En Laval-utredning med många oklarheter och stora smitvägar
Observerat och värderat:
Lavalutredning med många oklarheter och betydande smitvägsmöjligheter
Nästan på ettårs-dagen av EG-domstolens utslag i det så kallade Laval-målet (skolbygget i Vaxholm) kom Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth med sin Laval-utredning. I den
har man - förutom analyser av EG-rätten i relation till svensk arbetsrätt och kollektivavtalsmodellen - haft som uppgift att föreslå förändringar i den svenska arbetslagstiftningen. Främst då i den så kallade utstationeringslagen (svensk lag utifrån EU:s utstationeringsdirektiv) och i medbestämmandelagens paragraf 42 ("lex Britannia"; mest av redaktionell karaktär).
Det här är huvudpunkterna i utredningens förslag som nu har överlämnats till regeringen Reinfeldt:
• Villkoren för utstationerade arbetstagare i Sverige ska regleras av kollektivavtal. Villkoren ska gälla utstationeringsdirektivets hårda kärna: minimivillkor för lön, semester och arbetstid. Däremot så ingår inte försäkringsskydd vid arbetsskador m m i minimivillkoren för utstationerad arbetskraft enligt den tolkning som EG-domstolen gjort av EU:s utstationeringsdirektiv.
• Minimivillkoren ska tydligt anges i kollektivavtalet. Om villkoren i avtalet är bättre än de som regleras i lag, ska avtalet gälla.
• Stridsåtgärder får användas men bara för att kräva minimivillkoren, och bara om det utländska företaget inte kan visa att det har likvärdiga eller bättre villkor.
• Facket får inte vidta åtgärder för att kräva annat än miniminivåerna i den hårda kärnan
• Facket ska redovisa till förbindelsekontoret (Arbetsmiljöverket) vilka villkor de kan komma att kräva av utstationerande företag. På så vis blir det tydligt i förväg vad som gäller.
• Lagändringarna sker i utstationeringslagen. Medbestämmandelagen lämnas i princip helt orörd.
• Lex Britannia (som tillåter svenska fack att tvinga bort utländska kollektivavtal) lämnas orörd för företag från länder utanför EU (läs EES-området).
Begränsad strejkrätt och öppning för falska minimivillkor
Stråth-utredningens förslag om åtgärder som följer av EG-domstolens Lavaldom innehåller flera punkter som är svårsmälta för de fackliga organisationerna i Sverige. Strejkrätten begränsas av det förslag Lavalutredningen i dag lämnade över till regeringen. De fackliga organisationerna kan bara kräva miniminivåer när det gäller lön, arbetstid och semester. Och bara om företaget inte kan visa att det har likvärdiga avtal.
Från fackligt håll är man kritiskt mot att strejkrätten begränsas, då facket inte får kräva svenska kollektivavtal av företag med i Sverige utstationerad personal som kan bevisa att de har likvärdiga villkor. Det här är en "smitväg stor som en ladugårdsdörr" och lämnar stora möjligheter för oseriösa arbetsgivare att för facket uppvisa ett falskt +papper som säger att man uppfyller minimivillkoren på svensk arbetsmarknad men i praktiken ha en annan och lägre (men äkta) ersättning för sina utstationerade arbetare och tjänstemän, anser t ex LO-juristern Claes-Mikael Jonsson. Även om beviskravet ligger på företaget är facket kritiskt .
Varför är man det? Jo "vi vet av erfarenhet att det inte är ovanligt att utländska företag upprättar två kontrakt med arbetstagarna – ett där det står att de tjänar 140 kronor i timmen som de ska visa för facket, och ett där de tjänar 40 kronor i timmen. Och det sista är det som gäller i verkligheten, säger Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist, som deltagit i utredningens referensgrupp och hade att kommentera utredningens förslag på ett seminarium i Stockholm häromdagen.
Enligt honom och andra på seminariet kan det bli svårt för facket att bevisa om företagen ljuger när de presenterar papper som visar att de har likvärdiga villkor.
– Även om beviskraven är högt satta blir det svårt att motbevisa och få rätt i domstol.
Även de två andra fackliga centralorganisationerna TCO och Saco är starkt kritiska mot den delen av förslaget.
– Den föreslagna bevisregeln som skyddar från fackliga åtgärder slår undan benen för ett effektivt skydd av utstationerade arbetstagare genom att den fördröjer att kollektivavtalen snabbt kommer på plats, säger Sture Nordh, ordförande för TCO.
Sacos chefsjurist Lena Maier Söderberg anser att utredningens förslag minskar förutsägbarheten om vad som gäller och att det riskerar att leda till tvister.
En annan punkt där starkt kritik finns mot Stråth-utredningens förslag gäller försäkringssidan som inte anses ingå i minimivillkoren för utstationerade arbetstagare på jobb i Sverige.
Utredningen slår ju fast att de fackliga organisationerna bara kan kräva miniminivåer när det gäller den så kallade hårda kärnan i utstationeringsdirektivet: lön, arbetstid och semester. Nivåerna ska tydligt anges i kollektivavtalen.
Facket kan därmed inte kräva till exempel försäkringar för utländska arbetstagare, eller räkna in avgiften för dessa när minimilönen beräknas.
Slutintrycket från ett seminarium häromdagen om Laval-utredningen bland erfarna bedömare var dock att Stråth ingalunda löst själva grundfrågan. Snarare lär nya processer komma att hamna i arbetsdomstol och EG-domstol kring villkoren för i Sverige verksamma, tillfälligt utstationerade arbetstagare från andra EU-länder. Det lettiska Laval-bolagets advokat rent av förutskickade att så skulle bli fallet.
Remissarbete och förändringar i kollektivavtalens minimibestämmelser
Men oavsett när nu regeringen Reinfeldt och i så fall om i sin helhet eller till stora delar genomför Stråth-utredningens förslag till ändrad lagstiftning återstår att se. Utredningen (SOU 2008:123) ska nu skickas ut på remiss, och remissinstanserna får tre månader på sig att lämna svar. Slutligen avgör riksdagen hur lagen ska ändras.
Enligt utredningens eget förslag ska de nya reglerna gälla från den 1 april 2010.
Uppenbart är dock nu att parterna nu tvingas bli tydligare med skrivningarna i de olika branschavtalens villkor och nivå för minimilönen. Minimilönerna som ska gälla enligt utredningen kommer nämligen inte att vara samma som nu gällande lägstalöner i kollektivavtalen.
Utöver att de sannolikt måste höjdas i många fall så behövs också tillägg i bestämmelserna för till exempel ob-tid, kompetens och erfarenhet vid olika arbetsuppgifter. Allt sådant måste anges tydligt om de ska kunna räknas in i de framtida minimivillkoren som också utstationerade löntagare ska omfattas av.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com
http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Eftersom vårt grannland Finland i lagstiftning har allmängiltighetsförklarat sina kollektivavtal så har man redan, i likhet med flertalet andra EU-länder, valt en annan väg än Sverige och Danmark när det gäller att omsätta EU:s utstationeringsdirektiv för så kallad utstationerade, tillfälligt arbetande i olika upphandlade arbetsobjekt.
Lavalutredning med många oklarheter och betydande smitvägsmöjligheter
Nästan på ettårs-dagen av EG-domstolens utslag i det så kallade Laval-målet (skolbygget i Vaxholm) kom Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth med sin Laval-utredning. I den
har man - förutom analyser av EG-rätten i relation till svensk arbetsrätt och kollektivavtalsmodellen - haft som uppgift att föreslå förändringar i den svenska arbetslagstiftningen. Främst då i den så kallade utstationeringslagen (svensk lag utifrån EU:s utstationeringsdirektiv) och i medbestämmandelagens paragraf 42 ("lex Britannia"; mest av redaktionell karaktär).
Det här är huvudpunkterna i utredningens förslag som nu har överlämnats till regeringen Reinfeldt:
• Villkoren för utstationerade arbetstagare i Sverige ska regleras av kollektivavtal. Villkoren ska gälla utstationeringsdirektivets hårda kärna: minimivillkor för lön, semester och arbetstid. Däremot så ingår inte försäkringsskydd vid arbetsskador m m i minimivillkoren för utstationerad arbetskraft enligt den tolkning som EG-domstolen gjort av EU:s utstationeringsdirektiv.
• Minimivillkoren ska tydligt anges i kollektivavtalet. Om villkoren i avtalet är bättre än de som regleras i lag, ska avtalet gälla.
• Stridsåtgärder får användas men bara för att kräva minimivillkoren, och bara om det utländska företaget inte kan visa att det har likvärdiga eller bättre villkor.
• Facket får inte vidta åtgärder för att kräva annat än miniminivåerna i den hårda kärnan
• Facket ska redovisa till förbindelsekontoret (Arbetsmiljöverket) vilka villkor de kan komma att kräva av utstationerande företag. På så vis blir det tydligt i förväg vad som gäller.
• Lagändringarna sker i utstationeringslagen. Medbestämmandelagen lämnas i princip helt orörd.
• Lex Britannia (som tillåter svenska fack att tvinga bort utländska kollektivavtal) lämnas orörd för företag från länder utanför EU (läs EES-området).
Begränsad strejkrätt och öppning för falska minimivillkor
Stråth-utredningens förslag om åtgärder som följer av EG-domstolens Lavaldom innehåller flera punkter som är svårsmälta för de fackliga organisationerna i Sverige. Strejkrätten begränsas av det förslag Lavalutredningen i dag lämnade över till regeringen. De fackliga organisationerna kan bara kräva miniminivåer när det gäller lön, arbetstid och semester. Och bara om företaget inte kan visa att det har likvärdiga avtal.
Från fackligt håll är man kritiskt mot att strejkrätten begränsas, då facket inte får kräva svenska kollektivavtal av företag med i Sverige utstationerad personal som kan bevisa att de har likvärdiga villkor. Det här är en "smitväg stor som en ladugårdsdörr" och lämnar stora möjligheter för oseriösa arbetsgivare att för facket uppvisa ett falskt +papper som säger att man uppfyller minimivillkoren på svensk arbetsmarknad men i praktiken ha en annan och lägre (men äkta) ersättning för sina utstationerade arbetare och tjänstemän, anser t ex LO-juristern Claes-Mikael Jonsson. Även om beviskravet ligger på företaget är facket kritiskt .
Varför är man det? Jo "vi vet av erfarenhet att det inte är ovanligt att utländska företag upprättar två kontrakt med arbetstagarna – ett där det står att de tjänar 140 kronor i timmen som de ska visa för facket, och ett där de tjänar 40 kronor i timmen. Och det sista är det som gäller i verkligheten, säger Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist, som deltagit i utredningens referensgrupp och hade att kommentera utredningens förslag på ett seminarium i Stockholm häromdagen.
Enligt honom och andra på seminariet kan det bli svårt för facket att bevisa om företagen ljuger när de presenterar papper som visar att de har likvärdiga villkor.
– Även om beviskraven är högt satta blir det svårt att motbevisa och få rätt i domstol.
Även de två andra fackliga centralorganisationerna TCO och Saco är starkt kritiska mot den delen av förslaget.
– Den föreslagna bevisregeln som skyddar från fackliga åtgärder slår undan benen för ett effektivt skydd av utstationerade arbetstagare genom att den fördröjer att kollektivavtalen snabbt kommer på plats, säger Sture Nordh, ordförande för TCO.
Sacos chefsjurist Lena Maier Söderberg anser att utredningens förslag minskar förutsägbarheten om vad som gäller och att det riskerar att leda till tvister.
En annan punkt där starkt kritik finns mot Stråth-utredningens förslag gäller försäkringssidan som inte anses ingå i minimivillkoren för utstationerade arbetstagare på jobb i Sverige.
Utredningen slår ju fast att de fackliga organisationerna bara kan kräva miniminivåer när det gäller den så kallade hårda kärnan i utstationeringsdirektivet: lön, arbetstid och semester. Nivåerna ska tydligt anges i kollektivavtalen.
Facket kan därmed inte kräva till exempel försäkringar för utländska arbetstagare, eller räkna in avgiften för dessa när minimilönen beräknas.
Slutintrycket från ett seminarium häromdagen om Laval-utredningen bland erfarna bedömare var dock att Stråth ingalunda löst själva grundfrågan. Snarare lär nya processer komma att hamna i arbetsdomstol och EG-domstol kring villkoren för i Sverige verksamma, tillfälligt utstationerade arbetstagare från andra EU-länder. Det lettiska Laval-bolagets advokat rent av förutskickade att så skulle bli fallet.
Remissarbete och förändringar i kollektivavtalens minimibestämmelser
Men oavsett när nu regeringen Reinfeldt och i så fall om i sin helhet eller till stora delar genomför Stråth-utredningens förslag till ändrad lagstiftning återstår att se. Utredningen (SOU 2008:123) ska nu skickas ut på remiss, och remissinstanserna får tre månader på sig att lämna svar. Slutligen avgör riksdagen hur lagen ska ändras.
Enligt utredningens eget förslag ska de nya reglerna gälla från den 1 april 2010.
Uppenbart är dock nu att parterna nu tvingas bli tydligare med skrivningarna i de olika branschavtalens villkor och nivå för minimilönen. Minimilönerna som ska gälla enligt utredningen kommer nämligen inte att vara samma som nu gällande lägstalöner i kollektivavtalen.
Utöver att de sannolikt måste höjdas i många fall så behövs också tillägg i bestämmelserna för till exempel ob-tid, kompetens och erfarenhet vid olika arbetsuppgifter. Allt sådant måste anges tydligt om de ska kunna räknas in i de framtida minimivillkoren som också utstationerade löntagare ska omfattas av.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com
http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Eftersom vårt grannland Finland i lagstiftning har allmängiltighetsförklarat sina kollektivavtal så har man redan, i likhet med flertalet andra EU-länder, valt en annan väg än Sverige och Danmark när det gäller att omsätta EU:s utstationeringsdirektiv för så kallad utstationerade, tillfälligt arbetande i olika upphandlade arbetsobjekt.
posted by rbjorkenwall at 6:58 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home