EU: om regelverk, lönedumpning och ånger
"Jag ångrar att vi inte tvingade fram en garanti"
"Jag var ansvarig minister", skriver f d svenske arbetslivsminister Hans Karlsson(s) i regiontidningen Östra Småland i Kalmar (22/2-08), "när konflikten mellan det lettiska företaget Laval och Byggnads inträffade på skolbygget i Vaxholm. När regeringen förberedde målet i EG-domstolen träffade jag de flesta av EU:s medlemsländer och försäkrade mig om stöd för den svenska linjen att skydda inhemska avtal mot lönedumpning.
Tre fjärdedelar av länderna gick på vår linje i sina yttranden till domstolen. Inget av dessa länder kunde föreställa sig att domstolen skulle avskaffa strejkrätten helt mot utländska företag.
Jag röstade ja till svenskt EU-medlemskap. Både den socialdemokratiska partiledningen och LO-ledningen förordade medlemskap vid den tiden.
Jag ångrar inte min jaröst men jag ångrar att vi inte tvingade fram en garanti för vår avtalsmodell (min understrykning). Den utfästelse vi fick från kommissionen var inte juridiskt bindande, det visste vi men vi trodde ändå att strejkrätten var skyddad.
Det var ett misstag. Vi var för godtrogna. Vi hade kanske kunnat undanta Sverige från lönedumpning men det hade inte skyddat andra länder från dumpning och det är ju egentligen lika illa.
Vi borde inte ha en arbetsmarknad någonstans inom EU där löntagarna spelas ut mot varandra och tvingas konkurrera om jobben med lägre löner.
Nu går det kanske att reparera skadan för Sveriges del om regeringen vill och om LO och Svenskt Näringsliv kan enas i avtal (läs nytt huvudavtal). Det är i så fall gott och väl men problemet kvarstår för övriga länder i Europa."
Onekligen intressant. Möjligen kan man om detta bara tillägga att den som går in i en union som starkt förespråkar och i sin lagstiftning alltid ger juridiskt företräde för marknadsekonomi och konkurrens borde det som nu har hänt i EG-domstolen med det lettiska skolbygget i Vaxholm (Laval-domen) inte kommit som en överraskning.
Detta särskilt som nu också Europafacket EFS/ETUC i en hearing i Europaparlamentet nu också kräver att EU måste garantera fackets rätt att vidta kollektiva åtgärder för att förbättra löntagarnas levnadsstandard och arbetsvillkor. Därför måste en sådan bestämmelse införas i det nya fördraget innan det godkänns.
Det krävde Europafackets generalsekreterare John Monks inför Europaparlamentets sysselsättningsutskott i en hearing den 26 februari.
Europafacket EFS/ETUC:s John Monks slog fast att utslagen i EU:s domstol i de omdiskuterade Viking- respektive Lavalfallen berör hela Europa. Även om domstolen erkänner strejkrätten så ses den fria rörligheten som ännu viktigare. Det är oacceptabelt, sa den europeiske fackbossen Monks vid utskottets hearing om följderna av de två domarna.
Den fackliga tolkning fick stöd av professorn i arbetsrätt Jonas Malmberg. Han sa att EU gått ifrån principen om att alla löntagare ska behandlas lika. I stället gäller regeln om att alla har rätt till visst minimiskydd.
Det betyder att EU-domstolen har återfört den så kallade ursprungslandsprincipen som dock avvisades (till förmån för verksamhetslandprincipen) vid behandlingen av det omarbetade, reviderade tjänstedirektivet år 2007. Bara ännu ett tecken på att inte bara svensk utan också europeiska fackföreningsrörelse inte accepterar konsekvenserna av hur EG-domstolen i praktiken tillämpar EU:s juridiska regelverk, alltså i praktiken "rullar tillbaka" också senare av Europaparlamentet och EU:s regeringschefer på toppmöten (i rådet) fattade nya beslut om tjänstedirektiv och annat.
Europafacklig kampanj för högre löner
I praktiken har nu en ångerfull tidigare svensk arbetslivsminister nu fått stöd även att Europafackets generalsekreterare. Lägg så till detta en annan färsk EU-nyhet se. Europafacket EFS/ETUC har nämligen nu startat en kampanj för att stödja kampen för högre löner till Europas löntagare. En stor Europademonstration ska hållas i samband med finansministermötet i EU-ordförandelandet Sloveniens huvudstad Ljubljana den 5 april.
Den gemensamma fackliga lönekampanjen beslutades på Europafackets kongress i Sevilla förra sommaren. Bakgrunden är att lönerna stadigt sjunkit och vinsterna ökat som andel av bruttonationalprodukten, BNP, under en följd av år. Enligt Europafacket behövs i stället högre löner och ökad köpkraft för att stimulera tillväxt och för att skapa fler jobb.
Den europeiska centralbanken ECB uppmanas att sluta med sina upprepade krav på att löntagarna ska hålla tillbaka sina lönekrav. Ilskan riktas också mot euroländernas finansministrar som nyligen manade till återhållsamhet när det gäller lönerna i den offentliga sektorn.
De viktigaste kraven i Europafackets kampanj är:
Reallöneökningar för att öka köpkraften
Anständiga minimilöner för att bekämpa fattigdomen
Likalön mellan män och kvinnor
Bättre kollektiva uppgörelser, även på Europanivå
Rättvisa löner för dem i offentlig sektor
Uppmaning till Europeiska centralbanken, ECB, att rikta sina krav på löneåterhållsamhet till direktörerna
Tak för topplöner
På Europafackets, EFS/ETUC:s, hemsida finns mer information om kampanjen, däribland det ekonomiska bakgrundsmaterialet: http://www.etuc.org/a/4599
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com
"Jag var ansvarig minister", skriver f d svenske arbetslivsminister Hans Karlsson(s) i regiontidningen Östra Småland i Kalmar (22/2-08), "när konflikten mellan det lettiska företaget Laval och Byggnads inträffade på skolbygget i Vaxholm. När regeringen förberedde målet i EG-domstolen träffade jag de flesta av EU:s medlemsländer och försäkrade mig om stöd för den svenska linjen att skydda inhemska avtal mot lönedumpning.
Tre fjärdedelar av länderna gick på vår linje i sina yttranden till domstolen. Inget av dessa länder kunde föreställa sig att domstolen skulle avskaffa strejkrätten helt mot utländska företag.
Jag röstade ja till svenskt EU-medlemskap. Både den socialdemokratiska partiledningen och LO-ledningen förordade medlemskap vid den tiden.
Jag ångrar inte min jaröst men jag ångrar att vi inte tvingade fram en garanti för vår avtalsmodell (min understrykning). Den utfästelse vi fick från kommissionen var inte juridiskt bindande, det visste vi men vi trodde ändå att strejkrätten var skyddad.
Det var ett misstag. Vi var för godtrogna. Vi hade kanske kunnat undanta Sverige från lönedumpning men det hade inte skyddat andra länder från dumpning och det är ju egentligen lika illa.
Vi borde inte ha en arbetsmarknad någonstans inom EU där löntagarna spelas ut mot varandra och tvingas konkurrera om jobben med lägre löner.
Nu går det kanske att reparera skadan för Sveriges del om regeringen vill och om LO och Svenskt Näringsliv kan enas i avtal (läs nytt huvudavtal). Det är i så fall gott och väl men problemet kvarstår för övriga länder i Europa."
Onekligen intressant. Möjligen kan man om detta bara tillägga att den som går in i en union som starkt förespråkar och i sin lagstiftning alltid ger juridiskt företräde för marknadsekonomi och konkurrens borde det som nu har hänt i EG-domstolen med det lettiska skolbygget i Vaxholm (Laval-domen) inte kommit som en överraskning.
Detta särskilt som nu också Europafacket EFS/ETUC i en hearing i Europaparlamentet nu också kräver att EU måste garantera fackets rätt att vidta kollektiva åtgärder för att förbättra löntagarnas levnadsstandard och arbetsvillkor. Därför måste en sådan bestämmelse införas i det nya fördraget innan det godkänns.
Det krävde Europafackets generalsekreterare John Monks inför Europaparlamentets sysselsättningsutskott i en hearing den 26 februari.
Europafacket EFS/ETUC:s John Monks slog fast att utslagen i EU:s domstol i de omdiskuterade Viking- respektive Lavalfallen berör hela Europa. Även om domstolen erkänner strejkrätten så ses den fria rörligheten som ännu viktigare. Det är oacceptabelt, sa den europeiske fackbossen Monks vid utskottets hearing om följderna av de två domarna.
Den fackliga tolkning fick stöd av professorn i arbetsrätt Jonas Malmberg. Han sa att EU gått ifrån principen om att alla löntagare ska behandlas lika. I stället gäller regeln om att alla har rätt till visst minimiskydd.
Det betyder att EU-domstolen har återfört den så kallade ursprungslandsprincipen som dock avvisades (till förmån för verksamhetslandprincipen) vid behandlingen av det omarbetade, reviderade tjänstedirektivet år 2007. Bara ännu ett tecken på att inte bara svensk utan också europeiska fackföreningsrörelse inte accepterar konsekvenserna av hur EG-domstolen i praktiken tillämpar EU:s juridiska regelverk, alltså i praktiken "rullar tillbaka" också senare av Europaparlamentet och EU:s regeringschefer på toppmöten (i rådet) fattade nya beslut om tjänstedirektiv och annat.
Europafacklig kampanj för högre löner
I praktiken har nu en ångerfull tidigare svensk arbetslivsminister nu fått stöd även att Europafackets generalsekreterare. Lägg så till detta en annan färsk EU-nyhet se. Europafacket EFS/ETUC har nämligen nu startat en kampanj för att stödja kampen för högre löner till Europas löntagare. En stor Europademonstration ska hållas i samband med finansministermötet i EU-ordförandelandet Sloveniens huvudstad Ljubljana den 5 april.
Den gemensamma fackliga lönekampanjen beslutades på Europafackets kongress i Sevilla förra sommaren. Bakgrunden är att lönerna stadigt sjunkit och vinsterna ökat som andel av bruttonationalprodukten, BNP, under en följd av år. Enligt Europafacket behövs i stället högre löner och ökad köpkraft för att stimulera tillväxt och för att skapa fler jobb.
Den europeiska centralbanken ECB uppmanas att sluta med sina upprepade krav på att löntagarna ska hålla tillbaka sina lönekrav. Ilskan riktas också mot euroländernas finansministrar som nyligen manade till återhållsamhet när det gäller lönerna i den offentliga sektorn.
De viktigaste kraven i Europafackets kampanj är:
Reallöneökningar för att öka köpkraften
Anständiga minimilöner för att bekämpa fattigdomen
Likalön mellan män och kvinnor
Bättre kollektiva uppgörelser, även på Europanivå
Rättvisa löner för dem i offentlig sektor
Uppmaning till Europeiska centralbanken, ECB, att rikta sina krav på löneåterhållsamhet till direktörerna
Tak för topplöner
På Europafackets, EFS/ETUC:s, hemsida finns mer information om kampanjen, däribland det ekonomiska bakgrundsmaterialet: http://www.etuc.org/a/4599
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 4:06 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home