Skrytig och citronsur partiledardebatt avslutar vårriksdagen
Observerat och värderat:
Sveriges vårriksdag avslutande partiledardebatt - skrytig, citronsur och med fortsatt usla opinionssiffror för regeringen Reinfeldt
Eget beröm luktar illa brukar det heta. Det var i hög grad tillämpligt på vårriksdagens avslutande partiledardebatt den 11 juni, några dagar innan Sveriges riksdag tar sommarlov. En debatt som nog blev väl självgott skrytig och citronsur från inte minst statsminister Fredrik Reinfeldts (m) sida. Kanske för att färska, pålitliga opinionssiffror från Statistiska centralbyrån visar fortsatt uselt opinionsläge för regeringens fyra alliansbröder.
Visserligen utnämnde statsminister Fredrik Reinfeldt opåtalat - utan ett uns av självironi - själv i debatten sin alliansregering till bäst i grenen ekonomisk politik. Hur då bäst?, undrade nog många. Den enda ekonomiska politik som regeringen driver är sänkning av skatterna och mest till dem som redan har i överflöd. Två tredjedelar av inkomstskattesänkningarna går till den tredjedel som tjänar mest, visar Riksdagens egen utredningstjänsts, RUT:s, analyser.
Den rekordhöga inflationen - den högsta på 15 år - på fyra procent viftade Reinfeldt bort som ett resultat av höjningen av citronpriset och regeringen anser sig självfallet inte ha något ansvar för den internationella prisutvecklingen. Inte ens att parera för dessa. Hela upplägget i statsminister Reinfeldts anförande gick ut på att regeringen gör allt rätt och det som går snett eller börjat oroa allt fler är på intet vis regeringens fel utan beror helt på andra, yttre omständigheter som regeringen inte rår över.
Men vilken politik som nu måste föras när vi går in i en svagare konjunktur med en halverad tillväxt i tjänstesektorn lämnade han inget recept på. Reinfeldt står tomhänt inför de sämre tiderna. Det räcker inte bara med mera skattesänkningar. Han hade också ett högst svårbevisat påstående att det skapades 90 000 varaktiga jobb i högkonjunkturen. Hur vet han det? Det var också i övrigt mest lika allmänt som fagert tal om sjunkande statsskuld och stabila statsfinanser och påståenden om minskat utanförskap (huvudbudskapet i valrörelsen 2006). Reinfeldt framstår inte som mannen som precis har förmågan att samla ihop nationen inför svårare prövningar.
Man kunde också notera att den borgerliga regeringen nu försöker hitta på ett försvar för sina usla opinionssiffror. "Vad är enklare än att önska bort det obekväma och ifrågasätta förändringar. Den som driver ett högt reformtempo blir först impopulär, och blir inte alltid populär, men det är alltid den rätta vägen", hette det i alliansregeringens ursäktande försvar.
Det låter som en replik som är hämtad direkt från någon gammal valhandbok när man skulle försvara en felslagen och misslyckad politik.
Detta trots att den borgerliga regeringen efter valvinsten i september 2006 snabbt tappade i förtroende, samtidigt som socialdemokraterna gick kraftigt framåt.
SCB:s partisympatiundersökning - med över 9 500 tillfrågade i underlaget - som kom just den 11 maj som presenterades på onsdagen är därför endast en bekräftelse på ett läge som varit stabilt sedan ett år tillbaka i tiden med ett klart övertag för oppositionspartierna på 15-16 procentenheter. Återigen visar det sig också att socialdemokraterna är ensamt större än de fyra borgerliga partierna tillsammans. I maj noterades s för 44,7 procent mot 40,1 för de fyra regeringspartierna tillsammans. Fortsatt lika usla SCB-siffror i maj 2009 och det är nog kört för regeringen Reinfeldt i valet 2010.
Att landets statsminister i detta läge stod och blåste upp sig till en arrogant skrytpelle och hela tiden tog ordet bäst i sin mun verkar inte riktigt ha kontakt med verkligheten. Varje gång han ansattes och kom i trängda lägen i replikskiftena valde han att svara med att ställa motfrågor till oppositionsledaren i stället för att ens försöka förklara varför folk har så svårt att uppskatta regeringens politik.
V-ledaren Lars Ohly kritiserade honom för att han nu går ut och lovar att ge mera till äldrevården efter att först ha fryst statsbidragen till kommunerna, så att de får nio miljarder mindre år 2010. "Det är inte seriöst att först försämra med nio miljarder och sedan lova att lägga tillbaka litet grann någon gång längre fram", hette det från Ohly.
Duellerna med MonaSahlin (s) och de borgerliga partiledarna var annars partiledardebattens höjdpunkt. Oppositionsledare Sahlins bästa replik till statsminister Reinfeldt var nog när hon sade att det handlar inte om vilken politik som är bäst utan vilken som är rättvisast, vilket belönades med applåder.
Störst applåder i partiledardebatten fick dock Mona Sahlin i ett replikskifte sedan socialministern och kd-ledaren Göran Hägglund påstått att regeringen håller sina löften. Sahlin halade då fram Kalmar-tidningen Östrans löpsedel "Oj, oj, oj".
Löpsedelns "oj, oj, oj" var riksdagsledamoten Chatrine Pålsson Ahlgrens (kd) reaktion tämligen nyligen när det framgick att 84 procent av Kalmar läns småhusägare får höjd fastighetsskatt efter alliansregeringens omläggning av den skatten/avgiften.
Efter den löpsedelsrepliken var i prinicp hela vårriksdagens partiledardebatt i Sveriges riksdag över och man kunde lugnt stänga av radio- eller tv-apparaten och göra annat.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com/
Sveriges vårriksdag avslutande partiledardebatt - skrytig, citronsur och med fortsatt usla opinionssiffror för regeringen Reinfeldt
Eget beröm luktar illa brukar det heta. Det var i hög grad tillämpligt på vårriksdagens avslutande partiledardebatt den 11 juni, några dagar innan Sveriges riksdag tar sommarlov. En debatt som nog blev väl självgott skrytig och citronsur från inte minst statsminister Fredrik Reinfeldts (m) sida. Kanske för att färska, pålitliga opinionssiffror från Statistiska centralbyrån visar fortsatt uselt opinionsläge för regeringens fyra alliansbröder.
Visserligen utnämnde statsminister Fredrik Reinfeldt opåtalat - utan ett uns av självironi - själv i debatten sin alliansregering till bäst i grenen ekonomisk politik. Hur då bäst?, undrade nog många. Den enda ekonomiska politik som regeringen driver är sänkning av skatterna och mest till dem som redan har i överflöd. Två tredjedelar av inkomstskattesänkningarna går till den tredjedel som tjänar mest, visar Riksdagens egen utredningstjänsts, RUT:s, analyser.
Den rekordhöga inflationen - den högsta på 15 år - på fyra procent viftade Reinfeldt bort som ett resultat av höjningen av citronpriset och regeringen anser sig självfallet inte ha något ansvar för den internationella prisutvecklingen. Inte ens att parera för dessa. Hela upplägget i statsminister Reinfeldts anförande gick ut på att regeringen gör allt rätt och det som går snett eller börjat oroa allt fler är på intet vis regeringens fel utan beror helt på andra, yttre omständigheter som regeringen inte rår över.
Men vilken politik som nu måste föras när vi går in i en svagare konjunktur med en halverad tillväxt i tjänstesektorn lämnade han inget recept på. Reinfeldt står tomhänt inför de sämre tiderna. Det räcker inte bara med mera skattesänkningar. Han hade också ett högst svårbevisat påstående att det skapades 90 000 varaktiga jobb i högkonjunkturen. Hur vet han det? Det var också i övrigt mest lika allmänt som fagert tal om sjunkande statsskuld och stabila statsfinanser och påståenden om minskat utanförskap (huvudbudskapet i valrörelsen 2006). Reinfeldt framstår inte som mannen som precis har förmågan att samla ihop nationen inför svårare prövningar.
Man kunde också notera att den borgerliga regeringen nu försöker hitta på ett försvar för sina usla opinionssiffror. "Vad är enklare än att önska bort det obekväma och ifrågasätta förändringar. Den som driver ett högt reformtempo blir först impopulär, och blir inte alltid populär, men det är alltid den rätta vägen", hette det i alliansregeringens ursäktande försvar.
Det låter som en replik som är hämtad direkt från någon gammal valhandbok när man skulle försvara en felslagen och misslyckad politik.
Detta trots att den borgerliga regeringen efter valvinsten i september 2006 snabbt tappade i förtroende, samtidigt som socialdemokraterna gick kraftigt framåt.
SCB:s partisympatiundersökning - med över 9 500 tillfrågade i underlaget - som kom just den 11 maj som presenterades på onsdagen är därför endast en bekräftelse på ett läge som varit stabilt sedan ett år tillbaka i tiden med ett klart övertag för oppositionspartierna på 15-16 procentenheter. Återigen visar det sig också att socialdemokraterna är ensamt större än de fyra borgerliga partierna tillsammans. I maj noterades s för 44,7 procent mot 40,1 för de fyra regeringspartierna tillsammans. Fortsatt lika usla SCB-siffror i maj 2009 och det är nog kört för regeringen Reinfeldt i valet 2010.
Att landets statsminister i detta läge stod och blåste upp sig till en arrogant skrytpelle och hela tiden tog ordet bäst i sin mun verkar inte riktigt ha kontakt med verkligheten. Varje gång han ansattes och kom i trängda lägen i replikskiftena valde han att svara med att ställa motfrågor till oppositionsledaren i stället för att ens försöka förklara varför folk har så svårt att uppskatta regeringens politik.
V-ledaren Lars Ohly kritiserade honom för att han nu går ut och lovar att ge mera till äldrevården efter att först ha fryst statsbidragen till kommunerna, så att de får nio miljarder mindre år 2010. "Det är inte seriöst att först försämra med nio miljarder och sedan lova att lägga tillbaka litet grann någon gång längre fram", hette det från Ohly.
Duellerna med MonaSahlin (s) och de borgerliga partiledarna var annars partiledardebattens höjdpunkt. Oppositionsledare Sahlins bästa replik till statsminister Reinfeldt var nog när hon sade att det handlar inte om vilken politik som är bäst utan vilken som är rättvisast, vilket belönades med applåder.
Störst applåder i partiledardebatten fick dock Mona Sahlin i ett replikskifte sedan socialministern och kd-ledaren Göran Hägglund påstått att regeringen håller sina löften. Sahlin halade då fram Kalmar-tidningen Östrans löpsedel "Oj, oj, oj".
Löpsedelns "oj, oj, oj" var riksdagsledamoten Chatrine Pålsson Ahlgrens (kd) reaktion tämligen nyligen när det framgick att 84 procent av Kalmar läns småhusägare får höjd fastighetsskatt efter alliansregeringens omläggning av den skatten/avgiften.
Efter den löpsedelsrepliken var i prinicp hela vårriksdagens partiledardebatt i Sveriges riksdag över och man kunde lugnt stänga av radio- eller tv-apparaten och göra annat.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com/
posted by rbjorkenwall at 4:58 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home