Volvo rekordvarslar, finanskrisen tilltar och regeringen anklagas för passivitet
Observerat och värderat:
Sverige i kris - Volvo rekordvarslar och regeringen anklagas för passivitet
Volvo Personvagnar meddelade onsdagen den 8 oktober att de varslar ytterligare 3 300 om avsked. 2 700 av dem är i Sverige. I praktiken är det långt många fler som nu riskerar att förlora sina jobb eftersom varje Volvo-jobb i sin tur sysselsätter ungefär fyra till fem andra i underhållsleverantörer, transporter m m. Det kan i praktiken handla om uppåt 10 000 förlorade arbetsplatser enbart som en följd av detta jättevarsel från Volvo i Göteborg. Inräknat familjer är det närmare 50 000 människor som drabbas i Västsverige, Olofström i Blekinge m fl regioner..
Ett vet vi dock: Vi kan nog utgå ifrån att alla de prognoser om en växande arbetslöshet och en sysselsättning som kommer att minska kommer att överträffas med råge mycket snabbt den närmaste tiden i Sverige. Liksom på andra håll i Norden.
Volvo Personvagnar, ägt av krisande amerikanska Ford, gick - efter några tidigare goda år - med 1,6 miljarder kronor i förlust första halvåret 2008 och har senaste tiden pressats hårt. I USA säljer Volvo en fjärdedel av sina bilar, 100 000 per år. För september tappade Volvo i USA hälften av sin volym jämfört med i september 2007.
Rykten fanns redan innan finanskrisen om att Volvos ägare Ford, som har förluster, vill sälja Volvo. Men vilka vill och kan köpa Volvo Personvagnar i nuvarande finansiella krissitution? En ny ägare och nytt ägartillskott behövs i krisande Volvo men varken franska (Renault), tyska eller japanska bilföretag kan i nuläget gå in och köpa Volvo från Ford.
Till krisen nu bidrar inte minst att Volvo var alltför sent ute med att ta fram bilar som är bränslesnålare och går på annat än bensin. Så delvis beror alltså Volvos problem nu också på att företaget och ägaren Ford inte gör de bilar som de möjliga kunderna efterfrågar, alltså mindre och bränslesnålare bilar. För bara några veckor sedan, efter Volvos första varsel, sa Eva Uddén Sonnegård, statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet till SvT:s Rapport att "arbetsmarknaden går in i ett lugnare skede och det är bra". Och nu har ytterligare ett till och större kommit från Volvo.
Hur kan man säga något så dumt då för bara några veckor sedan från en ledande regeringstjänsteman? Hur kan man rusta ner alla tidigare arbetsmarknadsåtgärder, och säga att det är lugnt? Hur lugnt blir det att pressa folk att lämna a-kassan, när runt 10 000 jobb på ett bräde nu riskerar att försvinnar, och fler varsel är på väg?
Eller som det populära och folkliga kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson (s) konstaterade i radions Studioett i P1 sade den 8 oktober: "Vad händer om en nattarbetare på Volvo får sparken och får 52 procent av lönen i a-kassa, och han kanske är gift med en kvinna som jobbar på Volvo, och hon får lika lite i a-kasseersättning? Om två löner därmed blir en hur ska man då klara villan? Borde inte regeringen pressa bankerna att mildra amorteringarna?", säger Göran Johansson.
Befogade frågeställningar tycker många. Men den borgerliga alliansregeringen Reinfeldt har varit förvånansvärt passiv så här långt. Statsministern själv valde t ex i detta läge att åka till Växjö för ett besök hos polisen. Därifrån lät han meddela att han visst är orolig, men att några nya åtgärder inte behövs. Man har, så här långt, med andra ord knappast alls svarat på de krav på åtgärder som kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson nu har efterlyst för att möta de som blivit varslade och som riskerar arbetslöshet.
Regeringen verkar dock inte vilja göra mer för de som är på väg att mista jobben på Volvo. Statsminister Fredrik Reinfeldt säger att han känner stor oro å de varslades vägnar, men regeringen gör inga satsningar utöver det som angavs i budgeten och det som den lokala myndigheten (arbetsförmedlingen)gör.
Sent på kvällen den 9 oktober hittade dock arbetsmarknadsdepartementet och statsrådet Sven Otto Littorin plötsligt en och en halv miljard kronor extra till Arbetsförmedlingen. Pengarna kommer att behövas. Regeringens hittillsvarande linje, att problemen ska lösas enbart genom lokal ”kraftsamling”, har blivit allt mer orimlig. Detta också i ett läge när varje arbetslös Volvo-arbetare - eller för den delen Nimbus-arbetare - genom a-kasseförsämringen förlorar uppåt 7 500 kr netto i månaden på Reinfeldt-regeringens politik.
Socialdemokraterna i opposition - och just nu ett 40 %-parti i väljaropinionen - önskar föra dialog med regeringen om krisen. Regeringen avvisar dock det. Regeringen vill klara av krisen själv och spelar högt. Misslyckas det kan det kosta mycket. Lyckas det kan regeringen å andra sidan kanske ta politiska poäng på det.
På DN Debatt (8/10) gjorde den tidigare statsministern och s-ledaren Ingvar Carlsson en direkt jämförelse med hur Bildt-regeringen betedde sig under kronkrisen 1992.
Då som nu saknas hos den sittande regeringen i Sverige verklig krisinsikt, menar han.
Då som nu försöker regeringschefen förklara att regeringen minsann kan rida ut stormen själv.
Inga gemensamma tag över blockgränsen i nationens intresse behövs i nyliberalernas värld. Ansvarstagande viftas nonchalant undan med att det bara är partipolitiskt taktiserande.
M-ledaren och dåvarande statsministern Carl Bildt tvingades den gången - hösten 1992 - att till slut bjuda in socialdemokraterna för att nå inte bara en utan två krisuppgörelser. När kommer Reinfeldt att inse samma nödvändighet? Och agera ihop med oppositionen i detta för svensk ekonomi, finansiellt system och arbetsmarknad så krisartade läge.
Redan nu står dock klart att svenska folket står inför sin värsta kris sedan början av 1990-talet.
Robert Björkenwall;(robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/
Sverige i kris - Volvo rekordvarslar och regeringen anklagas för passivitet
Volvo Personvagnar meddelade onsdagen den 8 oktober att de varslar ytterligare 3 300 om avsked. 2 700 av dem är i Sverige. I praktiken är det långt många fler som nu riskerar att förlora sina jobb eftersom varje Volvo-jobb i sin tur sysselsätter ungefär fyra till fem andra i underhållsleverantörer, transporter m m. Det kan i praktiken handla om uppåt 10 000 förlorade arbetsplatser enbart som en följd av detta jättevarsel från Volvo i Göteborg. Inräknat familjer är det närmare 50 000 människor som drabbas i Västsverige, Olofström i Blekinge m fl regioner..
Ett vet vi dock: Vi kan nog utgå ifrån att alla de prognoser om en växande arbetslöshet och en sysselsättning som kommer att minska kommer att överträffas med råge mycket snabbt den närmaste tiden i Sverige. Liksom på andra håll i Norden.
Volvo Personvagnar, ägt av krisande amerikanska Ford, gick - efter några tidigare goda år - med 1,6 miljarder kronor i förlust första halvåret 2008 och har senaste tiden pressats hårt. I USA säljer Volvo en fjärdedel av sina bilar, 100 000 per år. För september tappade Volvo i USA hälften av sin volym jämfört med i september 2007.
Rykten fanns redan innan finanskrisen om att Volvos ägare Ford, som har förluster, vill sälja Volvo. Men vilka vill och kan köpa Volvo Personvagnar i nuvarande finansiella krissitution? En ny ägare och nytt ägartillskott behövs i krisande Volvo men varken franska (Renault), tyska eller japanska bilföretag kan i nuläget gå in och köpa Volvo från Ford.
Till krisen nu bidrar inte minst att Volvo var alltför sent ute med att ta fram bilar som är bränslesnålare och går på annat än bensin. Så delvis beror alltså Volvos problem nu också på att företaget och ägaren Ford inte gör de bilar som de möjliga kunderna efterfrågar, alltså mindre och bränslesnålare bilar. För bara några veckor sedan, efter Volvos första varsel, sa Eva Uddén Sonnegård, statssekreterare i arbetsmarknadsdepartementet till SvT:s Rapport att "arbetsmarknaden går in i ett lugnare skede och det är bra". Och nu har ytterligare ett till och större kommit från Volvo.
Hur kan man säga något så dumt då för bara några veckor sedan från en ledande regeringstjänsteman? Hur kan man rusta ner alla tidigare arbetsmarknadsåtgärder, och säga att det är lugnt? Hur lugnt blir det att pressa folk att lämna a-kassan, när runt 10 000 jobb på ett bräde nu riskerar att försvinnar, och fler varsel är på väg?
Eller som det populära och folkliga kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson (s) konstaterade i radions Studioett i P1 sade den 8 oktober: "Vad händer om en nattarbetare på Volvo får sparken och får 52 procent av lönen i a-kassa, och han kanske är gift med en kvinna som jobbar på Volvo, och hon får lika lite i a-kasseersättning? Om två löner därmed blir en hur ska man då klara villan? Borde inte regeringen pressa bankerna att mildra amorteringarna?", säger Göran Johansson.
Befogade frågeställningar tycker många. Men den borgerliga alliansregeringen Reinfeldt har varit förvånansvärt passiv så här långt. Statsministern själv valde t ex i detta läge att åka till Växjö för ett besök hos polisen. Därifrån lät han meddela att han visst är orolig, men att några nya åtgärder inte behövs. Man har, så här långt, med andra ord knappast alls svarat på de krav på åtgärder som kommunalrådet i Göteborg, Göran Johansson nu har efterlyst för att möta de som blivit varslade och som riskerar arbetslöshet.
Regeringen verkar dock inte vilja göra mer för de som är på väg att mista jobben på Volvo. Statsminister Fredrik Reinfeldt säger att han känner stor oro å de varslades vägnar, men regeringen gör inga satsningar utöver det som angavs i budgeten och det som den lokala myndigheten (arbetsförmedlingen)gör.
Sent på kvällen den 9 oktober hittade dock arbetsmarknadsdepartementet och statsrådet Sven Otto Littorin plötsligt en och en halv miljard kronor extra till Arbetsförmedlingen. Pengarna kommer att behövas. Regeringens hittillsvarande linje, att problemen ska lösas enbart genom lokal ”kraftsamling”, har blivit allt mer orimlig. Detta också i ett läge när varje arbetslös Volvo-arbetare - eller för den delen Nimbus-arbetare - genom a-kasseförsämringen förlorar uppåt 7 500 kr netto i månaden på Reinfeldt-regeringens politik.
Socialdemokraterna i opposition - och just nu ett 40 %-parti i väljaropinionen - önskar föra dialog med regeringen om krisen. Regeringen avvisar dock det. Regeringen vill klara av krisen själv och spelar högt. Misslyckas det kan det kosta mycket. Lyckas det kan regeringen å andra sidan kanske ta politiska poäng på det.
På DN Debatt (8/10) gjorde den tidigare statsministern och s-ledaren Ingvar Carlsson en direkt jämförelse med hur Bildt-regeringen betedde sig under kronkrisen 1992.
Då som nu saknas hos den sittande regeringen i Sverige verklig krisinsikt, menar han.
Då som nu försöker regeringschefen förklara att regeringen minsann kan rida ut stormen själv.
Inga gemensamma tag över blockgränsen i nationens intresse behövs i nyliberalernas värld. Ansvarstagande viftas nonchalant undan med att det bara är partipolitiskt taktiserande.
M-ledaren och dåvarande statsministern Carl Bildt tvingades den gången - hösten 1992 - att till slut bjuda in socialdemokraterna för att nå inte bara en utan två krisuppgörelser. När kommer Reinfeldt att inse samma nödvändighet? Och agera ihop med oppositionen i detta för svensk ekonomi, finansiellt system och arbetsmarknad så krisartade läge.
Redan nu står dock klart att svenska folket står inför sin värsta kris sedan början av 1990-talet.
Robert Björkenwall;(robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/
posted by rbjorkenwall at 7:55 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home