Den kuppartade följetongen om presstödet
Omedelbart efter regeringsskiftet i nu höst började problemen med vårt beprövade och för mediamångfalden så centrala presstödet. Fredagen den 6 oktober lämnar den socialdemokratiska regeringen lokalerna vid Rosenbad. Måndagen den 9 oktober beslutar den nya kulturministern, Cecilia Stegö-Chiló, m, att dra tillbaka anmälan om presstödsförändringen till EU. Det hinner denna uttalade motståndare till allt vad presstöd och mediamångfald heter, märkligt nog, göra innan hon måste avgå efter två veckor på sin post. För svenska folket är dock detta ännu inte känt. Jag tog upp detta i en krönika i NSD och Gotlands tidningar den 9 november.
Först när budgetpropositionen kom 16 oktober, framgick det att den nya alliansregeringen inte vill låta pressstödsreformen träda i kraft den 1 januari 2007, som en bred, blocköverskridande riksdagsmajoritet beslutade i juni 2006. Detta brott mot tidigare riksdagsbelsut sker nu med hänvisning till att EU-kommissionen sägs vilja granska hela presstödet, huruvida det är förenligt med EU:s statsstöds- och konkurrensregler. Ett presstöd som vi haft så länge Sverige varit medlem i EU!
Detta besked i alliansregeringens kommer som en överraskning för alla, inklusive de borgerliga riksdagsledamöterna i centern och kristdemokraterna som ju varit med om att göra upp med oss socialdemokrater om frågan. De blir helt enkelt överkörda av den nya moderata ministern, utan att ens ha blivit informerade.
Sedan dess har det varit många turer, den ena mer uppseendeväckande än den andra. Från både socialdemokratiskt och kristdemokratiskt håll efterfrågade vi underlag för påståendet att EU-kommissionen ingripit.
Det besked vi först får är att det enda underlag som finns är ett, observera ett telefonsamtal från en tjänsteman på EU-kommissionen till en tjänsteman på näringsdepartementet. Dessa tjänstemannanoteringar i en anteckningsbok räcker dock för den moderata kulturministern för att "frysa" presstödet.
Det är självklart alldeles huvudlöst lättsinnigt att grunda ett regeringsbeslut på något så illa berett ärende. Så får det bara inte gå till - EU-kommissionen kan inte bara ringa och stoppa beslut i medlemsstater, utan att skriftligt och grundligt motivera detta. Det skulle i alla fall aldrig en socialdemokratisk regering finna sig i - och särskilt inte i en fråga där EU, enligt min och många andras mening, faktiskt inte har någon beslutskompetens. Presstödet är och förblir en nationell angelägenhet, inte en EU-fråga.
Den nya borgerliga alliansregeringen lade sig dock omedelbart platt för EU, men det blir värre än så. Efter en interpellationsdebatt med den nya moderata kulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth 21 november frågade socialdemokraterna än en gång efter underlag från EU-kommissionen som klargör varför man därifrån nu försöker stoppa presstödsreformen. Då offentliggör så EU-kommissionen ett skriftligt uttalande från talesmannen i konkurrensfrågor, Jonathan Todd.
Där hävdas emellertid, tvärtemot vad kulturminister Adelsohn-Liljeroth sagt i debatten, att Sverige (via Stegö Chilò ?) lovat foga sig i kommissionens kritik, och inkomma med ett nytt lagförslag till kommissionen. Otroligt.
Om detta verkligen är sant, är Sverige på väg att backa hela vägen inför EU-kommissionens tjänstemän, köra över en bred riksdagsmajoritet och skänka EU bestämmanderätt i en central demokratifråga (som presstödet) - utan att den borgerliga regeringen ens samråder med sina egna riksdagsledamöter från centern och kd.
Hela hanteringen av det här budgetärendet om presstödet som löpt vidare utan invändningar från EU under alla våra snart tolv år som EU-medlem har drag av kupp. En kupp av moderaterna i regeringen. Tyvärr går det inte att frigöra oss från misstanken att moderaterna håller sig med en dold dagordning, att man driver sitt eget spel i syfte att använda EU-kommissionen som verktyg för att komma åt de tidningar som inte är moderat- eller folkpartiröster. Det vill säga dessa totalt 70-talet center-, kd- och s-tidningar nu får presstöd och spelar en viktig roll för mediamångfalden i vårt land.
Skulle de lyckas med detta uppenbarligen kuppartade spel ihop med en EU-tjänsteman som alibi, så skulle följden bli att det etableras tidningsmonopol över hela landet. Uppåt ett 70-tal dagliga andratidningar och "lågfrekventa dagstidningar" (läs veckotidningar) - flertalet av dessa just oppositionens tidningar - skulle riskera att dö. Möjligen är moderaterna beredd att även offra den stora andratidningen i Stockholm, Svenska Dagbladet (får tillsammans med c-tidningen Skånska Dagbladet mest presstöd), för att uppnå just detta.
I nuläget är det lika centralt som angeläget att kulturministern nu otvetydigt klargör sin inställning samt även förklarar hur kommissionen fått för sig att Sverige redan lovat ett helt nytt lagförslag om presstödet. Allt annat är i nuvarande oklara läge helt oacceptabelt. Eventuella dolda dagordningar måste fram i ljuset och försvaret för mediamångfalden måste värnas mot EU-klåfingrighet och moderata kuppplaner.
ROBERT BJÖRKENWALL
Först när budgetpropositionen kom 16 oktober, framgick det att den nya alliansregeringen inte vill låta pressstödsreformen träda i kraft den 1 januari 2007, som en bred, blocköverskridande riksdagsmajoritet beslutade i juni 2006. Detta brott mot tidigare riksdagsbelsut sker nu med hänvisning till att EU-kommissionen sägs vilja granska hela presstödet, huruvida det är förenligt med EU:s statsstöds- och konkurrensregler. Ett presstöd som vi haft så länge Sverige varit medlem i EU!
Detta besked i alliansregeringens kommer som en överraskning för alla, inklusive de borgerliga riksdagsledamöterna i centern och kristdemokraterna som ju varit med om att göra upp med oss socialdemokrater om frågan. De blir helt enkelt överkörda av den nya moderata ministern, utan att ens ha blivit informerade.
Sedan dess har det varit många turer, den ena mer uppseendeväckande än den andra. Från både socialdemokratiskt och kristdemokratiskt håll efterfrågade vi underlag för påståendet att EU-kommissionen ingripit.
Det besked vi först får är att det enda underlag som finns är ett, observera ett telefonsamtal från en tjänsteman på EU-kommissionen till en tjänsteman på näringsdepartementet. Dessa tjänstemannanoteringar i en anteckningsbok räcker dock för den moderata kulturministern för att "frysa" presstödet.
Det är självklart alldeles huvudlöst lättsinnigt att grunda ett regeringsbeslut på något så illa berett ärende. Så får det bara inte gå till - EU-kommissionen kan inte bara ringa och stoppa beslut i medlemsstater, utan att skriftligt och grundligt motivera detta. Det skulle i alla fall aldrig en socialdemokratisk regering finna sig i - och särskilt inte i en fråga där EU, enligt min och många andras mening, faktiskt inte har någon beslutskompetens. Presstödet är och förblir en nationell angelägenhet, inte en EU-fråga.
Den nya borgerliga alliansregeringen lade sig dock omedelbart platt för EU, men det blir värre än så. Efter en interpellationsdebatt med den nya moderata kulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth 21 november frågade socialdemokraterna än en gång efter underlag från EU-kommissionen som klargör varför man därifrån nu försöker stoppa presstödsreformen. Då offentliggör så EU-kommissionen ett skriftligt uttalande från talesmannen i konkurrensfrågor, Jonathan Todd.
Där hävdas emellertid, tvärtemot vad kulturminister Adelsohn-Liljeroth sagt i debatten, att Sverige (via Stegö Chilò ?) lovat foga sig i kommissionens kritik, och inkomma med ett nytt lagförslag till kommissionen. Otroligt.
Om detta verkligen är sant, är Sverige på väg att backa hela vägen inför EU-kommissionens tjänstemän, köra över en bred riksdagsmajoritet och skänka EU bestämmanderätt i en central demokratifråga (som presstödet) - utan att den borgerliga regeringen ens samråder med sina egna riksdagsledamöter från centern och kd.
Hela hanteringen av det här budgetärendet om presstödet som löpt vidare utan invändningar från EU under alla våra snart tolv år som EU-medlem har drag av kupp. En kupp av moderaterna i regeringen. Tyvärr går det inte att frigöra oss från misstanken att moderaterna håller sig med en dold dagordning, att man driver sitt eget spel i syfte att använda EU-kommissionen som verktyg för att komma åt de tidningar som inte är moderat- eller folkpartiröster. Det vill säga dessa totalt 70-talet center-, kd- och s-tidningar nu får presstöd och spelar en viktig roll för mediamångfalden i vårt land.
Skulle de lyckas med detta uppenbarligen kuppartade spel ihop med en EU-tjänsteman som alibi, så skulle följden bli att det etableras tidningsmonopol över hela landet. Uppåt ett 70-tal dagliga andratidningar och "lågfrekventa dagstidningar" (läs veckotidningar) - flertalet av dessa just oppositionens tidningar - skulle riskera att dö. Möjligen är moderaterna beredd att även offra den stora andratidningen i Stockholm, Svenska Dagbladet (får tillsammans med c-tidningen Skånska Dagbladet mest presstöd), för att uppnå just detta.
I nuläget är det lika centralt som angeläget att kulturministern nu otvetydigt klargör sin inställning samt även förklarar hur kommissionen fått för sig att Sverige redan lovat ett helt nytt lagförslag om presstödet. Allt annat är i nuvarande oklara läge helt oacceptabelt. Eventuella dolda dagordningar måste fram i ljuset och försvaret för mediamångfalden måste värnas mot EU-klåfingrighet och moderata kuppplaner.
ROBERT BJÖRKENWALL
posted by rbjorkenwall at 2:56 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home