Det ekonomisk-politiska sandslott som Obama nu har att hantera
(Publicerad i bl a Arbetarbladet 22/1-09 m fl)
Några reflektioner apropå söndagens (18/1-09) utmärkta Dokument utifrån (SVT2) om tillståndet i amerikanska ekonomin och det "vackra sandslott" som Barack Obama nu har att hantera.
När nu den misslyckade George Walker Bush har klivit av som USA:s president kan man fundera mycket på hur amerikanarna alls kunde välja och sedan välja om en så svag presidet som George Walker Bush. Förutom den katastrofala krigsaktionen i Irak så har han vanskött USA:s inhemska ekonomi och lämnat efter sig ett budgetunderskott på rekordstora 438 miljarder dollar. Och Irak-kriget har, enligt bl a nobelpristagaren och ekonomiprofessorn Joseph Stiglitz kostat USA:s skattebetalare kanske tusen miljarder dollar fram till nu.
Enbart dessa två ting innebär att konsekvenserna av hans politik att styra USA för lång tid framöver.
Synar man den amerikanska ekonomin i dess olika beståndsdelar finns inte just någon punkt som inte blivit sämre under Bush-åren. Arbetslöshet har gått upp rejält. Sparandet har gått ner rejält och är lägre än någonsin. Antalet amerikaner utan sjukvårdsförsäkring har blivit 5 miljoner fler och närmar sig i rask takt 47-48 miljoner!
Samtidigt som budgetunderskottet är det största någonsin (438 miljarder dollar), vilket är starkt jobbat med tanke på att budgeten för åtta år sedan visade plus 128 miljarder dollar, när Clinton lämnade över till Bush. Då - innan Bush tog över - räknade man på ett kumulativt överskott på 5,6 biljoner dollar mellan 2002 och 2011, givet att USA fortsatte på samma väg. Men en 59-procentig ökning av utgifterna och två omgångar av massiva ofinansierade skattesänkningar (och därtill lejonparten till de rikas fördel) och ett förödande och kostbart Irak-krig senare var Bush inne på ett helt annat spår: käpprätt åt helvete.
Ändå har Obama nu i det korta perspektivet inget annat val än att satsa runt 750 miljarder dollar i ett krisbekämpningspaket för att först bromsa fallet i ekonomin och sedan gradvis försöka få det på rätt köl igen. Men ju förr han får USA ur Irak desto bättre och desto mer sparar han där i miljarder dollar som i stället kan användas bättre, exempelvis en reformering av USA:s usla sjukvårdsförsäkring.
USA:s ekonomi har vilat och vilar på ett berg av skulder. Folk har köpt övervärderade hus för billiga krediter och uppmuntrades att ta ytterligare lån för att finansiera ytterligare konsumtion som skulle driva på tillväxten och i slutänden betalas för med värdeökningen på husen. En värdeökning som dock visade sig inte fanns.
Ekonomin växte visserligen. Och landets 15 000 rikaste familjer lyckades rentav dubblera sina årsinkomster samtidigt som medelklassens minskade. Rörmockare Joe - som man talade om i amerikanska presidentvalrörelsen - har fått sin relativa standard och köpkraft försämrad sedan år 2001. Snacka om att George Walker Bush därtill fört en fördelningspolitik som varit djupt orättvis och missgynnat den medelklass han i retoriken sade sig vilja gynna...
Samtidigt har världen i stort blivit ännu osäkrare under Bush år av "kamp mot terrorismen" och misslyckandet i Irak. Och kampen mot den globala uppvärmningen och klimathotet har tagit ytterligare kliv bakåt genom USA:s okloka agerande.
Så det är inte småsaker precis som Obama nu har att ta itu med och försöka vrida upp på rätt spår igen. Bort från Irak, aktiv politik för att bekämpa klimathotet tillsammans med övriga världen, fredsmäkleri och aktiv diplomati i Israel-Palestina-konflikten och att försöka häva efterfrågefallet och krisen i den inhemska amerikanska ekonomin genom ett kraftfullt krispaket (750-800 miljarder dollar).
Och tämligen snart måste Obama och demokraterna höja skatterna, inte fortsätta sänka dem, om de alls ska kunna gå ordning på USA:s ekonomi, när man väl är igenom den mest akuta krisen och jobben börjar komma tillbaka. Och det tillbaka till nivåer som ligger högre än innan Bush började sänka dem.
Andelen förvärvsarbetande i relation till antalet pensionärer - demografin - i kombination med ett akut behov att göra nåt åt den usla sjukvårdsförsäkringen gör också att någon annan väg än höjda skatter inte givet för Obama och USA.
Se där en förändring - change - som heter duga för amerikanarna som möjligen börjar förstå att mycket måste bli annorlunda och förändrat efter de åtta usla åren med George Walker Bush vid makten. Och lätt kommer det inte heller att bli - men nödvändigt.
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com
Några reflektioner apropå söndagens (18/1-09) utmärkta Dokument utifrån (SVT2) om tillståndet i amerikanska ekonomin och det "vackra sandslott" som Barack Obama nu har att hantera.
När nu den misslyckade George Walker Bush har klivit av som USA:s president kan man fundera mycket på hur amerikanarna alls kunde välja och sedan välja om en så svag presidet som George Walker Bush. Förutom den katastrofala krigsaktionen i Irak så har han vanskött USA:s inhemska ekonomi och lämnat efter sig ett budgetunderskott på rekordstora 438 miljarder dollar. Och Irak-kriget har, enligt bl a nobelpristagaren och ekonomiprofessorn Joseph Stiglitz kostat USA:s skattebetalare kanske tusen miljarder dollar fram till nu.
Enbart dessa två ting innebär att konsekvenserna av hans politik att styra USA för lång tid framöver.
Synar man den amerikanska ekonomin i dess olika beståndsdelar finns inte just någon punkt som inte blivit sämre under Bush-åren. Arbetslöshet har gått upp rejält. Sparandet har gått ner rejält och är lägre än någonsin. Antalet amerikaner utan sjukvårdsförsäkring har blivit 5 miljoner fler och närmar sig i rask takt 47-48 miljoner!
Samtidigt som budgetunderskottet är det största någonsin (438 miljarder dollar), vilket är starkt jobbat med tanke på att budgeten för åtta år sedan visade plus 128 miljarder dollar, när Clinton lämnade över till Bush. Då - innan Bush tog över - räknade man på ett kumulativt överskott på 5,6 biljoner dollar mellan 2002 och 2011, givet att USA fortsatte på samma väg. Men en 59-procentig ökning av utgifterna och två omgångar av massiva ofinansierade skattesänkningar (och därtill lejonparten till de rikas fördel) och ett förödande och kostbart Irak-krig senare var Bush inne på ett helt annat spår: käpprätt åt helvete.
Ändå har Obama nu i det korta perspektivet inget annat val än att satsa runt 750 miljarder dollar i ett krisbekämpningspaket för att först bromsa fallet i ekonomin och sedan gradvis försöka få det på rätt köl igen. Men ju förr han får USA ur Irak desto bättre och desto mer sparar han där i miljarder dollar som i stället kan användas bättre, exempelvis en reformering av USA:s usla sjukvårdsförsäkring.
USA:s ekonomi har vilat och vilar på ett berg av skulder. Folk har köpt övervärderade hus för billiga krediter och uppmuntrades att ta ytterligare lån för att finansiera ytterligare konsumtion som skulle driva på tillväxten och i slutänden betalas för med värdeökningen på husen. En värdeökning som dock visade sig inte fanns.
Ekonomin växte visserligen. Och landets 15 000 rikaste familjer lyckades rentav dubblera sina årsinkomster samtidigt som medelklassens minskade. Rörmockare Joe - som man talade om i amerikanska presidentvalrörelsen - har fått sin relativa standard och köpkraft försämrad sedan år 2001. Snacka om att George Walker Bush därtill fört en fördelningspolitik som varit djupt orättvis och missgynnat den medelklass han i retoriken sade sig vilja gynna...
Samtidigt har världen i stort blivit ännu osäkrare under Bush år av "kamp mot terrorismen" och misslyckandet i Irak. Och kampen mot den globala uppvärmningen och klimathotet har tagit ytterligare kliv bakåt genom USA:s okloka agerande.
Så det är inte småsaker precis som Obama nu har att ta itu med och försöka vrida upp på rätt spår igen. Bort från Irak, aktiv politik för att bekämpa klimathotet tillsammans med övriga världen, fredsmäkleri och aktiv diplomati i Israel-Palestina-konflikten och att försöka häva efterfrågefallet och krisen i den inhemska amerikanska ekonomin genom ett kraftfullt krispaket (750-800 miljarder dollar).
Och tämligen snart måste Obama och demokraterna höja skatterna, inte fortsätta sänka dem, om de alls ska kunna gå ordning på USA:s ekonomi, när man väl är igenom den mest akuta krisen och jobben börjar komma tillbaka. Och det tillbaka till nivåer som ligger högre än innan Bush började sänka dem.
Andelen förvärvsarbetande i relation till antalet pensionärer - demografin - i kombination med ett akut behov att göra nåt åt den usla sjukvårdsförsäkringen gör också att någon annan väg än höjda skatter inte givet för Obama och USA.
Se där en förändring - change - som heter duga för amerikanarna som möjligen börjar förstå att mycket måste bli annorlunda och förändrat efter de åtta usla åren med George Walker Bush vid makten. Och lätt kommer det inte heller att bli - men nödvändigt.
/Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 2:04 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home