Sunday, May 10, 2009

EU-parlamentsvalet - ett val av betydelse men som har svårt att locka

Observerat och värderat:

EU-parlamentsvalet - ett val av betydelse men som har svårt att locka väljarna

EU-parlamentsvalet i Sverige och andra EU-länder första veckan i juni närmar sig med rask takt. Hur är det då med valtemperaturen? Synnerligen låg. Så här långt.

När (oklart när) det nya Lissabonfördraget träder i kraft inom EU så ökar Europaparlamentets medlagstiftande makt med 60 nya lagstiftningsområden. Parlamentet har i nuläget - innan Lissabonfördraget trätt i kraft (kanske till årsskiftet 2009/2010 om nu irländarna röstar ja) medbestämmande i 75 procent av EU-besluten. Men med Lissabonfördraget ökar det till 95 procent. Så EU-parlamentet blir gradvis allt viktigare men kommer sannolikt ändå aldrig att på långa vägar locka lika många svenska och andra väljare till EU-parlamentsvalen vart femte år som i de svenska ( och andra länders) inhemska parlamentsval, och där regeringsmakten ytterst står på spel.

Så i det avseendet är det nog tämligen givet att även valet den 7 juni till 2009 års EU-parlamentsval i Sverige (och övriga nordiska och andra EU-länder) knappast lär locka mer än på sin höjd fyra av tio väljare till valurnorna. De politiska partierna har svårt att i grunden förändra detta faktum.

I vanligt folks ögon - och helt fel är det ju inte - är EU i mångt och mycket en diskussionsklubb, på gott och på ont. Man diskuterar och lär av varandra och sprider - i bästa fall - positiva lösningar på olika problem till varandra och kompromissar ihop sig om dessa inför voteringarna i EU-parlamentet i franska Strasbourg i Alsace och det tämligen ocharmiga, ofta så regngråa Bryssel i Belgien.

Ett miljömässigt och ekonomiskt synnerlige dyrbar "resecirkus" med många ton papper många gånger om året reser de 450 kilometrarna mellan de två EU-städerna. Har man själv sett detta några gånger från journalistens läktarplats så upphör man aldrig att förvånas över detta ekonomiska, miljömässiga (transporternas utsläpp av koldioxid etc) och tidsmässiga slöseri.

Under voteringssessionerna i Strasbourg sker alltid samma sak som på ett givet tecken strax efter klockan 13 den sista sessionsdagen. Då töms den besynnerliga EU-byggnaden på alla EU-parlamentariker, deras politiska assistenter och EU-maskineriets alla andra EU-tjänstemän. Horder av EU-folk hastar ut till sina bilar eller rusar till den långa raden av taxibilar som ska ta denna resande "EU-cirkus" på omkring 4 000 personer till flygplatsen, bussterminalerna eller till tågen på Gare de Strasbourg.

Alla ska hem till sin egen valkrets över helgen eller pendla tillbaka till EU-huvudorten Bryssel. Den pittoreska, franska huvudstaden i Alsace töms åter på 4 000 tillfälliga gäster och kan nu återgår till sin vanliga lunk utmed den makliga bifloden Ill, sammanbunden med stora och mäktigare Rhen. Därmed så kan också åter hälften av den strassbourgska taxiflottans bilar ställs in i garagen tills nästa fyradagarssession i EU-parlamentet. En företeelse som återkommer tolv gånger om året, då 20 ton papper skickas i koffertar de 45 milen mellan de båda EU-parlmanentsstäderna Bryssel och Strasbourg.

En inte helt billig resandecirkus. Notan till EU:s skattebetalare går loss på 2,5 miljarder kronor om året. I ökade koldioxidutsläpp motsvarar resecirkusen 30 000 flygningar över Atlanten, har någon räknat ut. På den här punkten är samtliga 18 svenska EU-parlamentarikerna - liksom många andra EU-länders dito - helt eniga: detta slöseri måste få ett slut.

Men kommer det så att bli? Icke, sa Nicke. Det kommer i praktiken aldrig att hända så länge Frankrike och Tyskland ser Strasbourg som själva symbolen för deras försoning efter andra världskriget. Inga kompensatoriska åtgärder såsom förläggning av en diplomatskola eller att all forskning inom EU ska förläggas till Strasbourg som ersättning för EU-parlamentets tolv årliga sessionsperioder i Strasbourg förmår de två stora EU-länderna att sätta stopp för den här dyrbara resecirkusen.

Så länge Frankrike och Tyskland med sin vetorätt i EU:s ministerråd – bestämmer ytterst i frågan - säger nej så blir det ingen förändring av detta ekonomiska och klimatmässiga EU-slöseri.

Därför fortsätter EU-resandetåget mellan Strasbourg och Bryssel år efter år. Somliga tar med stor brådska flyget, andra åter trängs på de smockfulla tåget med egen matlåda de fem timmarna tillbaka till hemmabasen i Bryssel när sessionerna i Strasbourg är över.

Därest man nu inte åker med det dubbelt så dyra men specialchartrade EU-tåget som både har restaurangvagn och rullar fram långt fortare än det vanliga, långsammare tåget till Bryssels gare du medi-centralstation. Och ett ständigt resande EU-sällskap på flera tusen personer har kommit "hem igen" efter ännu en arbetssession i franska Strasbourg vid den stilla flytande bifloden Ill.

Men nu är det snart dags att välja om eller välja nya EU-parlamentariker till nästa mandatperiods diskussions-, beslutande- och "resandecirkus" i Bryssel och Strasbourg. Återstår att se vilka som får förnyat förtroende att "resa" sträckan Bryssel-Strasbourg ännu ett antal år och vilka nya som nu måste lära sig rutinerna kring denna mångtusenmannastora EU-samling med alla sina papperslådor av dokument. Återstår också att se om valdeltagandet fortsatt håller sig runt 38 procent eller möjligen sjunker eller stiger något lite när rösterna har räknats på valkvällen/natten den 7-8 juni.

Ska vi gissa att ett valdeltagande i Sverige som överstiger 40 % i EU-valet den 7 juni skulle vara en mycket stor överraskning.

Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com

0 Comments:

Post a Comment

<< Home