Om vikten av ett genomtänkt språkbruk och svenska fackets medlemstapp

Observerat om vikten av ett genomtänkt språkbruk m m

Vi kanske ska låta bli att använda ordet medlemsflykt utan i stället skriva och tala om att man lämnar facket av bl a ekonomiska och andra motiv? Detta apropå att facken nu har tappat 184 tusen medlemmar och nu har en organisationsgrad som är nere i 73 proc. mot 85 proc. ännu 1993-94. Också språkbruket är viktigt när problem ska beskrivas och faktorer bakom detta - som den försämrade a-kassan, fan ingen reform! - analyseras. Just det i många sammanhang medvetna missbrukat - och snart helt oanvändbart - av ordet reform är ett tydligt sådant språkmissbruksexempel. A-kasseförsämringen kallar borgarna t ex för reform! Den här språkliga strategin är högst medveten, lika medveten som när man säger friskolor i stället för privata skolor. Vårdval är ytterligare ett sådant exempel.

En gång för nu rätt många år sedan hade visst moderaterna ett seminarium om vikten av att strategiskt använda "rätt" signalord när man lägger om sin politik. Nu ser vi effekterna av detta. Trist att så många inom arbetarrörelsen också lite aningslöst slarvar och låter sig lånas åt syften som man vid närmare eftertanke borde ogilla.

/Robert Björkenwall(robert.bjorken@telia.com)

PS. Bra att Europafacket fortsätter vara på hugget om EU-fördraget och strejkrätten! (EFS/ETUC vill "se en särskilt klausul som kompletterar Lissabonfördraget" så att EU garanterar strejkrätten; uttalande den 5 mars i Bryssel.)

Täpper vi inte illa kvickt igen det stora hålet i skyddsmuren mot lånlönedumpning som öppnats genom Lavaldomen lär nog organisationsgraden sjunka ytterligare. Hur mycket lägre än de nuvarande 73 procenten i organisatonsgrad "tål" facken innan de börjar få problem med trovärdigheten gentemot arbetsgivaremotparten i kollektivavtalssammanhang?