Regeringens jobbpolitik har kört i diket
Observerat och värderat:
En regering utan jobbpolitik kör i diket med sin huvudlösa jobbcoachsatsning
Det som nu utspelas i det av regeringen Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin nära nog totalt omstöpta Arbetsförmedlingen om med den sammanhängande jumbo humbo-satsningen på coacher när 100 000 fler än för ett år sedan går utan jobb är en rejäl dikeskörning.
Charlateriet med och anlitandet av ekobrottslingar, healingpåläggande och annat amatörmässigt i regeringens coachsatsning för miljardbelopp har försatt regeringen i en förtroendekris av stora mått på jobbpolitikens område. Det är, precis som TCO:s så kloke ordförande Sture Nordh säger, att vi nu är i ett läge där ”Sverige står utan effektiv jobbpolitik”. Arbetslöshetsförsäkringen är misskött och en halv miljon står helt utan försäkring samtidigt som de arbetslösa blivit 100 000 fler och regeringens huvudsakliga jobbåtgärd, coachingprogrammet, befinner sig i en förtroendekris, som framgår av Aftonbladets alldeles utmärkta granskning av denna i många stycken charlatanmässigt uselt skötta satsning.
Men för detta har, framgår av olika uttalanden, varken arbetsmarknadsminister Littorin eller hans rätt färska generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist i Arbetsförmedlingen tydligen inget som helst ansvar. Möjligen kan man lite nödtvunget medge att det ”finns risk för att det går fel här och var”
(Littorin-uttalande i media 11-12 nov.). Jo jo…snacka om understatement!
Jag minns väl hur arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin presenterade sin nya generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist – sedan den kompetente företrädare Bo Bylund fått sparken med rätt krystade motiv – i ett pressmeddelande vid utnämningen sades vara ”driven, effektiv och värderingsbaserad”. På presskonferensen kallade han henne dessutom som en störtskön person.
När vi nu vet mer finns goda skäl att ta fasta på ordet värderingsbaserad. Generaldirektören började sitt värv med att ge sina bekanta toppjobb på arbetsförmedlingen. Hon fortsatte med att ta bra betalt för att föreläsa på arbetstid. Nu har hon på order av minister Littorin gjort av med 100 miljoner av en budget på tre miljarder, på jobbcoacher (en slags stödpersoner) varav ett antal, som Aftonbladet visat, sysslar med ovetenskapliga metoder av typ ”hjärnprogrammering” och hypnos.
Efter avslöjandet säger Arbetsförmedlingen nu att man vid upphandlingen prioriterade mångfalden före kvalitén. Jo, jo. Men dessa företag får fortsätta i två månader medan Arbetsförmedlingen gör extrakoll. Visserligen är det sant att det där med den bristande kollen finns på myndighetsnivå. Men det kommer från regeringsnivå. Aktiva insatser för att hjälpa arbetslösa är verkningsfulla. Vi har exempelvis sett hur avtalade verksamheter som trygghetsrådet för privata tjänstemän, trygghetsstiftelsen för statens tjänstemän och trygghetsfonden för privata arbetare (som bara fungerat i några år) nått goda resultat. Men så har de också haft betydligt mer tid till var och en än vad Arbetsförmedlingen kunnat erbjuda.
Från det till den besynnerliga idén om jobbcoacher som ska se till att arbetslösa istället för att utbildas ska ta jobb som inte finns, är steget milslångt stort. Ett nytt Kunskapslyft, stöd för att behålla folk i företagen innan de sägs upp, program för generationsväxling och satsningar på en helt alternativ arbetsmarknad skulle hjälpa. Coachningen är att i stället lägga ansvaret för arbetslösheten helt på den enskilde. Det är, vad nymoderaterna än påstår inte de arbetslösas motivation som är problemet. Problemet är att det saknas jobb att förmedla och en otillräcklig efterfrågan i ekonomin. Kompetenta coacher kan vara bra i tider när det finns jobb att förmedla.
Regeringens arbetsmarknadspolitik är ett misslyckande, varken mer eller mindre.
Robert Björkenwall;rbjorkenwall.blogspot.com
En regering utan jobbpolitik kör i diket med sin huvudlösa jobbcoachsatsning
Det som nu utspelas i det av regeringen Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin nära nog totalt omstöpta Arbetsförmedlingen om med den sammanhängande jumbo humbo-satsningen på coacher när 100 000 fler än för ett år sedan går utan jobb är en rejäl dikeskörning.
Charlateriet med och anlitandet av ekobrottslingar, healingpåläggande och annat amatörmässigt i regeringens coachsatsning för miljardbelopp har försatt regeringen i en förtroendekris av stora mått på jobbpolitikens område. Det är, precis som TCO:s så kloke ordförande Sture Nordh säger, att vi nu är i ett läge där ”Sverige står utan effektiv jobbpolitik”. Arbetslöshetsförsäkringen är misskött och en halv miljon står helt utan försäkring samtidigt som de arbetslösa blivit 100 000 fler och regeringens huvudsakliga jobbåtgärd, coachingprogrammet, befinner sig i en förtroendekris, som framgår av Aftonbladets alldeles utmärkta granskning av denna i många stycken charlatanmässigt uselt skötta satsning.
Men för detta har, framgår av olika uttalanden, varken arbetsmarknadsminister Littorin eller hans rätt färska generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist i Arbetsförmedlingen tydligen inget som helst ansvar. Möjligen kan man lite nödtvunget medge att det ”finns risk för att det går fel här och var”
(Littorin-uttalande i media 11-12 nov.). Jo jo…snacka om understatement!
Jag minns väl hur arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin presenterade sin nya generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist – sedan den kompetente företrädare Bo Bylund fått sparken med rätt krystade motiv – i ett pressmeddelande vid utnämningen sades vara ”driven, effektiv och värderingsbaserad”. På presskonferensen kallade han henne dessutom som en störtskön person.
När vi nu vet mer finns goda skäl att ta fasta på ordet värderingsbaserad. Generaldirektören började sitt värv med att ge sina bekanta toppjobb på arbetsförmedlingen. Hon fortsatte med att ta bra betalt för att föreläsa på arbetstid. Nu har hon på order av minister Littorin gjort av med 100 miljoner av en budget på tre miljarder, på jobbcoacher (en slags stödpersoner) varav ett antal, som Aftonbladet visat, sysslar med ovetenskapliga metoder av typ ”hjärnprogrammering” och hypnos.
Efter avslöjandet säger Arbetsförmedlingen nu att man vid upphandlingen prioriterade mångfalden före kvalitén. Jo, jo. Men dessa företag får fortsätta i två månader medan Arbetsförmedlingen gör extrakoll. Visserligen är det sant att det där med den bristande kollen finns på myndighetsnivå. Men det kommer från regeringsnivå. Aktiva insatser för att hjälpa arbetslösa är verkningsfulla. Vi har exempelvis sett hur avtalade verksamheter som trygghetsrådet för privata tjänstemän, trygghetsstiftelsen för statens tjänstemän och trygghetsfonden för privata arbetare (som bara fungerat i några år) nått goda resultat. Men så har de också haft betydligt mer tid till var och en än vad Arbetsförmedlingen kunnat erbjuda.
Från det till den besynnerliga idén om jobbcoacher som ska se till att arbetslösa istället för att utbildas ska ta jobb som inte finns, är steget milslångt stort. Ett nytt Kunskapslyft, stöd för att behålla folk i företagen innan de sägs upp, program för generationsväxling och satsningar på en helt alternativ arbetsmarknad skulle hjälpa. Coachningen är att i stället lägga ansvaret för arbetslösheten helt på den enskilde. Det är, vad nymoderaterna än påstår inte de arbetslösas motivation som är problemet. Problemet är att det saknas jobb att förmedla och en otillräcklig efterfrågan i ekonomin. Kompetenta coacher kan vara bra i tider när det finns jobb att förmedla.
Regeringens arbetsmarknadspolitik är ett misslyckande, varken mer eller mindre.
Robert Björkenwall;rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 4:51 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home