Helmer Björkenwall - en 83-årig pappas liv är slut
Publicerad i NSD 13 december och N-kuriren 12 dec. 2006 under familjenytt
Helmer Björkenwall död
Helmer Björkenwall, Stockholm, har lugnt och stilla somnat in på Magdalenagården på Söder i Stockholm, där han vårdats de senaste åren. Han skulle den 3 januari 2007 ha fyllt 83 år men dog några veckor innan dess vid tolvtiden den 11 december 2006.
Helmer föddes den 3 januari 1924 i Junosuando (vid Torneälven i Nrrbotten), där han också växte upp och genomförde sin skolgång. Efter avslutad folkskola arbetade han en tid i föräldrarna Nils Olovs och Anna Alida Ellens jord- och skogsbruk med bland annat ett 20-tal mjölkkor och några hästar.
Sjutton år gammal flyttade han år 1941 med familjen till Lainio, där familjens nya jord- och skogsfastighet fanns. På en tiden fanns ingen elförsörjning i och till byn. Helmer arbetade med sin far Nils Olov - utöver att sköta jord- och skogsbrukshemmanet - i det arbetslag som drog elkablar till Lainio. Han kom också sedan att arbeta för Televerket med att även dra telekablar till byn. På somrarna arbetande han även med timmerflottning och hade, efter pappans anvisningar, också ansvaret för höslåttern på myrarna.
Senare kom Helmer även att bidra till familjens försörjning genom diverse vägarbeten - bland anant vid Kalixfors flygfält nära Kiruna. Helmer var den som tidigt fick dra in pengar till familjen och vara med och bekosta yngre syskons skolgång.
Några års värnpliktstjänstgöring med underbefälstjänst följde sedan innan han genomgick gruvskolan i Grängesberg och var anställd där i gruvan åren 1946-47.
I mars 1948 fick han så anställning i järnmalmsgruvan i Kiruna och kom att förbli anställd som underjordsarbetare i LKAB-gruvan som borrare, tappare, skyddsskrotare m m fram till sin pensionering år 1983, dvs i 38 år och fyra månader. "Vi behöver erfaret gruvfolk som du så inte ska du sluta nu", sade en överingenjör i samband med Helmers pensionering 1983.
Efter pappan Nils Olovs förtida död hösten 1946, sedan även i samband med vården i Gällivare lasarett av mamman Anna Alida Ellens och senare död år i maj 1957 tog Helmer ett stort ansvar för yngre syskon och deras utbildningar tills de klarade sig själva. "Livet har inte alltid varit så enkelt men man har fått kämpa på", brukade Helmer säga om den här tiden.
Helmer gifte sig år 1950 med Karelen-krigsflyktingen Olga, dotter till en yrkesfiskare i Ladoga, Europas största sjö. Året därpå (1951) föddes den äldsta sonen Robert, i april 1952 kom så andra sonen Rolf och i mars 1959 dottern Ruth.
Parallellt med det ofta hårda gruvjobbet var Helmer de sista 16 åren före sin slutliga pensionering även deltidsanställd som säkerhetsvakt hos Securitas i såväl Kiruna, rymdbasen Esrange och därefter också under ett antal år i Stockholm, där han bott på Söder i Stockholm sedan 1984.
Ända tills för bara några år sedan, då han hälsa försämrades efter en stroke i samband med stenlyftning i fritidshuset, brukade Helmer Björkenwall tillbringa långa perioder i sin egenhändigt byggda timmerstuga i Lainio. Snickeri- och underhållsarbeten varvades med sikfiske, besök i hjortronskogen och vintertid en och annan skidtur i skogarna runt stugan. Han gjorde också flera resor till bland annat Kalifornien och ut i Europa under sina år som pensionär.
Hälsan skötte han också genom att flera gånger i veckan jogga i Tantolunden i Stockholm. Det höll han på med tills hans ben - efter stroken - började säga stopp och han i stället tvingades börja med stavgång.
Men några månader efter 80 år fyllda den 3 januari 2004 gick inte heller detta utan Helmer måste beredas plats på äldreboendet Magdalenagården på Timmermansgatan i Stockholm medan den snart 80-åriga hustrun bodde kvar ensam i lägenheten vid Södra station. På äldreboendet framlevde Helmer sedan sina dagar i god omvårdnad av omtänksam personal (under ibland väl snål budgetram) som han gärna skojade med ibland fram till han plötsligt blev sämre den 7 december och sedan, efter några dygns kamp avled sju minuter över tolv den 11 december 2006.
Publicerad: 2006-12-13 i NSD och i Norrbottens-Kuriren den 12 dec. 2006
Helmer Björkenwall död
Helmer Björkenwall, Stockholm, har lugnt och stilla somnat in på Magdalenagården på Söder i Stockholm, där han vårdats de senaste åren. Han skulle den 3 januari 2007 ha fyllt 83 år men dog några veckor innan dess vid tolvtiden den 11 december 2006.
Helmer föddes den 3 januari 1924 i Junosuando (vid Torneälven i Nrrbotten), där han också växte upp och genomförde sin skolgång. Efter avslutad folkskola arbetade han en tid i föräldrarna Nils Olovs och Anna Alida Ellens jord- och skogsbruk med bland annat ett 20-tal mjölkkor och några hästar.
Sjutton år gammal flyttade han år 1941 med familjen till Lainio, där familjens nya jord- och skogsfastighet fanns. På en tiden fanns ingen elförsörjning i och till byn. Helmer arbetade med sin far Nils Olov - utöver att sköta jord- och skogsbrukshemmanet - i det arbetslag som drog elkablar till Lainio. Han kom också sedan att arbeta för Televerket med att även dra telekablar till byn. På somrarna arbetande han även med timmerflottning och hade, efter pappans anvisningar, också ansvaret för höslåttern på myrarna.
Senare kom Helmer även att bidra till familjens försörjning genom diverse vägarbeten - bland anant vid Kalixfors flygfält nära Kiruna. Helmer var den som tidigt fick dra in pengar till familjen och vara med och bekosta yngre syskons skolgång.
Några års värnpliktstjänstgöring med underbefälstjänst följde sedan innan han genomgick gruvskolan i Grängesberg och var anställd där i gruvan åren 1946-47.
I mars 1948 fick han så anställning i järnmalmsgruvan i Kiruna och kom att förbli anställd som underjordsarbetare i LKAB-gruvan som borrare, tappare, skyddsskrotare m m fram till sin pensionering år 1983, dvs i 38 år och fyra månader. "Vi behöver erfaret gruvfolk som du så inte ska du sluta nu", sade en överingenjör i samband med Helmers pensionering 1983.
Efter pappan Nils Olovs förtida död hösten 1946, sedan även i samband med vården i Gällivare lasarett av mamman Anna Alida Ellens och senare död år i maj 1957 tog Helmer ett stort ansvar för yngre syskon och deras utbildningar tills de klarade sig själva. "Livet har inte alltid varit så enkelt men man har fått kämpa på", brukade Helmer säga om den här tiden.
Helmer gifte sig år 1950 med Karelen-krigsflyktingen Olga, dotter till en yrkesfiskare i Ladoga, Europas största sjö. Året därpå (1951) föddes den äldsta sonen Robert, i april 1952 kom så andra sonen Rolf och i mars 1959 dottern Ruth.
Parallellt med det ofta hårda gruvjobbet var Helmer de sista 16 åren före sin slutliga pensionering även deltidsanställd som säkerhetsvakt hos Securitas i såväl Kiruna, rymdbasen Esrange och därefter också under ett antal år i Stockholm, där han bott på Söder i Stockholm sedan 1984.
Ända tills för bara några år sedan, då han hälsa försämrades efter en stroke i samband med stenlyftning i fritidshuset, brukade Helmer Björkenwall tillbringa långa perioder i sin egenhändigt byggda timmerstuga i Lainio. Snickeri- och underhållsarbeten varvades med sikfiske, besök i hjortronskogen och vintertid en och annan skidtur i skogarna runt stugan. Han gjorde också flera resor till bland annat Kalifornien och ut i Europa under sina år som pensionär.
Hälsan skötte han också genom att flera gånger i veckan jogga i Tantolunden i Stockholm. Det höll han på med tills hans ben - efter stroken - började säga stopp och han i stället tvingades börja med stavgång.
Men några månader efter 80 år fyllda den 3 januari 2004 gick inte heller detta utan Helmer måste beredas plats på äldreboendet Magdalenagården på Timmermansgatan i Stockholm medan den snart 80-åriga hustrun bodde kvar ensam i lägenheten vid Södra station. På äldreboendet framlevde Helmer sedan sina dagar i god omvårdnad av omtänksam personal (under ibland väl snål budgetram) som han gärna skojade med ibland fram till han plötsligt blev sämre den 7 december och sedan, efter några dygns kamp avled sju minuter över tolv den 11 december 2006.
Publicerad: 2006-12-13 i NSD och i Norrbottens-Kuriren den 12 dec. 2006
posted by rbjorkenwall at 12:17 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home