Staden som flyttar - ett världsunikt projekt
Observerat och värderat:-----------
Staden som flyttar stora delar av sitt centrum - ett världsunikt projekt
För att kunna fortsätta och bryta järnmalm i den lappländska gruvstaden Kiruna (med 23 000 inv.) i norra Sverige måste delar av staden flyttas. Det har varit klart sedan några år tillbaka. Annars kommer man inte åt den rekordrika järnmalmskroppen under Kiruna stad. Redan om några år - 2013 - inleds jätteprojektet med att flytta delar av stadskärnan. Det nya Kiruna centrum planeras till omgivningarna vid berget Luossavaara som ligger i utkanten av dagens Kiruna centrum. Vissa av husen som ska flyttas tas isär och flyttas bit för bit, andra åter flytas hela som de är på stora trailers.
Det är ett unikt stort och komplicerat projekt med många viljor som ska jämkas samman. Genomförandet sker i etapper, område för område. Vissa byggnader kommer att tas isär, transporteras och sedan byggas upp igen på den nya platsen. Andra åter flyttas hela. Det riktigt svåra är flytten av det mäktiga stadshuset med dess orginella klocktorn från 1963. Eftersom det är byggnadsminnesförklarat får det heller inte rivas utan måste flyttas, antingen i ett enda stycke eller uppdelat i fyra stycken.
Stadshusflytten måste ske i god tid före 2023 då järnmalmsbrytningen är framme vid stadshuset. Och tänk så många boggiepar på trailers det krävs för att genomföra den flytten - uppdelad eller i ett stycke - av en huskropp som är femtio gånger femtio meter!
Men långt innan dess ska det unika bolagshotellet, de byggnadsminnesförklarade arbetarebostäderna Bläckhornshusen (har själv min barndom i ett sådant) och andra unika trähus som järnvägsbostäderna med mera från tidigt 1900-tal att flyttas på trailers. Ett arbete som påbörjas i en första etapp år 2013.
Däremot så kommer man vid stadsflytten inte att kopiera 1960- och 70-talsbebyggelse med Domusvaruhus och annat utan i dessa fall bygga upp nytt som uppfyller 2000-talets krav på en god och funktionell stadsmiljö. Dessa 60-talsbyggnader har inte alls samma kulturhistoriska värde som Bläckhornshusen, kyrkan eller stadshuset.
Totalt handlar det om cirka 15 procent av bebyggelsen som kommer att flyttas eller, i vissa fall, ersättas av nya byggnader. Flytten av Kiruna kyrka - förklarad som Sveriges vackraste byggnad - är ett annat jätteprojekt av stadshus-dimensioner. Det blir i etapp tre och måste ske i god tid före 2033 då malmbrytningen nått fram till kyrkan och dess omgivningar. Hur den flytten kommer att göras mera exakt är ännu långt ifrån klar.
Totalt handlar hela stadsomvandlingen av Kiruna stadskärna om miljardkostnader men ingen vet ännu exakt. Enligt gruvlagen är det rekordlönsamma, statliga gruvföretaget LKAB som ska stå för kostnaderna för flytten. Men många förhandlingar återstår innan allt praktiskt kring det ekonomiska är löst.
Återskapandet av "nya Kiruna" centrum och stadskärna ska också så långt möjligt göras enligt samma grundtanke som LKAB:s disponent Hjalmar Lundboms direktiv när staden planerades och byggdes i början av 1900-talet. Alltså en god stadsmiljö med varierande arkitektur samt hänsynstagande till klimatologiska faktorer undvikande av att skapa "onödiga blåshål". Dessutom så förlagt att snittemperaturen blir gynnsammare än i näraliggande omgivningar. Ty något "kallhål" ska framtidens Kiruna inte vara, lika lite som fallet är med nuvarande stadskärnan.
Också detta tror man sig - efter närmare studier - kunna uppnå just i omgivningarna nedanför berget Luossavaara, idag en slalompist och utkikspunkt för sommarmånadernas midnattsol. Det talas t o m om en inglasning för att ordna året runt-skidåkning som en del i stadsomvandlingen. Intressenter finns!
Detta världsunika projekt i stadsomvandling lockar mångder av utländska stadsplanerare och flyttransportörer som mer än gärna erbjuder sina tjänster och vill vara med på ett hörn i detta verklighetsbaserade projekt, fjärran från universitetens laboratorier och logistikcentra. Politiker och tjänstemän får många samtal från hugade stadsplanerare och transportörfirmor från Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, USA, Australien m fl länder. Och det är inte svårt att förstå.
Nu är det "the real thing" och inget skalenligt modellbyggande som ska sättas i verket, så inte att undra på att många gärna vill vara med på ett sådant världsunikt projekt i norra Sveriges gruvmetropol Kiruna.
Och redan om ett par, tre år är man igång med den första av flera etapper i den stora flytten av Kiruna stads centrumkärna med kringliggande träbebyggelse och unika kulturhistoria.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Visst förstår jag väl hur t ex Gusums-borna i Östergötland diskuterar fram och tillbaka hur de ska göra med brukets 350-åriga historia - och som fått förfalla så sorligt sedan spekulationerna på metallbörsen slutligen drev det gamla vallonbruket Gusums bruk i drickat. Nog borde några av byggnaderna kunna sparas av kulturhistoriska skäl, bara finansieringen kunde ordnas. Men vem ställer upp när kistan är tom i en "fattig" kommun som Valdemarsvik?
Men konjunkturpolitiskt och jobbmässigt vore det rätt läge nu - i dessa kristider - att sätta folk i arbete i projekt som dessa, stadsförnyelse såväl som kulturminnesvård, eller infrastrukturinvesteringar.
Staden som flyttar stora delar av sitt centrum - ett världsunikt projekt
För att kunna fortsätta och bryta järnmalm i den lappländska gruvstaden Kiruna (med 23 000 inv.) i norra Sverige måste delar av staden flyttas. Det har varit klart sedan några år tillbaka. Annars kommer man inte åt den rekordrika järnmalmskroppen under Kiruna stad. Redan om några år - 2013 - inleds jätteprojektet med att flytta delar av stadskärnan. Det nya Kiruna centrum planeras till omgivningarna vid berget Luossavaara som ligger i utkanten av dagens Kiruna centrum. Vissa av husen som ska flyttas tas isär och flyttas bit för bit, andra åter flytas hela som de är på stora trailers.
Det är ett unikt stort och komplicerat projekt med många viljor som ska jämkas samman. Genomförandet sker i etapper, område för område. Vissa byggnader kommer att tas isär, transporteras och sedan byggas upp igen på den nya platsen. Andra åter flyttas hela. Det riktigt svåra är flytten av det mäktiga stadshuset med dess orginella klocktorn från 1963. Eftersom det är byggnadsminnesförklarat får det heller inte rivas utan måste flyttas, antingen i ett enda stycke eller uppdelat i fyra stycken.
Stadshusflytten måste ske i god tid före 2023 då järnmalmsbrytningen är framme vid stadshuset. Och tänk så många boggiepar på trailers det krävs för att genomföra den flytten - uppdelad eller i ett stycke - av en huskropp som är femtio gånger femtio meter!
Men långt innan dess ska det unika bolagshotellet, de byggnadsminnesförklarade arbetarebostäderna Bläckhornshusen (har själv min barndom i ett sådant) och andra unika trähus som järnvägsbostäderna med mera från tidigt 1900-tal att flyttas på trailers. Ett arbete som påbörjas i en första etapp år 2013.
Däremot så kommer man vid stadsflytten inte att kopiera 1960- och 70-talsbebyggelse med Domusvaruhus och annat utan i dessa fall bygga upp nytt som uppfyller 2000-talets krav på en god och funktionell stadsmiljö. Dessa 60-talsbyggnader har inte alls samma kulturhistoriska värde som Bläckhornshusen, kyrkan eller stadshuset.
Totalt handlar det om cirka 15 procent av bebyggelsen som kommer att flyttas eller, i vissa fall, ersättas av nya byggnader. Flytten av Kiruna kyrka - förklarad som Sveriges vackraste byggnad - är ett annat jätteprojekt av stadshus-dimensioner. Det blir i etapp tre och måste ske i god tid före 2033 då malmbrytningen nått fram till kyrkan och dess omgivningar. Hur den flytten kommer att göras mera exakt är ännu långt ifrån klar.
Totalt handlar hela stadsomvandlingen av Kiruna stadskärna om miljardkostnader men ingen vet ännu exakt. Enligt gruvlagen är det rekordlönsamma, statliga gruvföretaget LKAB som ska stå för kostnaderna för flytten. Men många förhandlingar återstår innan allt praktiskt kring det ekonomiska är löst.
Återskapandet av "nya Kiruna" centrum och stadskärna ska också så långt möjligt göras enligt samma grundtanke som LKAB:s disponent Hjalmar Lundboms direktiv när staden planerades och byggdes i början av 1900-talet. Alltså en god stadsmiljö med varierande arkitektur samt hänsynstagande till klimatologiska faktorer undvikande av att skapa "onödiga blåshål". Dessutom så förlagt att snittemperaturen blir gynnsammare än i näraliggande omgivningar. Ty något "kallhål" ska framtidens Kiruna inte vara, lika lite som fallet är med nuvarande stadskärnan.
Också detta tror man sig - efter närmare studier - kunna uppnå just i omgivningarna nedanför berget Luossavaara, idag en slalompist och utkikspunkt för sommarmånadernas midnattsol. Det talas t o m om en inglasning för att ordna året runt-skidåkning som en del i stadsomvandlingen. Intressenter finns!
Detta världsunika projekt i stadsomvandling lockar mångder av utländska stadsplanerare och flyttransportörer som mer än gärna erbjuder sina tjänster och vill vara med på ett hörn i detta verklighetsbaserade projekt, fjärran från universitetens laboratorier och logistikcentra. Politiker och tjänstemän får många samtal från hugade stadsplanerare och transportörfirmor från Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, USA, Australien m fl länder. Och det är inte svårt att förstå.
Nu är det "the real thing" och inget skalenligt modellbyggande som ska sättas i verket, så inte att undra på att många gärna vill vara med på ett sådant världsunikt projekt i norra Sveriges gruvmetropol Kiruna.
Och redan om ett par, tre år är man igång med den första av flera etapper i den stora flytten av Kiruna stads centrumkärna med kringliggande träbebyggelse och unika kulturhistoria.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Visst förstår jag väl hur t ex Gusums-borna i Östergötland diskuterar fram och tillbaka hur de ska göra med brukets 350-åriga historia - och som fått förfalla så sorligt sedan spekulationerna på metallbörsen slutligen drev det gamla vallonbruket Gusums bruk i drickat. Nog borde några av byggnaderna kunna sparas av kulturhistoriska skäl, bara finansieringen kunde ordnas. Men vem ställer upp när kistan är tom i en "fattig" kommun som Valdemarsvik?
Men konjunkturpolitiskt och jobbmässigt vore det rätt läge nu - i dessa kristider - att sätta folk i arbete i projekt som dessa, stadsförnyelse såväl som kulturminnesvård, eller infrastrukturinvesteringar.
posted by rbjorkenwall at 7:02 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home