Varför gör alliansregeringen på detta viset mot de arbetslösa?
Varför gör alliansregeringen på detta viset? - jo, för att syftet är att skapa en skitlönearbetsmarknad
Det handlar om ett systemskifte, det som alliansregeringen och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin nu är i färd med att göra med a-kassan. Låt oss ta exemplet med en undersköterska som tjänar 20 000 kronor i månaden. Om hon sedan alliansregeringens förslag har trätt i kraft den 5 mars 2007 skulle bli arbetslös i mer än 300 dagar får hon en ersättning på 13 000 i månaden före skatt. Då måste hon ta ett erbjudet jobb på 90 procent av sin A-kassa, vilket blir 11 700 i månaden, annars förlorar hon a-kassan.
Men många i vanliga LO-yrken tjänar inte ens 20 000 kronor. Den som tjänar t ex 15 000 kr i månaden får efter 300 dagars arbetslöshet 9 750, efter skatt ca
7 500, med de nya a-kassereglerna. Det är ungefär lika mycket som man får i socialbidrag, då socialförvaltningen betalar hyran. Det man får ut från sin försäkring är med andra ord vad samhället enligt socialtjänstlagen garanterar som lägsta levnadsstandard.
Man kan därför med rätta fråga sig vad det är för försäkring som kostar 400 kronor i månaden i avgift och som dessutom ska bli obligatorisk, men som bara ger motsvarade lägsta socialbidrag i försäkringsersättning?
Vaffor gör di på detta viset?
Vaffor gör di då på detta viset? Svaret är att alliansregeringen vill den vägen tvinga fram framväxten av en skitlönemarknad. Tar man inte jobb på knappt 8 800 kronor i månaden ryker a-kassan. Det är långt under kollektivavtalens lägstanivåer på just nu cirka 14 000. Hur låga löner är det rimligt att en löntagare ska acceptera? Är det vad lågpensionärerna får ut - 5-6 000 kronor i månaden? Är det vad alliansregeringen och dess handgångna rådgivarstaber har räknat ut måste till för att det ska uppstå en verklig låglönearbetsmarknad - arbetande fattiga-marknad - också i Sverige?
Klart som korvspad att det här nya a-kasseregelverket kommer att verka nedpressande för alla på lönemarknaden. Särskilt så för den yngre okvalificerade arbetskraften. Och som med sådana löner inte kommer att ha råd att skaffa eget boende utan tvingas bo kvar längre än hittills hos sina föräldrar. Särskilt som också boendekostnaderna lär stiga med de avskaffade räntebidrag för nyproducerade lägenheter som alliansregeringen nu också har föreslagit.
Följden av den här systemförändringen i a-kassan kommer att resultera i en mer stelbent arbetsmarknad när det inte längre finns en rimlig arbetslöshetsförsäkring eller en fungerande arbetsmarknadspolitik (halveras också med alliansens sparpolitik). Följden av det här kommer rimligen bli att de fackliga organisationerna nu måste ställa krav på kraftigt ökade avgångsvederlag. Det i sin tur innebär att det blir dyrare att avskeda, precis som ute i övriga Europa där man redan har låga a-kasseersättningar. (Undantaget då t ex Danmark där a-kasseersättningen är 90 % av månadslönen.)
En sådan här utveckling är inte till gagn för svensk industris konkurrenskraft. Neddragningen av 40 000 platser i AMS-programmen har inte heller något vettigt syfte. Inte heller de kraftiga nedskärningarna av komvux. Samtidigt som företagen ropar efter rätt utbildad arbetskraft, så skär alliansen nu bort många utbildningar och låter arbetslösa gå i passivitet.
Behandlingen i riksdagens arbetsmarknadsutskott av Littorins framhetsade haftsverk till förslag om sänkningen blev också pinsam för honom. Hans tidtabell underkändes till och med av den borgerliga majoriteten i arbetsmarknadsutskottet. Den ansåg sig nödgad att kriarätta statsrådet Littorins hafsjobb och gav rätt åt alla de remissinstanser som ansett att denne haft för bråttom när han påstått att nedskärningarna ska genomföras redan från 2006/2007.
Nu blev utskottets förslag att försämringarna i a-kassan får inledas 5 mars i stället för den 1 januari.
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet gör som väntat tummen ner för hela förslaget. Högst befogat. Och ute i det på många sätt så underliga decemberklimatet i Sverige kokar ilskan. Redan har 150 000 skrivit på LO-protesten mot a-kasseslakten. Och landet runt samlas nu skarorna till protestmöten - nästan som i gamla tider. Knyter näven och säger: vet hut, vet sjufallt hut.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com
Det handlar om ett systemskifte, det som alliansregeringen och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin nu är i färd med att göra med a-kassan. Låt oss ta exemplet med en undersköterska som tjänar 20 000 kronor i månaden. Om hon sedan alliansregeringens förslag har trätt i kraft den 5 mars 2007 skulle bli arbetslös i mer än 300 dagar får hon en ersättning på 13 000 i månaden före skatt. Då måste hon ta ett erbjudet jobb på 90 procent av sin A-kassa, vilket blir 11 700 i månaden, annars förlorar hon a-kassan.
Men många i vanliga LO-yrken tjänar inte ens 20 000 kronor. Den som tjänar t ex 15 000 kr i månaden får efter 300 dagars arbetslöshet 9 750, efter skatt ca
7 500, med de nya a-kassereglerna. Det är ungefär lika mycket som man får i socialbidrag, då socialförvaltningen betalar hyran. Det man får ut från sin försäkring är med andra ord vad samhället enligt socialtjänstlagen garanterar som lägsta levnadsstandard.
Man kan därför med rätta fråga sig vad det är för försäkring som kostar 400 kronor i månaden i avgift och som dessutom ska bli obligatorisk, men som bara ger motsvarade lägsta socialbidrag i försäkringsersättning?
Vaffor gör di på detta viset?
Vaffor gör di då på detta viset? Svaret är att alliansregeringen vill den vägen tvinga fram framväxten av en skitlönemarknad. Tar man inte jobb på knappt 8 800 kronor i månaden ryker a-kassan. Det är långt under kollektivavtalens lägstanivåer på just nu cirka 14 000. Hur låga löner är det rimligt att en löntagare ska acceptera? Är det vad lågpensionärerna får ut - 5-6 000 kronor i månaden? Är det vad alliansregeringen och dess handgångna rådgivarstaber har räknat ut måste till för att det ska uppstå en verklig låglönearbetsmarknad - arbetande fattiga-marknad - också i Sverige?
Klart som korvspad att det här nya a-kasseregelverket kommer att verka nedpressande för alla på lönemarknaden. Särskilt så för den yngre okvalificerade arbetskraften. Och som med sådana löner inte kommer att ha råd att skaffa eget boende utan tvingas bo kvar längre än hittills hos sina föräldrar. Särskilt som också boendekostnaderna lär stiga med de avskaffade räntebidrag för nyproducerade lägenheter som alliansregeringen nu också har föreslagit.
Följden av den här systemförändringen i a-kassan kommer att resultera i en mer stelbent arbetsmarknad när det inte längre finns en rimlig arbetslöshetsförsäkring eller en fungerande arbetsmarknadspolitik (halveras också med alliansens sparpolitik). Följden av det här kommer rimligen bli att de fackliga organisationerna nu måste ställa krav på kraftigt ökade avgångsvederlag. Det i sin tur innebär att det blir dyrare att avskeda, precis som ute i övriga Europa där man redan har låga a-kasseersättningar. (Undantaget då t ex Danmark där a-kasseersättningen är 90 % av månadslönen.)
En sådan här utveckling är inte till gagn för svensk industris konkurrenskraft. Neddragningen av 40 000 platser i AMS-programmen har inte heller något vettigt syfte. Inte heller de kraftiga nedskärningarna av komvux. Samtidigt som företagen ropar efter rätt utbildad arbetskraft, så skär alliansen nu bort många utbildningar och låter arbetslösa gå i passivitet.
Behandlingen i riksdagens arbetsmarknadsutskott av Littorins framhetsade haftsverk till förslag om sänkningen blev också pinsam för honom. Hans tidtabell underkändes till och med av den borgerliga majoriteten i arbetsmarknadsutskottet. Den ansåg sig nödgad att kriarätta statsrådet Littorins hafsjobb och gav rätt åt alla de remissinstanser som ansett att denne haft för bråttom när han påstått att nedskärningarna ska genomföras redan från 2006/2007.
Nu blev utskottets förslag att försämringarna i a-kassan får inledas 5 mars i stället för den 1 januari.
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet gör som väntat tummen ner för hela förslaget. Högst befogat. Och ute i det på många sätt så underliga decemberklimatet i Sverige kokar ilskan. Redan har 150 000 skrivit på LO-protesten mot a-kasseslakten. Och landet runt samlas nu skarorna till protestmöten - nästan som i gamla tider. Knyter näven och säger: vet hut, vet sjufallt hut.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 12:34 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home