Schysta villkor, kollektivavtal och fler medlemmar
Observerat och värderat:
Starkare och tätare band med konsumenterna - en viktig pusselbit i strategin för fler medlemmar och fler tecknade avtal
Schysta villkor. Så enkelt sammanfattar Hotell- och restaurangfacket inriktning och mål för deras fackliga arbete för att höja löner och förbättra förutsättningarna på jobbet för landets kockar, servitriser, receptionister, restaurangbiträden, städare och annan servicepersonal.
I vårt land är det av tradition så att dessa schysta arbetsvillkor - som alltid kan bli bättre - garanteras i de branschvist träffade kollektivavtalen. Det finns också, visar olika attitydmätningar, ett starkt stöd hos svenska folket för denna svenska kollektivavtalsmodell. Men inte minst fackliga organisationer med lägre organisationsgrad än det svenska snittet (73 % år 2008) inser att man som ett led i medlemsvärvningen och kampen för schysta och reglerade arbetsvillkor nu måste bli bättre på att också sträcka ut handen och vinna konsumenternas stöd i sin kamp. Samtidigt som det måste bli lättare för alla som vill använda sin konsumentmakt för att gynna de som erbjuder sin personal schysta löner och villkor genom dessa avtal att kunna göra det.
Enligt en opinionsundersökning från Synovate i maj 2008 bland över 1000 svenskar, anser hela åtta av tio att det är mycket eller ganska viktigt att de restauranger, hotell, m m de besöker har tecknat kollektivavtal med garanti för acceptabla löne- och anställningsvillkor. 64 procent skulle hellre välja en restaurang med avtal än en utan - om de i övrigt var likvärdiga. Bara två procent skulle hellre välja den utan kollektivavtal. Men hela 84 procent anser att det är svårt att veta om ett ställe har avtal eller inte.
Som ett led i Hotell- och restaurangfackets kamp för just detta lanserade man under våren och försommaren 2008 ett nytt märke - Schysta villkor - för alla restauranger, hotell, caféer och andra serviceställen som man redan har kollektivavtal med. Det är ett sätt att lyfta fram alla dessa arbetsplatser, där arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar och garanterar sina anställda schysta löner och villkor. Syftet är givetvis att via konsumenttrycket sätta press på fler restauranger, hotell, m fl att teckna avtal - och därmed garantera att det är schysta löner och villkor också för deras anställda. Rätt använt ska det på ett tydligare sätt bli en konkurrensfördel att ha kollektivavtal i en bransch som inte helt utan fog dras med lite dåligt rykte, krogbranschen.
Må sedan vara att inte precis alla arbetsgivare som har avtal ändå inte är schysta mot sina anställda. Men när det finns kollektivavtal, så finns i alla fall något handfast att utgå ifrån när man ställer krav. Detta eftersom det då finns en väletablerad ordning för att genom förhandlingar och eventuellt rättsprocess se till att arbetsgivaren lever upp till sina förpliktelser. Utan kollektivavtal är den anställde i stor utsträckning utelämnad till arbetsgivarens godtycke.
Därför har Hotell- och restaurangfacket också rätt i att det nu är viktigt att den samlade svenska fackföreningsrörelsen samverkar och tydligt visar att man nu vill knyta ett fastare band med landets konsumenter. Och flertalet konsumenter är ju - eller har varit om de blivit pensionärer - själva som löntagare anställda hos arbetsgivare och har där egna önskemål och krav på just schysta villkor i jobbet.
Så visst borde en strategi för fler tecknade kollektivavtal och fler fackligt organiserade medlemmar i det arbetet också kunna vinna på om banden med landets konsumenter blir bättre och starkare. I förlängningen kan just detta - särskilt i vissa service- och tjänstebranscher - visa sig vara en av flera viktiga komponenter i en framgångsrikt och uthålligt arbete för att få fler fler fackliga medlemmar och fler tecknade kollektivavtal. Med fler medlemmar ökar också legitimiteten och styrkan i de tecknade kollektivavtalen.
I besöksnäringens starkaste regioner i vårt land - som Gotland, Stockholm, Göteborg, Siljansbygden i Dalarna m fl - borde detta vara särskilt viktigt att åstadkomma.
Där borde motsvarande göras inom t ex taxibranschen, också det en bransch med många som inte "gör rätt för sig".
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com/
Starkare och tätare band med konsumenterna - en viktig pusselbit i strategin för fler medlemmar och fler tecknade avtal
Schysta villkor. Så enkelt sammanfattar Hotell- och restaurangfacket inriktning och mål för deras fackliga arbete för att höja löner och förbättra förutsättningarna på jobbet för landets kockar, servitriser, receptionister, restaurangbiträden, städare och annan servicepersonal.
I vårt land är det av tradition så att dessa schysta arbetsvillkor - som alltid kan bli bättre - garanteras i de branschvist träffade kollektivavtalen. Det finns också, visar olika attitydmätningar, ett starkt stöd hos svenska folket för denna svenska kollektivavtalsmodell. Men inte minst fackliga organisationer med lägre organisationsgrad än det svenska snittet (73 % år 2008) inser att man som ett led i medlemsvärvningen och kampen för schysta och reglerade arbetsvillkor nu måste bli bättre på att också sträcka ut handen och vinna konsumenternas stöd i sin kamp. Samtidigt som det måste bli lättare för alla som vill använda sin konsumentmakt för att gynna de som erbjuder sin personal schysta löner och villkor genom dessa avtal att kunna göra det.
Enligt en opinionsundersökning från Synovate i maj 2008 bland över 1000 svenskar, anser hela åtta av tio att det är mycket eller ganska viktigt att de restauranger, hotell, m m de besöker har tecknat kollektivavtal med garanti för acceptabla löne- och anställningsvillkor. 64 procent skulle hellre välja en restaurang med avtal än en utan - om de i övrigt var likvärdiga. Bara två procent skulle hellre välja den utan kollektivavtal. Men hela 84 procent anser att det är svårt att veta om ett ställe har avtal eller inte.
Som ett led i Hotell- och restaurangfackets kamp för just detta lanserade man under våren och försommaren 2008 ett nytt märke - Schysta villkor - för alla restauranger, hotell, caféer och andra serviceställen som man redan har kollektivavtal med. Det är ett sätt att lyfta fram alla dessa arbetsplatser, där arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar och garanterar sina anställda schysta löner och villkor. Syftet är givetvis att via konsumenttrycket sätta press på fler restauranger, hotell, m fl att teckna avtal - och därmed garantera att det är schysta löner och villkor också för deras anställda. Rätt använt ska det på ett tydligare sätt bli en konkurrensfördel att ha kollektivavtal i en bransch som inte helt utan fog dras med lite dåligt rykte, krogbranschen.
Må sedan vara att inte precis alla arbetsgivare som har avtal ändå inte är schysta mot sina anställda. Men när det finns kollektivavtal, så finns i alla fall något handfast att utgå ifrån när man ställer krav. Detta eftersom det då finns en väletablerad ordning för att genom förhandlingar och eventuellt rättsprocess se till att arbetsgivaren lever upp till sina förpliktelser. Utan kollektivavtal är den anställde i stor utsträckning utelämnad till arbetsgivarens godtycke.
Därför har Hotell- och restaurangfacket också rätt i att det nu är viktigt att den samlade svenska fackföreningsrörelsen samverkar och tydligt visar att man nu vill knyta ett fastare band med landets konsumenter. Och flertalet konsumenter är ju - eller har varit om de blivit pensionärer - själva som löntagare anställda hos arbetsgivare och har där egna önskemål och krav på just schysta villkor i jobbet.
Så visst borde en strategi för fler tecknade kollektivavtal och fler fackligt organiserade medlemmar i det arbetet också kunna vinna på om banden med landets konsumenter blir bättre och starkare. I förlängningen kan just detta - särskilt i vissa service- och tjänstebranscher - visa sig vara en av flera viktiga komponenter i en framgångsrikt och uthålligt arbete för att få fler fler fackliga medlemmar och fler tecknade kollektivavtal. Med fler medlemmar ökar också legitimiteten och styrkan i de tecknade kollektivavtalen.
I besöksnäringens starkaste regioner i vårt land - som Gotland, Stockholm, Göteborg, Siljansbygden i Dalarna m fl - borde detta vara särskilt viktigt att åstadkomma.
Där borde motsvarande göras inom t ex taxibranschen, också det en bransch med många som inte "gör rätt för sig".
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com/
posted by rbjorkenwall at 1:28 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home