Den amerikanska drömmen som blivit rena mardrömmen för många
Observerat om den amerikanska drömmen och verkligheten
Maktskiftet i Vita huset i november 2008 var välkommet och nödvändigt. Med Barack Obama som den förste svarte presidenten skrevs historia i USA. Det var ett välkommet genombrott för afroamerikanerna på högsta nivå. Men det betyder inte att de svarta i USA i allmänhet har fått det lättare.
Fortfarande är varann intern svart i amerikanska tättbefolkade fängelser. Var nionde svart man i åldern 20-34 sitter i häkte eller fängelse. I arbetslöshetsstatistiken är svarta och latinos kraftigt överrepresenterade.
USA har annars varit framgångsrikt i att integrera sina invandrare, antagligen på grund av det enkla faktum att landet är byggt av människor som sökt lyckan där.
Det gäller även i dag, även om miljontals illegala invandrare sliter för usla löner och noll trygghet i den gigantiska servicesektorn.
Men hur är det bakom Obama? Har vardagen förändrats för de miljoner svarta som kämpat länge för lika rättigheter? Hur ser den amerikanska drömmen om att komma från ingenting och bli framgångsrik ut idag?
Daniel Lind, chefsekonom på fackförbundet Unionen, visar på att den amerikanska drömmen egentligen är svensk verklighet.
Han har i en intressant rapport ställt samman forskning som landar i slutsatsen att små inkomstskillnader i ett land leder till större social rörlighet.
Den amerikanska modellen har motsatt effekt. White trash förblir white trash. Har ett barn växt upp i en enkel husvagn med föräldrar som tvingas ha flera jobb för att överleva är risken stor att han eller hon som vuxen också bor i en enkel husvagn och tvingas ha flera jobb för att överleva. Förblir en arbetande fattig, working poor.
Den sociala rörligheten är lägst i hela västvärlden i USA. Sambandet mellan fäders och söners inkomster är störst i ”frihetens förlovade land”.
Den som växer upp under rika förhållanden ärver framgången och pengarna. Den som har en pappa med goda inkomster har stora chanser att också få det.
Utmärkande i USA är de enorma skillnaderna mellan toppen och botten. Det finns sanslöst rika, manifesterat i svensk tv genom inblicken i Hollywoodsfruarnas absurda vardag. Det finns samtidigt en enorm fattigdom, och det är lätt att bli fattig och svårt att ta sig ur fattigdomen.
Den amerikanska framgångsdrömmen är mer undantag än regel, men myten hålls vid liv av Hollywoodfilmer och tv-serier. Verkligheten förblir en helt annan.
Det är ett svårt bakslag för den nyliberala idén om att hungriga vargar jagar bäst och att större inkomstskillnader triggar driftiga människor att göra klassresor. Chanserna de facto att göra klassresor i ett nordiskt land är betydligt större än i USA.
Men i stället för den amerikanska drömmen så upplever många nu den amerikanska mardrömmen (läs gärna artikeln nedan, hämtat från New York Times 19 oktober om den växande skaran av hemlösa och deras allt mera hopplösa situation "over there"...
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com.
--------
BUSINESS / ECONOMY | October 19, 2009 The New York Time
Foreclosures Force Ex-Homeowners to Turn to Shelters
By PETER S. GOODMAN
Over the last year, an average of 10 percent of homeless people became so through foreclosure, which was rarely a factor even three years ago.
CLEVELAND — The first night after she surrendered her house to foreclosure, Sheri West endured the darkness in her Hyundai sedan. She parked in her old driveway, with her flower-print dresses and hats piled in boxes on the back seat, and three cherished houseplants on the floor. She used her backyard as a restroom.
The second night, she stayed with a friend, and so it continued for more than a year: Ms. West — mother of three grown children, grandmother to six and great-grandmother to one — passed months on the couches of friends and relatives, and in the front seat of her car.
But this fall, she exhausted all options. She had once owned and overseen a group home for homeless people. Now, she succumbed to that status herself, checking in to a shelter.
“No one could have told me that in a million years: I’d wake up in a homeless shelter,” she said. “I had a house for homeless people. Now, I’m homeless.”
Läs hela artikeln på länken:http://www.nytimes.com/2009/10/19/business/economy/19foreclosed.html?_r=1&emc=eta1
Maktskiftet i Vita huset i november 2008 var välkommet och nödvändigt. Med Barack Obama som den förste svarte presidenten skrevs historia i USA. Det var ett välkommet genombrott för afroamerikanerna på högsta nivå. Men det betyder inte att de svarta i USA i allmänhet har fått det lättare.
Fortfarande är varann intern svart i amerikanska tättbefolkade fängelser. Var nionde svart man i åldern 20-34 sitter i häkte eller fängelse. I arbetslöshetsstatistiken är svarta och latinos kraftigt överrepresenterade.
USA har annars varit framgångsrikt i att integrera sina invandrare, antagligen på grund av det enkla faktum att landet är byggt av människor som sökt lyckan där.
Det gäller även i dag, även om miljontals illegala invandrare sliter för usla löner och noll trygghet i den gigantiska servicesektorn.
Men hur är det bakom Obama? Har vardagen förändrats för de miljoner svarta som kämpat länge för lika rättigheter? Hur ser den amerikanska drömmen om att komma från ingenting och bli framgångsrik ut idag?
Daniel Lind, chefsekonom på fackförbundet Unionen, visar på att den amerikanska drömmen egentligen är svensk verklighet.
Han har i en intressant rapport ställt samman forskning som landar i slutsatsen att små inkomstskillnader i ett land leder till större social rörlighet.
Den amerikanska modellen har motsatt effekt. White trash förblir white trash. Har ett barn växt upp i en enkel husvagn med föräldrar som tvingas ha flera jobb för att överleva är risken stor att han eller hon som vuxen också bor i en enkel husvagn och tvingas ha flera jobb för att överleva. Förblir en arbetande fattig, working poor.
Den sociala rörligheten är lägst i hela västvärlden i USA. Sambandet mellan fäders och söners inkomster är störst i ”frihetens förlovade land”.
Den som växer upp under rika förhållanden ärver framgången och pengarna. Den som har en pappa med goda inkomster har stora chanser att också få det.
Utmärkande i USA är de enorma skillnaderna mellan toppen och botten. Det finns sanslöst rika, manifesterat i svensk tv genom inblicken i Hollywoodsfruarnas absurda vardag. Det finns samtidigt en enorm fattigdom, och det är lätt att bli fattig och svårt att ta sig ur fattigdomen.
Den amerikanska framgångsdrömmen är mer undantag än regel, men myten hålls vid liv av Hollywoodfilmer och tv-serier. Verkligheten förblir en helt annan.
Det är ett svårt bakslag för den nyliberala idén om att hungriga vargar jagar bäst och att större inkomstskillnader triggar driftiga människor att göra klassresor. Chanserna de facto att göra klassresor i ett nordiskt land är betydligt större än i USA.
Men i stället för den amerikanska drömmen så upplever många nu den amerikanska mardrömmen (läs gärna artikeln nedan, hämtat från New York Times 19 oktober om den växande skaran av hemlösa och deras allt mera hopplösa situation "over there"...
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com.
--------
BUSINESS / ECONOMY | October 19, 2009 The New York Time
Foreclosures Force Ex-Homeowners to Turn to Shelters
By PETER S. GOODMAN
Over the last year, an average of 10 percent of homeless people became so through foreclosure, which was rarely a factor even three years ago.
CLEVELAND — The first night after she surrendered her house to foreclosure, Sheri West endured the darkness in her Hyundai sedan. She parked in her old driveway, with her flower-print dresses and hats piled in boxes on the back seat, and three cherished houseplants on the floor. She used her backyard as a restroom.
The second night, she stayed with a friend, and so it continued for more than a year: Ms. West — mother of three grown children, grandmother to six and great-grandmother to one — passed months on the couches of friends and relatives, and in the front seat of her car.
But this fall, she exhausted all options. She had once owned and overseen a group home for homeless people. Now, she succumbed to that status herself, checking in to a shelter.
“No one could have told me that in a million years: I’d wake up in a homeless shelter,” she said. “I had a house for homeless people. Now, I’m homeless.”
Läs hela artikeln på länken:http://www.nytimes.com/2009/10/19/business/economy/19foreclosed.html?_r=1&emc=eta1
posted by rbjorkenwall at 3:16 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home