"Utanförskapet" har vuxit med 80 000 det senaste året
(Publicerad i bl a Dagbladet 10 dec. 2009 m fl)
Observerat och värderat:
"Utanförskapet" har vuxit med 80 000 det senaste året
Det rapporteras i den i regel läsvärda veckopublikationen Riksdag & Departement att det så kallade utanförskapet - detta avskyvärda namn - har ökat med 80 000 under det
senaste året. Vad det bland annat beror på är en mycket snabb ökning av arbetslösheten som ställer människor utanför den reguljära arbetsmarknaden.
För en då kaxig men nu allt skapare borgerlig regering som vid tillträdet deklarerade att "utanförskapet" skulle minska och kampen mot arbetslösheten sättas i främsta rummet är det naturligtvis rena hånet.
Det är dessutom en lika eländig som oschyst spark på alla människor som drabbats av regeringens oförmåga att hålla den inhemska efterfrågan uppe och hävda sysselsättningen i ett läge där vår omvärld krisar i spåren av en finansmarknad som gått över styr i sin giriga "love for money" (John M. Keynes ord om den otyglade kapitalismen när den tillåts löpa helt fritt utan tuktande regelverk). Precis som konstaterades på ett av seminarierna i ABF-huset i Stocholm sista helgen i november -"finanskrisen - ett år efteråt" - så förs en bättre och mera djuplodande antikapitalistisk samhällsdiskussion i europeiska Financial Times av Martin Wolf och andra än i hela den svenska tidningspressen ihop.
Det här "utanförskapets" växande verkligheten är socialdemokraternas och de rödgrönas bästa argument i kommande valrörelse och övertyga en majoritet av svenska folket om att redan fyra år med den "blå" alliansen i regeringsställning var fyra år för mycket.
Även medelklassen - som alla strateger valsociologiskt "närsynt" nu jagar - tjänar i längden på den politisk som bygger starka sociala broar av trygghet i stället för att riva ner och försämra dessa och att göda en snöd kortsiktig egoism som ställer grupp mot grupp och släcker förhoppningar om en bättre morgondag.
Men samtidigt är det också så att europeisk socialdemokrati, som även konstaterades på seminarierna i ABF-huset i Stockholm, att det 20-talet år av politiska reträtter nu måste få ett slut och problemformuleringsförmågan,förmågan att ställa både de rätta frågorna och ge de rätta svaren, nu måste återvinnas. Och att själv både våga och vilja definiera sin egen politiska position,inte låta motståndarna göra det.
Först när det har skett, kommer vi att åter få några fler länder än Norge, Grekland och Spanien som har s-märkt styre.
Robert Björkenwall, robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
Observerat och värderat:
"Utanförskapet" har vuxit med 80 000 det senaste året
Det rapporteras i den i regel läsvärda veckopublikationen Riksdag & Departement att det så kallade utanförskapet - detta avskyvärda namn - har ökat med 80 000 under det
senaste året. Vad det bland annat beror på är en mycket snabb ökning av arbetslösheten som ställer människor utanför den reguljära arbetsmarknaden.
För en då kaxig men nu allt skapare borgerlig regering som vid tillträdet deklarerade att "utanförskapet" skulle minska och kampen mot arbetslösheten sättas i främsta rummet är det naturligtvis rena hånet.
Det är dessutom en lika eländig som oschyst spark på alla människor som drabbats av regeringens oförmåga att hålla den inhemska efterfrågan uppe och hävda sysselsättningen i ett läge där vår omvärld krisar i spåren av en finansmarknad som gått över styr i sin giriga "love for money" (John M. Keynes ord om den otyglade kapitalismen när den tillåts löpa helt fritt utan tuktande regelverk). Precis som konstaterades på ett av seminarierna i ABF-huset i Stocholm sista helgen i november -"finanskrisen - ett år efteråt" - så förs en bättre och mera djuplodande antikapitalistisk samhällsdiskussion i europeiska Financial Times av Martin Wolf och andra än i hela den svenska tidningspressen ihop.
Det här "utanförskapets" växande verkligheten är socialdemokraternas och de rödgrönas bästa argument i kommande valrörelse och övertyga en majoritet av svenska folket om att redan fyra år med den "blå" alliansen i regeringsställning var fyra år för mycket.
Även medelklassen - som alla strateger valsociologiskt "närsynt" nu jagar - tjänar i längden på den politisk som bygger starka sociala broar av trygghet i stället för att riva ner och försämra dessa och att göda en snöd kortsiktig egoism som ställer grupp mot grupp och släcker förhoppningar om en bättre morgondag.
Men samtidigt är det också så att europeisk socialdemokrati, som även konstaterades på seminarierna i ABF-huset i Stockholm, att det 20-talet år av politiska reträtter nu måste få ett slut och problemformuleringsförmågan,förmågan att ställa både de rätta frågorna och ge de rätta svaren, nu måste återvinnas. Och att själv både våga och vilja definiera sin egen politiska position,inte låta motståndarna göra det.
Först när det har skett, kommer vi att åter få några fler länder än Norge, Grekland och Spanien som har s-märkt styre.
Robert Björkenwall, robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 2:38 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home