Om basindustrin och exemplet Kiruna
Observerat och värderat:---------------------
Basindustriernas roll och staden som flyttar sitt centrum - ett världsunikt projekt
Sverige är den ledande gruvnationen inom EU. Gruvnäringen i Norrbottens och Västerbottens län svarar för 94 % av järnmalmen, hälften av silvret och en tredjedel av vad som utvinns av guld, koppar och zink. Flera nya gruvor är på väg att öppnas och nya, lovande fyndigheter upptäcks i Norrlands inland. Gruvnäringens framtidsutsikter - med växande efterfrågan på olika mineraler - bedöms därför vara mycket goda. Och nya gruvor kommer till såväl i svenska Västerbottens inland som i Pajala-trakten i norrbottniska Tornedalen. Gruvprojekten i glesbygdskommuner som Storuman, Pajala m fl innebär ett lyft men förutsätter att det investeras i en fungerande infrastruktur (vägar, järnvägar, elektricitet, vatten, avlopp m m), liksom bostäder för dem som ska jobba i gruvorna.
Därutöver finns behovet för inte minst näringslivet godsfrakter av en ny kustjärnväg vidare från Umeå via Skellefteå, Piteå, Luleå och Kalix/Haparanda. Denna Norrbotniabanan är den enskilt viktigaste frågan i norra Sverige. Trafikverken (Vägverket och Banverket) håller på att finputsa sina förslag till den nationella infastrukturplanen innan regeringen slutgiltigt fastställer planen för investeringsperioden 2010-2021. Återstår att se den strategiskt viktiga Norrbotniabanan finns med då i infrastrukturhållaren Banverkets underlag.
Visst är konjunkturnedgången just nu ett bekymmer för bl a gruvnäringen. Men ansvariga beslutsfattare på olika nivåer upplever inte att nedgången äventyrar gruvprojektet i Pajala m fl glesbygdsorter. "Råvaror kommer alltid att behövas. Världen behöver alltid stål, malm och mineraler", konstater man.
För att kunna fortsätta och bryta järnmalm i den lappländska gruvstaden Kiruna (med 23 000 inv.) i norra Sverige måste dock delar av staden flyttas. Det har varit klart sedan några år tillbaka. Annars kommer man inte åt den rekordrika järnmalmskroppen under Kiruna stad. Redan den 7 september är det dags för första spadtaget för den nya järnvägssträckningen i Kiruna. Det handlar om en mångmiljardsatsning, även om det inte är fråga om en byggande av särskilt lång järnvägssträcka.
Om några år - 2013 - inleds sedan jätteprojektet med att flytta delar av stadskärnan. Det nya Kiruna centrum planeras till omgivningarna vid berget Luossavaara som ligger i utkanten av dagens Kiruna centrum. Vissa av husen som ska flyttas tas isär och flyttas bit för bit, andra åter flytas hela som de är på stora trailers.
Det är ett unikt stort och komplicerat projekt med många viljor som ska jämkas samman. Genomförandet sker i etapper, område för område. Vissa byggnader kommer att tas isär, transporteras och sedan byggas upp igen på den nya platsen. Andra åter flyttas hela. Det riktigt svåra är flytten av det mäktiga stadshuset med dess orginella klocktorn från 1963. Eftersom det är byggnadsminnesförklarat får det heller inte rivas utan måste flyttas, antingen i ett enda stycke eller uppdelat i fyra stycken.
Stadshusflytten måste ske i god tid före 2023 då järnmalmsbrytningen är framme vid stadshuset. Och tänk så många boggiepar på trailers det krävs för att genomföra den flytten - uppdelad eller i ett stycke - av en huskropp som är femtio gånger femtio meter!
Men långt innan dess ska det unika bolagshotellet, de byggnadsminnesförklarade arbetarebostäderna Bläckhornshusen och andra unika trähus som järnvägsbostäderna med mera från tidigt 1900-tal att flyttas på trailers. Ett arbete som påbörjas i en första etapp år 2013.
Däremot så kommer man vid stadsflytten inte att kopiera 1960- och 70-talsbebyggelse med Domusvaruhus och annat utan i dessa fall bygga upp nytt som uppfyller 2000-talets krav på en god och funktionell stadsmiljö. Dessa 60-talsbyggnader har inte alls samma kulturhistoriska värde som Bläckhornshusen, kyrkan eller stadshuset.
Totalt handlar det om cirka 15 procent av bebyggelsen som kommer att flyttas eller, i vissa fall, ersättas av nya byggnader. Flytten av Kiruna kyrka - förklarad som Sveriges vackraste byggnad - är ett annat jätteprojekt av stadshus-dimensioner. Det blir i etapp tre och måste ske i god tid före 2033 då malmbrytningen nått fram till kyrkan och dess omgivningar. Hur den flytten kommer att göras mera exakt är ännu långt ifrån klar.
Totalt handlar hela stadsomvandlingen av Kiruna stadskärna om miljardkostnader men ingen vet ännu exakt. Enligt gruvlagen är det rekordlönsamma, statliga gruvföretaget LKAB som ska stå för kostnaderna för flytten. Men många, inte helt enkla förhandlingar återstår innan allt praktiskt kring det ekonomiska är löst.
Återskapandet av "nya Kiruna" centrum och stadskärna ska också så långt möjligt göras enligt samma grundtanke som LKAB:s disponent Hjalmar Lundboms direktiv när staden planerades och byggdes i början av 1900-talet. Alltså en god stadsmiljö med varierande arkitektur samt hänsynstagande till klimatologiska faktorer undvikande av att skapa "onödiga blåshål". Dessutom så förlagt att snittemperaturen blir gynnsammare än i näraliggande omgivningar. Ty något "kallhål" ska framtidens Kiruna inte vara, lika lite som fallet är med nuvarande stadskärnan.
Också detta tror man sig - efter närmare studier - kunna uppnå just i omgivningarna nedanför berget Luossavaara, idag en slalompist och utkikspunkt för sommarmånadernas midnattsol. Det talas t o m om en inglasning för att ordna året runt-skidåkning som en del i stadsomvandlingen. Intressenter finns! Men om det verkligen blir av utan modifieringar återstår att se. Själva hotellbygget som också ska finnas där är - efter en kortare paus - nu åter igång på Luossavaara.
Detta världsunika projekt i stadsomvandling lockar mångder av utländska stadsplanerare och flyttransportörer som mer än gärna erbjuder sina tjänster och vill vara med på ett hörn i detta verklighetsbaserade projekt, fjärran från universitetens laboratorier och logistikcentra. Politiker och tjänstemän får många samtal från hugade stadsplanerare och transportörfirmor från Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, USA, Australien m fl länder. Och det är inte svårt att förstå.
Nu är det "the real thing" och inget skalenligt modellbyggande som ska sättas i verket, så inte att undra på att många gärna vill vara med på ett sådant världsunikt projekt i norra Sveriges gruvmetropol Kiruna.
Och redan om ett par, tre år är man igång med den första av flera etapper i den stora flytten av Kiruna stads centrumkärna med kringliggande träbebyggelse och unika kulturhistoria.
Men än är inte frågan löst om hur finansieringen av denna mångmiljardinvestering för den jättelika stadsflytten i gruvstaden Kiruna löst mellan statliga gruvföretaget LKAB, Kiruna kommun och staten. Rimligen måste den dock komma till i någorlunda närtid.
När det blir klart och projektet börjar rulla på allvar så kommer det dock att bli en rejäl injektion i den lokala och regionala ekonomin i norra Sverige. Precis som fallet är - i mindre skala - med de nya gruvprojekt som nu är på väg att förverkligas, liksom när oklarheterna kring järnvägsprojektet Norrbotniabanan kan rätas ut.
Reser man - som jag nu har gjort i sommar; 3 600 kilometer - runt i norra Sverige, så är det uppenbart att projekt som dessa behövs, utöver de positiva signaler som finns inom turist- och besöksnäringen (en växande "basindustri" i Sverige med 244 miljarder kr i omsättning). Men utan kraftfulla investeringar i bredband- och transportinfrastrukturen, satsningar på "skräddarsydda" yrkesvuxutbildningar med stöd av de regionala högskolorna och annat liknande så kommer det där nödvändiga lyftet aldrig riktigt till stånd. Trots de optimistiska signaler man hör när man är ute och reser runt och pratar med folk i de här regionerna.
Precis som fallet var också när jag på samma rundtur gjorde en "runda" in i Finland, och då bl a besökte det spännande och trivsamma friskvårds- och spaverksamheten i det natursköna Rokua, 83 kilometer öster om Uleåborg/Oulu. En anläggning med stor potential, och som förtjänar att få växa.
Robert Björkenwall,robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com/
0 Comments:
Post a Comment
<< Home