Två finska skolmassakret inom ett år - med vad görs för att det inte ska komma ännu fler?
(Publicerad i bl a Dagbladet och Skånska dagbladet 26/9 m fl)
Observerat och värderat:
Först Jokela och nu Kauhajoki - men vad gör man för att undvika nya skolmassakrer i Finland?
Det som så tragiskt inträffade i Finland i Jokela i Tusby (utanför Helsingfors) den 7november 2007 upprepades på nytt den 23 september i ännu en skola. Ett nytt ohyggligt skottdrama med många döda skolelever. Denna gång i lilla Kauhajoki i Österbotten, i en yrkeshögskola med nu tio döda elever samt gärningsmannen själv. Det nya skottdramat, utfört av den 22-årig manlig elev med månadsfärsk licens för en pistol, i lilla Kauhajoki visar att ingen skola i Finland längre kan betraktas som trygg.
Men vad göra i ett läge då liknande skottintermezzon och vansinnesdåd kan inträffa var som helst?, frågar sig oroliga finnländare. Det räcker med att en enda ung människa, ofta unga män i åldern 18-22 år, som "mår illa" och med tillgång till vapen och med narcisistisk lust att visa upp sitt samhällshat och lust att döda på YourTube och andra nätsajter. Och vars konsekvenser oskyldiga skolelever och lärarpersonal och andra tvingas betala för med sina liv eller genom fysiska skador och kanske livslånga trauman som de aldrig riktigt blir fria ifrån.
Skottdramat i Kauhajoki påminner kusligt mycket om händelserna i Jokelaskolan den 7 november i fjol. En 22-årig, med automatvapen utrustad man kommer in i kommandohuva och börjar skjuta vilt omkring sig.Elever faller som käglor. Några timmar senare konstateras dödsoffren vara tio döda elever samt att gärningsmannen själv kort därefter också avlider av sina egna skottskador. minst nio till antalet. I det läget vet ännu ingen hur många som är skadade, somliga kanske med livslånga trauman som följd.
Nästan omedelbart efter händelsen sprids, precis som i fallet Jokela, uppgifter om en koppling till YouTube. Skolelevmördaren Pekka Eric Auvinen konstaterades ju ha satt ut flera klipp på nätet om den förestående skolmassakern i Tusby.Då för ett år sedan ingrep ingen. Men i fallet nu i Kauhajoki uppmärksammades skjutbaneklippen på YouTube till och med av polisen, men ansvariga kommissarien fann ingen anledning att beslagta vapnet. Med facit på hand vet vi att det var en felbedömning med mycket allvarliga konsekvenser.
Det som aldrig gjordes efter Jokela-massakern häromåret måste nu göras grundligt och med eftertryck av den finska regeringen och polismyndigheten. En nation där vapentillgången är den tredje största i världen och regelverket kring vapenlicenser för "skjutglada" unga män länge varit för släpphänt och naiv. Och där skolan - och den uppsökande ungdomspsykiatrin - nog gjort för lite och haft för knappa resurser för ett meningsfullt förebyggande arbete för att förhindra kommande, nya händelser av denna katastrofala omfattning. med för det samhälleliga illamåendet med sina liv.
Rimligen kommer detta upprepande av samma tragiska mönster som häromåret nu inte bara att leda till att flaggorna halas på halv stång, en sorgedag utlyses och annat liknande, utan därtill också leda till en bred samhällsdebatt om lämpliga, konkreta åtgärder från samhällets sida för att om möjligt förhindra en upprepning.
Två massakrer utförda av "förtvivlade" unga män med drag av rotlöshet och stor vapenfixering och i ungefär samma ålder och agerande enligt samma handlingsmönster och med ungefär samma fruktansvärda följder, båda starkt påminnande om den amerikanska Colombine-skolmassakern från häromåret. Två snarlika massakrer som tyvärr förebådar ett tredje om inte konkreta motåtgärder nu sätts in och "rätt" lärdomar dras av det skedda.
I fokus finns då - utöver vapenkontrollen och regelverket kring vapenlicensers utfärdande - de unga 18-22-åriga männens hälsotillstånd. Enligt psykologiprofessor Sven Å Christianson och andra så finns uppenbarligen i våra samhällen - det finska såväl som det svenska och andra - en massa människor som upplever sig utstötta och avvisade av samhället. De saknar en tillhörighet i tillvaron, känner sig inte sedda samtidigt som de lider av en depressiv aggressivitet, rent av hat mot samhället. När de på YouTube och annorstädes läser och ser på händelser likt den i Tusby för ett år sedan och nu i Kauhajoki, ser de en utväg och ett sätt att återta kontrollen - och att ge sig själva en ny och mera central roll i samhället. Handlingen, själva skottdramat, blir då ett sätt för dem att vända sin egen "osedda" situationen till en mera synlig och "viktig" sådan. Och genom att lägga ut det de sedan avser att göra på nätet i form av videklipp och annat liknande så skapar de en arena för sig som de tidigare inte haft - och sätter samtidigt vid genomförandet av vad de planerat en massa oskyldiga medmänniskors liv på spel.
Christiansons med fleras teori faller in i det mönster av slutsatser som drogs i Finland redan efter Jokeladramat och som nu fått förnyad aktualitet efter mordet på de tio skoleleverna i Kauhajoki. Just den här ålderkategorin, 18-22-åringa unga män, identifierades åter som den grupp som mer än andra verkar ha fallit mellan stolarna i samhället. De är för gamla för att få hjälp via skolhälsovården och för unga för att sugas upp av och bli föremål för behandling av psykiatrin för vuxna. I Finland konstateras det nu - i efterklokhetens tecken - att hittills vidtagna åtgärder för att fånga upp den här riskgruppen har varit alldeles för små och alldeles för tafatta. I den mån några åtgärder över huvud taget alls har vidtagits. Fram till nu.
Uppgifterna om att attentatsmannen i Kauhajoki därtill hade giltig, helt månadsfärsk vapenlicens och nyinförskaffat vapen är faktiskt upprörande. Tickande bomber som vi ju har att göra med i fall som dessa.
Ännu för två år sedan hade en parallell mellan USA och Finland inte framstått som trovärdig. Men nu, efter händelserna först i Jokela och nu i Kauhajoki, anses en sådan parallell till och med acceptabel och helt naturlig att dra i vårt grannland Finland.
Det ankommer nu, menar man tämligen allmänt i Finland, på regeringen Vanhanen att visa att den också förstått och nu är beredd att agera och visa i konkret handling att den är starkare än några enstaka unga, våldsbenägna män. I det ingår då att man nu skyndsamt måste se över rutinerna och regelverket kring vilka personer som ges rätt att bära vapen, utöver då att ökade satsningar nu måste göras på förebyggande skolhälsovård och på den tämligen försummande ungdomspsykiatrin.
Om det sedan räcker för att undvika en kommande, möjlig och ny skolmassaker återstår att se.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/
Observerat och värderat:
Först Jokela och nu Kauhajoki - men vad gör man för att undvika nya skolmassakrer i Finland?
Det som så tragiskt inträffade i Finland i Jokela i Tusby (utanför Helsingfors) den 7november 2007 upprepades på nytt den 23 september i ännu en skola. Ett nytt ohyggligt skottdrama med många döda skolelever. Denna gång i lilla Kauhajoki i Österbotten, i en yrkeshögskola med nu tio döda elever samt gärningsmannen själv. Det nya skottdramat, utfört av den 22-årig manlig elev med månadsfärsk licens för en pistol, i lilla Kauhajoki visar att ingen skola i Finland längre kan betraktas som trygg.
Men vad göra i ett läge då liknande skottintermezzon och vansinnesdåd kan inträffa var som helst?, frågar sig oroliga finnländare. Det räcker med att en enda ung människa, ofta unga män i åldern 18-22 år, som "mår illa" och med tillgång till vapen och med narcisistisk lust att visa upp sitt samhällshat och lust att döda på YourTube och andra nätsajter. Och vars konsekvenser oskyldiga skolelever och lärarpersonal och andra tvingas betala för med sina liv eller genom fysiska skador och kanske livslånga trauman som de aldrig riktigt blir fria ifrån.
Skottdramat i Kauhajoki påminner kusligt mycket om händelserna i Jokelaskolan den 7 november i fjol. En 22-årig, med automatvapen utrustad man kommer in i kommandohuva och börjar skjuta vilt omkring sig.Elever faller som käglor. Några timmar senare konstateras dödsoffren vara tio döda elever samt att gärningsmannen själv kort därefter också avlider av sina egna skottskador. minst nio till antalet. I det läget vet ännu ingen hur många som är skadade, somliga kanske med livslånga trauman som följd.
Nästan omedelbart efter händelsen sprids, precis som i fallet Jokela, uppgifter om en koppling till YouTube. Skolelevmördaren Pekka Eric Auvinen konstaterades ju ha satt ut flera klipp på nätet om den förestående skolmassakern i Tusby.Då för ett år sedan ingrep ingen. Men i fallet nu i Kauhajoki uppmärksammades skjutbaneklippen på YouTube till och med av polisen, men ansvariga kommissarien fann ingen anledning att beslagta vapnet. Med facit på hand vet vi att det var en felbedömning med mycket allvarliga konsekvenser.
Det som aldrig gjordes efter Jokela-massakern häromåret måste nu göras grundligt och med eftertryck av den finska regeringen och polismyndigheten. En nation där vapentillgången är den tredje största i världen och regelverket kring vapenlicenser för "skjutglada" unga män länge varit för släpphänt och naiv. Och där skolan - och den uppsökande ungdomspsykiatrin - nog gjort för lite och haft för knappa resurser för ett meningsfullt förebyggande arbete för att förhindra kommande, nya händelser av denna katastrofala omfattning. med för det samhälleliga illamåendet med sina liv.
Rimligen kommer detta upprepande av samma tragiska mönster som häromåret nu inte bara att leda till att flaggorna halas på halv stång, en sorgedag utlyses och annat liknande, utan därtill också leda till en bred samhällsdebatt om lämpliga, konkreta åtgärder från samhällets sida för att om möjligt förhindra en upprepning.
Två massakrer utförda av "förtvivlade" unga män med drag av rotlöshet och stor vapenfixering och i ungefär samma ålder och agerande enligt samma handlingsmönster och med ungefär samma fruktansvärda följder, båda starkt påminnande om den amerikanska Colombine-skolmassakern från häromåret. Två snarlika massakrer som tyvärr förebådar ett tredje om inte konkreta motåtgärder nu sätts in och "rätt" lärdomar dras av det skedda.
I fokus finns då - utöver vapenkontrollen och regelverket kring vapenlicensers utfärdande - de unga 18-22-åriga männens hälsotillstånd. Enligt psykologiprofessor Sven Å Christianson och andra så finns uppenbarligen i våra samhällen - det finska såväl som det svenska och andra - en massa människor som upplever sig utstötta och avvisade av samhället. De saknar en tillhörighet i tillvaron, känner sig inte sedda samtidigt som de lider av en depressiv aggressivitet, rent av hat mot samhället. När de på YouTube och annorstädes läser och ser på händelser likt den i Tusby för ett år sedan och nu i Kauhajoki, ser de en utväg och ett sätt att återta kontrollen - och att ge sig själva en ny och mera central roll i samhället. Handlingen, själva skottdramat, blir då ett sätt för dem att vända sin egen "osedda" situationen till en mera synlig och "viktig" sådan. Och genom att lägga ut det de sedan avser att göra på nätet i form av videklipp och annat liknande så skapar de en arena för sig som de tidigare inte haft - och sätter samtidigt vid genomförandet av vad de planerat en massa oskyldiga medmänniskors liv på spel.
Christiansons med fleras teori faller in i det mönster av slutsatser som drogs i Finland redan efter Jokeladramat och som nu fått förnyad aktualitet efter mordet på de tio skoleleverna i Kauhajoki. Just den här ålderkategorin, 18-22-åringa unga män, identifierades åter som den grupp som mer än andra verkar ha fallit mellan stolarna i samhället. De är för gamla för att få hjälp via skolhälsovården och för unga för att sugas upp av och bli föremål för behandling av psykiatrin för vuxna. I Finland konstateras det nu - i efterklokhetens tecken - att hittills vidtagna åtgärder för att fånga upp den här riskgruppen har varit alldeles för små och alldeles för tafatta. I den mån några åtgärder över huvud taget alls har vidtagits. Fram till nu.
Uppgifterna om att attentatsmannen i Kauhajoki därtill hade giltig, helt månadsfärsk vapenlicens och nyinförskaffat vapen är faktiskt upprörande. Tickande bomber som vi ju har att göra med i fall som dessa.
Ännu för två år sedan hade en parallell mellan USA och Finland inte framstått som trovärdig. Men nu, efter händelserna först i Jokela och nu i Kauhajoki, anses en sådan parallell till och med acceptabel och helt naturlig att dra i vårt grannland Finland.
Det ankommer nu, menar man tämligen allmänt i Finland, på regeringen Vanhanen att visa att den också förstått och nu är beredd att agera och visa i konkret handling att den är starkare än några enstaka unga, våldsbenägna män. I det ingår då att man nu skyndsamt måste se över rutinerna och regelverket kring vilka personer som ges rätt att bära vapen, utöver då att ökade satsningar nu måste göras på förebyggande skolhälsovård och på den tämligen försummande ungdomspsykiatrin.
Om det sedan räcker för att undvika en kommande, möjlig och ny skolmassaker återstår att se.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/
posted by rbjorkenwall at 5:19 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home