En utmärkt biofilm om ett stycke glesbygds-Sverige
Var häromdagen och såg Daniel Alfredsson-filmen Varg med Peter Stormare i huvudrollen. En biofilm baserad på ett manus av Kerstin Ekman och med vackra miljöbilder och ett fantastiskt fint foto från Valsjöbyn och dess omgivningar i norra Jämtlands gränstrakter mot Norge. En stark film, mycket sevärd. Välgjord. Kan bli en klassiker.
Bra också för Peter Stormare att få göra den här filmen. Svenskarna kommer nu att minns honom för den här huvudrollen, inte för en massa biroller i skitfilmer, undantaget då en alldeles utmärkta Fargo från amerikansk glesbygd.
En annan sak är sedan att det idag är björn snarare än varg som är det stora problemet på de allra flesta håll i våra skogsbygder. Objektivt sett är det så. Fler skadas och dödas av björnar än av varg.
Men åker man från Västmanland och vidare norrut som en sentida Carl von Linné. Besöker by efter by och se sig omkring. Där finns jakthundar i snart sagt varje gård när man kommer upp ett stycke i vårt geografiskt stora land. Allt fler sådana jakthundar skadas eller dödas av varg. Det skapar en skräck men framför allt ett hat som är skrämmande. Också bland normalt sett lugna och sansade personer i olika jaktlag i våra skogslän. Inte sällan berättar jaktledare om hur varg rivit en älg och hur vargobservationer gjorts på flera ställen ute i markerna. Jägare med duktiga älghundar har inte sällan spårat älgar med efterföljande vargspår. Uppenbarligen hade vargen gått efter älgen. Ökningen av vargrivna hundar i landet ökar nu för varje månad. Det tyder på att vargstammen ökar något för närvarande. Det kan mycket väl vara så att de här stämningarna som finns runt varg (och björn, generellt sett ett större problem) också kan komma att ställa till det i kommande val i våra skogslän, och särskilt då i kommunalvalen fram över.
Detta sagt som en kommentar till den fina biofilmen Varg med Peter Stormare som nu går på våra biografer runt om i vårt land med tämligen god publiktillströmning.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com
Bra också för Peter Stormare att få göra den här filmen. Svenskarna kommer nu att minns honom för den här huvudrollen, inte för en massa biroller i skitfilmer, undantaget då en alldeles utmärkta Fargo från amerikansk glesbygd.
En annan sak är sedan att det idag är björn snarare än varg som är det stora problemet på de allra flesta håll i våra skogsbygder. Objektivt sett är det så. Fler skadas och dödas av björnar än av varg.
Men åker man från Västmanland och vidare norrut som en sentida Carl von Linné. Besöker by efter by och se sig omkring. Där finns jakthundar i snart sagt varje gård när man kommer upp ett stycke i vårt geografiskt stora land. Allt fler sådana jakthundar skadas eller dödas av varg. Det skapar en skräck men framför allt ett hat som är skrämmande. Också bland normalt sett lugna och sansade personer i olika jaktlag i våra skogslän. Inte sällan berättar jaktledare om hur varg rivit en älg och hur vargobservationer gjorts på flera ställen ute i markerna. Jägare med duktiga älghundar har inte sällan spårat älgar med efterföljande vargspår. Uppenbarligen hade vargen gått efter älgen. Ökningen av vargrivna hundar i landet ökar nu för varje månad. Det tyder på att vargstammen ökar något för närvarande. Det kan mycket väl vara så att de här stämningarna som finns runt varg (och björn, generellt sett ett större problem) också kan komma att ställa till det i kommande val i våra skogslän, och särskilt då i kommunalvalen fram över.
Detta sagt som en kommentar till den fina biofilmen Varg med Peter Stormare som nu går på våra biografer runt om i vårt land med tämligen god publiktillströmning.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 9:56 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home