från trängselskatter, EU, vägavgifter och - kommunerna.
Inte minst är det sista djupt oanständigt. Hårt prövade kommuner ska inte behöva ta pengar från skola, vård och omsorg för att få statliga satsningar på vägar och järnvägar gjorda.
Men i dag är de utsatta för både statlig utpressning och en regering som inte skäms för att ta åt sig äran för det.
Dock inte ett ord om detta med medfinansieringen kom från högerkartellens ledare eller infrastrukturminister Torstensson när hon med en svada som inte stod en frikyrkopastor efter pratade sig varm (salig?) för deras "rekordsatsning" i SVT:s Aktuellt m fl tisdagen den 30 mars.
Men var fanns S den 30 mars? Hade alla tagit påskledigt, åkt till Mallis eller Kanarieöarna? S bara släppte hela debattarenan åt andra.
/Robert Björkenwall; robert.bjorken@elia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Om den för skogen, malmen och stålet samt annan basindustri så viktiga Norrbotniabanan blev det en tummetott med nya utredningslöften och så om en ny järnväg i en avlägsen framtid mellan Piteå och Skellefteå...Den ska andra än staten tvingas betala - om den alls ska bli av. Rena utpressningspolitiken som det mesta som rör så kallad samfinansiering av infrastrukturen - numera.
Så resonerade inte finansminsiter Gripenstedt när han i ett två dagar långt tal i riksdagen glänsande argumenterade för en nationell järnvägsstatsning år 1857 och fick igång en statliga satsning på våra stambanor som blev början på en gyllene industriell epok i Sverige från 1870 och de kommande hundra åren.
Märk väl att byggkostnaden för den här kustnära godsjärnvägen (huvudsakligen men också viss arbetspendling m m) mellan Umeå-Skellefte-Piteå-Luleå motsvarar 13-16 veckors produktionsvärde för industrin i Västerbotten och Norrbotten. Och enbart skogsindustrin genererar ett handelsöverskott på 90-100 miljarder kr varje år till det svenska folkhushållet.
Robert bj
posted by rbjorkenwall at 3:16 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home