Den ekonomiska krisens synliga och dolda sidor
Observerat och värderat:
Den ekonomiska krisens synliga och dolda sidor - och behovet av ett snabbt resurstillskott till kommunsektorn
Det är, som TCO-ekonomen Roland Spånt sade på en SKTF-konferens häromdagen, så att det finns en synlig och en dold sida av den ekonomiska krisen. Den synliga är krisen för bankerna, efterfrågefallet och varslen nu inom fordonsindustrin och annat liknande.
Den dolda är den kris som i allt raskare takt nu växer fram inom kommunsektorn med allt tuffare sparkrav och hot mot jobben inom den sektorn som kommer att bli akut en bit in i 2009. Och den krisen kommer att slå mot jobben och kvaliteten i den offentliga sektorns vård- och omsorgsverksamhet. Och då är regeringens oförmåga att förbereda för vad som komma skall och satsa på ett rejält mångmiljardtillskott i extra pengar till kommunsektorn redan nu djupt oroande.
"Regeringens paket räcker inte. Vi måste se till att konjunkturnedgången inte blir längre och djupare än nödvändigt. Att ge kommuner och landsting extra pengar är ett effektivt sätt att motverka lågkonjunkturens effekter på sysselsättningen", säger moderaten Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detsamma säger socialdemokraterna i SKL-styrelsen.
Samma slutsats drar också fackliga företrädare inom kommunsektorn. "Vi vill se ett kommunpaket som innehåller uppräkning av statsbidraget så att kommuner och landsting kan kvalitetssäkra och utveckla personalintensiv verksamhet", säger t ex Eva Nordmark, ordförande i fackförbundet SKTF.
Det är en åsikt som har stöd även i den allmänna opinionen - och inte minst då bland pensionärer och andra i stort behov av en god hemtjänst, omsorg och närsjukvård. I en aktuell opinionsmätning från Novus Opinion tycker 58 procent av de tillfrågade att regeringens ska ge mer pengar till kommunerna. 55 procent anser att regeringen måste göra mer för att stimulera ekonomin.
Sveriges kommuner och landsting gör bedömningen att det behövs minst tre miljarder kronor ytterligare till kommunsektorn 2009 och ytterligare fem miljarder till 2010. Men i takt med att att krisen i ekonomin fördjupas och åtgärderna visar sig bli för sent insatta kan nog det miljardtillskottet stiga till kanske 10 - 15 miljarder kr. Särskilt som det också finns eftersatta behov och krav på upprustning av kvaliteten på äldreomsorg, särskilt boende och annat liknande.
Enbart nedgången efter finanskrisen innebär så här långt ett skattebortfall för landets kommuner och landsting som motsvarar 20 000 jobb i offentlig sektor. Men redan före finanskrisen pekade alla prognoser på stora underskott i kommunsektorn 2009 och 2010. Nu är läget ännu några snäpp värre.
För övrigt visade ju redan regeringens egen vårbudget i april 2008 att kommunerna och landstingen skulle få mycket stora problem under kommande år. Men finansminister Anders E. Borg (m) valde ändå att prioritera nya, generella skatteskattesänkningar framför en nödvändig satsning på den offentliga sektorn.
Kommunerna fick lösa sina bekymmer genom "effektiviseringar", sade finansminister Anders Borg. I klartext handlar det om att skära ner i välfärd, omsorg och skola med mera. Alltså att skicka ut hemtjänstpersonal, underskötersköterskor, sjuksköterskor, lärare, läkare och andra med varselsedeln i näven i stället för att se till att de kan vara kvar och göra sitt jobb till fromma och glädje för kommuninnevånarna.
När resurserna tryter i kommunsektorn, skatterna sänks och "det allmänna" vår dra åt svångremmen är det rader av viktiga verksamheter i vår vardag som drabbas - och som vi kanske inte förstår värdet av fullt ut förrän t ex vår gamla far eller mor inte längre får den omsorg och vård som vi anser att de ska ha rätt till efter ett långt och strävsamt liv.
Men i takt med att krisen blir allt djupare, vilket den lär bli, så får vi väl se om inte också den hårt läroboksstyrda finansministern Anders E. Borg till slut - men väl sent - också han kommer på andra och bättre tankar. Ett är i alla fall säkert: Nya, generella skattesänkningar löser inte problemen för de nu flera 10 000-tals offentliganställda som nu är på väg att förlora sina jobb.
Om Borg och regeringen däremot vill göra en insats mot den så här långt för många dolda sidan av den ekonomiska krisen, så krävs i stället nu tämligen snabbt en rejäl uppräkning av statsbidragen till kommuner och landsting på minst tio men snarare uppåt femton miljarder kr.
Ju förr den kommer, desto bättre.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
Den ekonomiska krisens synliga och dolda sidor - och behovet av ett snabbt resurstillskott till kommunsektorn
Det är, som TCO-ekonomen Roland Spånt sade på en SKTF-konferens häromdagen, så att det finns en synlig och en dold sida av den ekonomiska krisen. Den synliga är krisen för bankerna, efterfrågefallet och varslen nu inom fordonsindustrin och annat liknande.
Den dolda är den kris som i allt raskare takt nu växer fram inom kommunsektorn med allt tuffare sparkrav och hot mot jobben inom den sektorn som kommer att bli akut en bit in i 2009. Och den krisen kommer att slå mot jobben och kvaliteten i den offentliga sektorns vård- och omsorgsverksamhet. Och då är regeringens oförmåga att förbereda för vad som komma skall och satsa på ett rejält mångmiljardtillskott i extra pengar till kommunsektorn redan nu djupt oroande.
"Regeringens paket räcker inte. Vi måste se till att konjunkturnedgången inte blir längre och djupare än nödvändigt. Att ge kommuner och landsting extra pengar är ett effektivt sätt att motverka lågkonjunkturens effekter på sysselsättningen", säger moderaten Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detsamma säger socialdemokraterna i SKL-styrelsen.
Samma slutsats drar också fackliga företrädare inom kommunsektorn. "Vi vill se ett kommunpaket som innehåller uppräkning av statsbidraget så att kommuner och landsting kan kvalitetssäkra och utveckla personalintensiv verksamhet", säger t ex Eva Nordmark, ordförande i fackförbundet SKTF.
Det är en åsikt som har stöd även i den allmänna opinionen - och inte minst då bland pensionärer och andra i stort behov av en god hemtjänst, omsorg och närsjukvård. I en aktuell opinionsmätning från Novus Opinion tycker 58 procent av de tillfrågade att regeringens ska ge mer pengar till kommunerna. 55 procent anser att regeringen måste göra mer för att stimulera ekonomin.
Sveriges kommuner och landsting gör bedömningen att det behövs minst tre miljarder kronor ytterligare till kommunsektorn 2009 och ytterligare fem miljarder till 2010. Men i takt med att att krisen i ekonomin fördjupas och åtgärderna visar sig bli för sent insatta kan nog det miljardtillskottet stiga till kanske 10 - 15 miljarder kr. Särskilt som det också finns eftersatta behov och krav på upprustning av kvaliteten på äldreomsorg, särskilt boende och annat liknande.
Enbart nedgången efter finanskrisen innebär så här långt ett skattebortfall för landets kommuner och landsting som motsvarar 20 000 jobb i offentlig sektor. Men redan före finanskrisen pekade alla prognoser på stora underskott i kommunsektorn 2009 och 2010. Nu är läget ännu några snäpp värre.
För övrigt visade ju redan regeringens egen vårbudget i april 2008 att kommunerna och landstingen skulle få mycket stora problem under kommande år. Men finansminister Anders E. Borg (m) valde ändå att prioritera nya, generella skatteskattesänkningar framför en nödvändig satsning på den offentliga sektorn.
Kommunerna fick lösa sina bekymmer genom "effektiviseringar", sade finansminister Anders Borg. I klartext handlar det om att skära ner i välfärd, omsorg och skola med mera. Alltså att skicka ut hemtjänstpersonal, underskötersköterskor, sjuksköterskor, lärare, läkare och andra med varselsedeln i näven i stället för att se till att de kan vara kvar och göra sitt jobb till fromma och glädje för kommuninnevånarna.
När resurserna tryter i kommunsektorn, skatterna sänks och "det allmänna" vår dra åt svångremmen är det rader av viktiga verksamheter i vår vardag som drabbas - och som vi kanske inte förstår värdet av fullt ut förrän t ex vår gamla far eller mor inte längre får den omsorg och vård som vi anser att de ska ha rätt till efter ett långt och strävsamt liv.
Men i takt med att krisen blir allt djupare, vilket den lär bli, så får vi väl se om inte också den hårt läroboksstyrda finansministern Anders E. Borg till slut - men väl sent - också han kommer på andra och bättre tankar. Ett är i alla fall säkert: Nya, generella skattesänkningar löser inte problemen för de nu flera 10 000-tals offentliganställda som nu är på väg att förlora sina jobb.
Om Borg och regeringen däremot vill göra en insats mot den så här långt för många dolda sidan av den ekonomiska krisen, så krävs i stället nu tämligen snabbt en rejäl uppräkning av statsbidragen till kommuner och landsting på minst tio men snarare uppåt femton miljarder kr.
Ju förr den kommer, desto bättre.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 3:22 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home