Viktigt med mera systematisk utvärdering av medicinteknik och hjälpmedel
(Införd bl a i Dagbladet den 28 maj 2010 m fl)
Observerat och värderat:
Det här med medicintekinik och hjälpmedel är bara ett av många exempel på att enbart marknad inte är lösningen på allt. Samhället måste också engagera sig om saker och ting ska bli gjorda på rätt sätt.
Jag tycker många väl ofta resonerar i förenklade marknadsschabloner och påstår - inte sällan helt utan grund - lite svepande att stat, kommun och landsting ska lämna allt så fixar marknaden rätt snart hela rasket. Exemplet med medicintekniska hjälpmedel är bara ett av många exempel på att någon mera systematisk utvärdering inte sker som önskvärt vore om samhället sitter passiv och väntar på marknadskrafterna.
I slutändan blir vi alla förlorare på en sådan övertro på marknadskrafterna. Också kloka företrädare i olika branscher inser att samhället - via forskning, utvärderingar, kvalitetskoll etc - behöver vara med om nya branscher ska kunna växa och bli framgångsrika - och i sin tur även kunna generera en och annan krona i exportinkomster.
Enligt den europeiska branschorganisationen Eucomed (2007) spenderar Sverige årligen motsvarande 1,33 miljarder euro (ca 12,7 miljarder kronor) på medicinsk teknik.
I begreppet medicinsk teknik ingår t ex olika former av hjälpmedel som cirka var tionde svenskberäknas använda för att kompensera ett funktionshinder.
Enligt information från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) görs det väldigt få kliniska studier av medicinteknisk utrustning. Företagen som verkar i branschen är ofta för små för att kunna bekosta kliniska prövningar, till skillnad från större läkemedelsbolag.
Eftersom användningen av hjälpmedel är vanligt förekommande finns det ett samhällsintresse i att kliniska studier kring effekten av de olika medicintekniska hjälpmedel som förekommer inom hälso- och sjukvården utförs, och att kunskapen sprids.
Om det finns fler kliniska studier så får t ex landstingen i sin tur bättre underlag inför upphandlingar av medicinteknisk utrustning.
Bättre kunskap i samband med inköp minskar antalet komplikationer, vilket i sin tur sänker samhällets kostnader. Men minst lika viktigt är att det mänskliga lidandet minskar när hjälpmedel finns tillgängliga och fungerar som man vill att de ska göra.
Det borde med andra ord finnas underlag och motiv nog för att försöka samla ihop det här till någon eller några punkter i landet där sådan samlad klinisk forskning och utvärdering genomförs av den medicinteknisk utrusning som årligen omsätter 12-13 miljardr kr i Sverige. Något som in sin tur sedan skulle kunna generera ytterligare i exportinkomster.Här finns utrymme för politiska initiativ.
Vilken region känner sig hågad att börja dra i det här? Det är dags för kraftsamling kring en bransch som genererar miljarder årligen i vårt land. En branschprogram på det medicintekniska området - precis som mera generellt inom life science (läkemedel och andra ting inom hälsoområdet) - skulle också behöva ta tag i ett område som detta. Alltså att branschens företag ihop med staten/regeringen och landstingen kraftsamlar kring en för hela vår framtid och välbefinnande viktig bransch med goda framtidsutsikter.
För övrigt skriver vi ju en hel del om hur viktigt det är med branschprogram - för gruvor, stål, skog, livsmedel, läkemedel etc - i såväl ett nationellt som regionalpolitiskt perspektiv.
Robert Björkenwall (robert.bjorken@telia.com)
http://rbjorkenwall.blogspot.com
Observerat och värderat:
Det här med medicintekinik och hjälpmedel är bara ett av många exempel på att enbart marknad inte är lösningen på allt. Samhället måste också engagera sig om saker och ting ska bli gjorda på rätt sätt.
Jag tycker många väl ofta resonerar i förenklade marknadsschabloner och påstår - inte sällan helt utan grund - lite svepande att stat, kommun och landsting ska lämna allt så fixar marknaden rätt snart hela rasket. Exemplet med medicintekniska hjälpmedel är bara ett av många exempel på att någon mera systematisk utvärdering inte sker som önskvärt vore om samhället sitter passiv och väntar på marknadskrafterna.
I slutändan blir vi alla förlorare på en sådan övertro på marknadskrafterna. Också kloka företrädare i olika branscher inser att samhället - via forskning, utvärderingar, kvalitetskoll etc - behöver vara med om nya branscher ska kunna växa och bli framgångsrika - och i sin tur även kunna generera en och annan krona i exportinkomster.
Enligt den europeiska branschorganisationen Eucomed (2007) spenderar Sverige årligen motsvarande 1,33 miljarder euro (ca 12,7 miljarder kronor) på medicinsk teknik.
I begreppet medicinsk teknik ingår t ex olika former av hjälpmedel som cirka var tionde svenskberäknas använda för att kompensera ett funktionshinder.
Enligt information från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) görs det väldigt få kliniska studier av medicinteknisk utrustning. Företagen som verkar i branschen är ofta för små för att kunna bekosta kliniska prövningar, till skillnad från större läkemedelsbolag.
Eftersom användningen av hjälpmedel är vanligt förekommande finns det ett samhällsintresse i att kliniska studier kring effekten av de olika medicintekniska hjälpmedel som förekommer inom hälso- och sjukvården utförs, och att kunskapen sprids.
Om det finns fler kliniska studier så får t ex landstingen i sin tur bättre underlag inför upphandlingar av medicinteknisk utrustning.
Bättre kunskap i samband med inköp minskar antalet komplikationer, vilket i sin tur sänker samhällets kostnader. Men minst lika viktigt är att det mänskliga lidandet minskar när hjälpmedel finns tillgängliga och fungerar som man vill att de ska göra.
Det borde med andra ord finnas underlag och motiv nog för att försöka samla ihop det här till någon eller några punkter i landet där sådan samlad klinisk forskning och utvärdering genomförs av den medicinteknisk utrusning som årligen omsätter 12-13 miljardr kr i Sverige. Något som in sin tur sedan skulle kunna generera ytterligare i exportinkomster.Här finns utrymme för politiska initiativ.
Vilken region känner sig hågad att börja dra i det här? Det är dags för kraftsamling kring en bransch som genererar miljarder årligen i vårt land. En branschprogram på det medicintekniska området - precis som mera generellt inom life science (läkemedel och andra ting inom hälsoområdet) - skulle också behöva ta tag i ett område som detta. Alltså att branschens företag ihop med staten/regeringen och landstingen kraftsamlar kring en för hela vår framtid och välbefinnande viktig bransch med goda framtidsutsikter.
För övrigt skriver vi ju en hel del om hur viktigt det är med branschprogram - för gruvor, stål, skog, livsmedel, läkemedel etc - i såväl ett nationellt som regionalpolitiskt perspektiv.
Robert Björkenwall (robert.bjorken@telia.com)
http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 2:11 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home