Saab-krisen och behovet av handling - nu!
Observerat och värderat:
Saab-krisen och pratkvarnen i näringsdepartementet - nu krävs handling
En Saab-krasch kan kosta 15 000 jobb, direkt och indirekt. Ansvaret för om det blir så får "pratkvarnsministern" Maud Olofsson i näringsdepartementet och amerikanska biljätten GM dela på.
Hoppet om att Saab Automobile i Trollhättan ska klara sig genom den blödande kris som drabbat det USA-ägda företaget är tyvärr inte stort.
Det blir därtill ännu mindre om regeringen och i främsta rummet pratkvarnen Maud Olofsson fortsätter den passiva handlingsförlamning som hittills präglat svensk industripolitik i stort och fordonsindustrin i synnerhet.
Maud Olofsson skickade gång efter annan fram sin statssekreterare Jöran Hägglund som bara beklagade att Koenigsegg-affären spruckit. Han var åter igen helt tomhänt och hade inget att komma med. "Prata med GM", sade han bara. Men om vadå?
Regeringens slapphet sedan tidigt i höst har starkt bidragit till att försvåra för en lösning för de Saab-anställda.
När Saab-krisen blev akut i svallvågorna av finanskrisen hånade ministrar som Littorin (m) i arbetsmarknadsdepartementet och Maud Olofsson(c) i näringsdepartementet Saab, som anklagades för att tillverka bilar som ingen ville ha, när det handlade om att bilförsäljningen i finnas- och efterfrågekrisens spår rasade över hela världen.
Maud Olofsson har hela tiden med en åsnas envishet upprepat, att "staten ska inte äga någon bilfabrik". De Saab-anställda kan väl tillverka vindsnurror i stället har hon också sagt.
Självklart är det är ingen som begär att staten ska köpa ett kollapsfärdigt företag, men en regering har ett ansvar för att en omstrukturering i näringslivet sker i för de anställda socialt acceptabla former.
Alla de förslag som oppositionen lagt fram som skrotningspremier, som givit ett konstruktivt resultat i andra länder (Tyskland m fl), och utbildningsinsatser för ökad kompetens, har avvisats av Maud Olofsson.
Regeringen har inte gjort ett enda dugg för att underlätta en lösning för Saab och den nu raskt allt sämre arbetsmarknaden i Trollhätte-regionen..
Frågan är om det ens på allvar har satt in några påtryckningar för att påskynda det viktiga lånet på 4,3 miljarder från Europeiska Investeringsbanken.
Nu idagarna kom för övrigt beskedet från EU-kommissionen att utbetalningen av lånet dröjer till mitten på januari - samtidigt som ägaren General Motors miljard i finansiellt stöd till Saab sinar vid årsskiftet. Då finns inga pengar kvar ens för att betala lönerna till de Saab-anställda. (Betänk att GM i Detroit numera ägs till två tredjedelar av amerikanska staten.)
Spekulationer går om att General Motors bakom kulisserna har lagt krokben för lilla lyxbildtillverkaren Koenigsegg för att inte tappa avancerad teknologi till Kina till Beijing Auto (BAIC) som skulle köpa in sig i Koenigsegg. Och eventuellt även är intresserad att ta över Saab nu när Koenigsegg backat ur Saab-affären.
Underleverantörer som Plastal Industri, Kongsberg Automotive m fl har redan börjat se om sitt hus inför en eventuell nedläggning av Saab som kan komma redan i början av december månad. Smällen för hela det svenska fordonsklustret - underleverantörer och fordonstillverkare - skulle bli betydande och handlar om 10 000 - 15 000 jobb enbart i Sverige.
Inför denna ödesstund för Saab och dess underleverantörer är Maud Olofsson skyldig att redovisa varför hon eller regeringen inte tagit några som helst initiativ för att påskynda en rekonstruktion av Saab. Varför har inte den svenska regeringen agerat lika konstruktivt som andra regeringar i Europa för att stötta sin fordonsindustri? Och vad avser man nu att göra för de tiotusentals anställda inom bilindustrins olika led och deras familjer inför en jul som ser ut att bli allt annat än munter?
Nu duger det inte bara med att prata. Nu krävs handling!
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
Saab-krisen och pratkvarnen i näringsdepartementet - nu krävs handling
En Saab-krasch kan kosta 15 000 jobb, direkt och indirekt. Ansvaret för om det blir så får "pratkvarnsministern" Maud Olofsson i näringsdepartementet och amerikanska biljätten GM dela på.
Hoppet om att Saab Automobile i Trollhättan ska klara sig genom den blödande kris som drabbat det USA-ägda företaget är tyvärr inte stort.
Det blir därtill ännu mindre om regeringen och i främsta rummet pratkvarnen Maud Olofsson fortsätter den passiva handlingsförlamning som hittills präglat svensk industripolitik i stort och fordonsindustrin i synnerhet.
Maud Olofsson skickade gång efter annan fram sin statssekreterare Jöran Hägglund som bara beklagade att Koenigsegg-affären spruckit. Han var åter igen helt tomhänt och hade inget att komma med. "Prata med GM", sade han bara. Men om vadå?
Regeringens slapphet sedan tidigt i höst har starkt bidragit till att försvåra för en lösning för de Saab-anställda.
När Saab-krisen blev akut i svallvågorna av finanskrisen hånade ministrar som Littorin (m) i arbetsmarknadsdepartementet och Maud Olofsson(c) i näringsdepartementet Saab, som anklagades för att tillverka bilar som ingen ville ha, när det handlade om att bilförsäljningen i finnas- och efterfrågekrisens spår rasade över hela världen.
Maud Olofsson har hela tiden med en åsnas envishet upprepat, att "staten ska inte äga någon bilfabrik". De Saab-anställda kan väl tillverka vindsnurror i stället har hon också sagt.
Självklart är det är ingen som begär att staten ska köpa ett kollapsfärdigt företag, men en regering har ett ansvar för att en omstrukturering i näringslivet sker i för de anställda socialt acceptabla former.
Alla de förslag som oppositionen lagt fram som skrotningspremier, som givit ett konstruktivt resultat i andra länder (Tyskland m fl), och utbildningsinsatser för ökad kompetens, har avvisats av Maud Olofsson.
Regeringen har inte gjort ett enda dugg för att underlätta en lösning för Saab och den nu raskt allt sämre arbetsmarknaden i Trollhätte-regionen..
Frågan är om det ens på allvar har satt in några påtryckningar för att påskynda det viktiga lånet på 4,3 miljarder från Europeiska Investeringsbanken.
Nu idagarna kom för övrigt beskedet från EU-kommissionen att utbetalningen av lånet dröjer till mitten på januari - samtidigt som ägaren General Motors miljard i finansiellt stöd till Saab sinar vid årsskiftet. Då finns inga pengar kvar ens för att betala lönerna till de Saab-anställda. (Betänk att GM i Detroit numera ägs till två tredjedelar av amerikanska staten.)
Spekulationer går om att General Motors bakom kulisserna har lagt krokben för lilla lyxbildtillverkaren Koenigsegg för att inte tappa avancerad teknologi till Kina till Beijing Auto (BAIC) som skulle köpa in sig i Koenigsegg. Och eventuellt även är intresserad att ta över Saab nu när Koenigsegg backat ur Saab-affären.
Underleverantörer som Plastal Industri, Kongsberg Automotive m fl har redan börjat se om sitt hus inför en eventuell nedläggning av Saab som kan komma redan i början av december månad. Smällen för hela det svenska fordonsklustret - underleverantörer och fordonstillverkare - skulle bli betydande och handlar om 10 000 - 15 000 jobb enbart i Sverige.
Inför denna ödesstund för Saab och dess underleverantörer är Maud Olofsson skyldig att redovisa varför hon eller regeringen inte tagit några som helst initiativ för att påskynda en rekonstruktion av Saab. Varför har inte den svenska regeringen agerat lika konstruktivt som andra regeringar i Europa för att stötta sin fordonsindustri? Och vad avser man nu att göra för de tiotusentals anställda inom bilindustrins olika led och deras familjer inför en jul som ser ut att bli allt annat än munter?
Nu duger det inte bara med att prata. Nu krävs handling!
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 3:00 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home