Om Littorins hjärnsläpp och verkligheten
Observerat om Littorin, arbetsmarknaden och verkligheten:
Det rapporteras från debatten i Umeå i torsdags mellan arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) och Sven-Erik Österberg (s) att debatten drog mycket folk (rätt många också i arbetsförmedlingssvängen) och att "Totto" Littorin hade det rätt svårt. Han rabblade mest siffror i ett föga lyckat försök att prata bort verkligheten där ute.
Sven-Erik Österberg (S) var mer framtidsinriktad. Littorin hade väldigt litet i bagaget för framtiden och hur Sverige efter krisen åter ska kunna bli en stark och konkurrenskraftig industrination, Littorin befinner sig på defensiven och hans och regeringens sätt att sköta jobbet kan tyvärr få svåra återverkningar för framtiden. Återverkningar som det kan ta tid att reparera också för en kommande rödgrön regering.
19 000 långtidsarbetslösa hamnar i år i Arbetsförmedlingens ”fas tre”: det är sista anhalten i regeringens så kallade jobb- och utvecklingsgaranti. Om två år antas ”fastreorna” vara 40 000! Det säger väl allt om Littorins och regeringens politik.
Littorin och och regeringen har infört en modern variant av straffarbete i Sverige: Långtidsarbetslösa ska utföra ”samhällsnyttiga tjänster” och arbetsgivaren får betalt för besväret att ha en arbetslös i lokalerna. Det här är förnedrande.
Med en sådan verklighet i ryggen bör oppositionen kunna argumentera med större självförtroende än man på sina håll ibland ger intryck av. Inte fega och vela.
Den globala krisen har slagit hårt mot industrijobben, men det är ju ingen lösning att sänka ersättningarna till arbetslösa och sjuka och inbilla sig att det ger nya jobb. Som bekant skryter regeringen med sitt jobbskatteavdrag, ett avdrag som rätt obevisat påstås ha skapat cirka 88 000 jobb. De fyra stegen i jobbskatteavdraget är uppe i en kostnad på 71 miljarder. Om nu siffran 88 000 är sann (det är en gissning, inget annat) kostar varje jobb 806 000 kronor – årligen! Ungefär lika mycket som städavdragsjobben nu visar sig göra. Det kan väl inte ens en moderat anse vara effektivt?
Avdragsrätt för hushållsnära tjänster är en annan metod att subventionera fram dyr sysselsättning som ger ytterst få nya jobb. Regeringen prioriterar låglönesektorer framför strategiska satsningar på industrisektorn, som utgör själva basen för svensk ekonomi. Det säger allt om deras framtidsstrategi.
Och vad sak man säga om Littorins senaste hjärnsläpp? Just nu tar man sig för pannan på statens verk och myndigheter och undrar om regeringen fått det verkliga hjärnsläppet. Ett brev från Regeringskansliet har skickats ut, där man beordrar de underlydande i staten att bereda plats för 65 000 praktikanter nu i år.
Skatteverket får order om att ta emot 6 000 praktikanter och personalchefens kommentar var, att hon trodde att det råkat bli fel och att det var en nolla för mycket i brevet. Nollorna börjar bli väl många på rätt många håll frestas man tillägga.
Försäkringskassan ska också ta emot 6 000 praktikanter och personaldirektören där ville inte recensera sin uppdragsgivare, men undrar hur det hela ska gå till. "Jag har svårt att se hur vi kan hantera en sådan här volym", heter det.
Skälet till regeringens hysteriskt dumma order ut till myndigheterna är att dess stora kampanj "Lyftet", som skulle ge 130 000 arbetslösa praktik i tre till sex månader, fullständigt har havererat. Det har gått enormt trögt för Arbetsförmedlingen att få fram praktikplatser. Bara 20 ynka platser har man lyckats skrapa ihop.
Därför gick regeringen bakom ryggen på arbetsförmedlingen och beordrade sina egna myndigheter att fixa 65 000 platser.
De är ju underställda regeringen och har bara att rätta sig efter direktiven.
Det här luktar desperation lång väg från Littorin & co:s sida och är naturligtvis inget annat än ett riktigt biligt och oblygt trick ett valår att försöka trolla bort arbetslösheten. De borgerliga har ju i alla år anklagat socialdemokraterna för att trolla bort arbetslösheten och påstått att arbetslösa "göms undan" i
i arbetsmarknadsutbildning och i agan. Vad ska de nu säga om detta taffliga grepp av panikkaraktär som det knappast funnits någon motsvarighet till?
"Smajligubben" Littorins skenheliga försök att göra något slags dygd av det här jippot och försöka inbilla oss att dessa praktikplatser i några månader kan bli inkörningsporten till en varaktig sysselsättning är ju helt patetiskt.
Allra värst är den skymf regeringen utsätter de arbetslösa för.
Det kan ju vilken människa som helst förstå att det går inte att på kort tid skaffa fram meningsfull sysselsättning till tusentals praktikanter samtidigt. Det får ju inte heller vara så att dessa gästanställda tränger undan några ordinarie anställda och gör deras arbetsuppgifter.
Det här cirkusen kommer att bli ett totalt fiasko. Det kommer att falla på sådana saker som att det inte finns arbetsplatser eller ens handledare. Praktikanter som lämnas vind för våg och inte får något att göra har ingen större motivation att gå till sina praktikplatser.
Det begriper till och med arbetsmarknadsministern. Men han försvarar sig med "aktivitet är i sig bättre än passivitet och att det är bättre att ha ett ställe att gå till, att känna att man har andra som är där, att man inte bara lämnas ensam och väntar på pengar".
Är det bättre att lämnas övergiven på en bänk på Försäkringskassan än att sitta hemma, Littorin?
Regeringen skulle istället ha samlat ihop sig till ett nytt stort Kunskapslyft för de arbetslösa, som förstärker deras konkurrenskraft. Men det blir väl för dyrt för den här snålregeringen. Därför blev det ett huvudlöst jippo istället av deras stora "Lyftet"-kampanj.
Verkligheten är socialdemokraternas och de rödgrönas vän just nu. Det är bara att stå på. Men samtidigt försöka undvika fler dumma självmål av Mikael Dambergs "permanenta städavdraget"-sorten.
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com
Det rapporteras från debatten i Umeå i torsdags mellan arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) och Sven-Erik Österberg (s) att debatten drog mycket folk (rätt många också i arbetsförmedlingssvängen) och att "Totto" Littorin hade det rätt svårt. Han rabblade mest siffror i ett föga lyckat försök att prata bort verkligheten där ute.
Sven-Erik Österberg (S) var mer framtidsinriktad. Littorin hade väldigt litet i bagaget för framtiden och hur Sverige efter krisen åter ska kunna bli en stark och konkurrenskraftig industrination, Littorin befinner sig på defensiven och hans och regeringens sätt att sköta jobbet kan tyvärr få svåra återverkningar för framtiden. Återverkningar som det kan ta tid att reparera också för en kommande rödgrön regering.
19 000 långtidsarbetslösa hamnar i år i Arbetsförmedlingens ”fas tre”: det är sista anhalten i regeringens så kallade jobb- och utvecklingsgaranti. Om två år antas ”fastreorna” vara 40 000! Det säger väl allt om Littorins och regeringens politik.
Littorin och och regeringen har infört en modern variant av straffarbete i Sverige: Långtidsarbetslösa ska utföra ”samhällsnyttiga tjänster” och arbetsgivaren får betalt för besväret att ha en arbetslös i lokalerna. Det här är förnedrande.
Med en sådan verklighet i ryggen bör oppositionen kunna argumentera med större självförtroende än man på sina håll ibland ger intryck av. Inte fega och vela.
Den globala krisen har slagit hårt mot industrijobben, men det är ju ingen lösning att sänka ersättningarna till arbetslösa och sjuka och inbilla sig att det ger nya jobb. Som bekant skryter regeringen med sitt jobbskatteavdrag, ett avdrag som rätt obevisat påstås ha skapat cirka 88 000 jobb. De fyra stegen i jobbskatteavdraget är uppe i en kostnad på 71 miljarder. Om nu siffran 88 000 är sann (det är en gissning, inget annat) kostar varje jobb 806 000 kronor – årligen! Ungefär lika mycket som städavdragsjobben nu visar sig göra. Det kan väl inte ens en moderat anse vara effektivt?
Avdragsrätt för hushållsnära tjänster är en annan metod att subventionera fram dyr sysselsättning som ger ytterst få nya jobb. Regeringen prioriterar låglönesektorer framför strategiska satsningar på industrisektorn, som utgör själva basen för svensk ekonomi. Det säger allt om deras framtidsstrategi.
Och vad sak man säga om Littorins senaste hjärnsläpp? Just nu tar man sig för pannan på statens verk och myndigheter och undrar om regeringen fått det verkliga hjärnsläppet. Ett brev från Regeringskansliet har skickats ut, där man beordrar de underlydande i staten att bereda plats för 65 000 praktikanter nu i år.
Skatteverket får order om att ta emot 6 000 praktikanter och personalchefens kommentar var, att hon trodde att det råkat bli fel och att det var en nolla för mycket i brevet. Nollorna börjar bli väl många på rätt många håll frestas man tillägga.
Försäkringskassan ska också ta emot 6 000 praktikanter och personaldirektören där ville inte recensera sin uppdragsgivare, men undrar hur det hela ska gå till. "Jag har svårt att se hur vi kan hantera en sådan här volym", heter det.
Skälet till regeringens hysteriskt dumma order ut till myndigheterna är att dess stora kampanj "Lyftet", som skulle ge 130 000 arbetslösa praktik i tre till sex månader, fullständigt har havererat. Det har gått enormt trögt för Arbetsförmedlingen att få fram praktikplatser. Bara 20 ynka platser har man lyckats skrapa ihop.
Därför gick regeringen bakom ryggen på arbetsförmedlingen och beordrade sina egna myndigheter att fixa 65 000 platser.
De är ju underställda regeringen och har bara att rätta sig efter direktiven.
Det här luktar desperation lång väg från Littorin & co:s sida och är naturligtvis inget annat än ett riktigt biligt och oblygt trick ett valår att försöka trolla bort arbetslösheten. De borgerliga har ju i alla år anklagat socialdemokraterna för att trolla bort arbetslösheten och påstått att arbetslösa "göms undan" i
i arbetsmarknadsutbildning och i agan. Vad ska de nu säga om detta taffliga grepp av panikkaraktär som det knappast funnits någon motsvarighet till?
"Smajligubben" Littorins skenheliga försök att göra något slags dygd av det här jippot och försöka inbilla oss att dessa praktikplatser i några månader kan bli inkörningsporten till en varaktig sysselsättning är ju helt patetiskt.
Allra värst är den skymf regeringen utsätter de arbetslösa för.
Det kan ju vilken människa som helst förstå att det går inte att på kort tid skaffa fram meningsfull sysselsättning till tusentals praktikanter samtidigt. Det får ju inte heller vara så att dessa gästanställda tränger undan några ordinarie anställda och gör deras arbetsuppgifter.
Det här cirkusen kommer att bli ett totalt fiasko. Det kommer att falla på sådana saker som att det inte finns arbetsplatser eller ens handledare. Praktikanter som lämnas vind för våg och inte får något att göra har ingen större motivation att gå till sina praktikplatser.
Det begriper till och med arbetsmarknadsministern. Men han försvarar sig med "aktivitet är i sig bättre än passivitet och att det är bättre att ha ett ställe att gå till, att känna att man har andra som är där, att man inte bara lämnas ensam och väntar på pengar".
Är det bättre att lämnas övergiven på en bänk på Försäkringskassan än att sitta hemma, Littorin?
Regeringen skulle istället ha samlat ihop sig till ett nytt stort Kunskapslyft för de arbetslösa, som förstärker deras konkurrenskraft. Men det blir väl för dyrt för den här snålregeringen. Därför blev det ett huvudlöst jippo istället av deras stora "Lyftet"-kampanj.
Verkligheten är socialdemokraternas och de rödgrönas vän just nu. Det är bara att stå på. Men samtidigt försöka undvika fler dumma självmål av Mikael Dambergs "permanenta städavdraget"-sorten.
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 2:48 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home