Clinton och McCain i vinnarhålet efter supertisdagen men fortsatt jämnt i demokraternas presidentvalsrace
Observerat om USA-valet:
Lite klarare men ännu inte helt klart i demokraternas och republikanernas
presidentvalsrace efter "supertisdagen" 5 februari
En amerikansk ekonomi på god väg mot recession och en tjänstesektor - motsvarar två tredjedelar av amerikanska ekonomin - som krymper för första gången på nästan fem år och en börshandel på Wall Street som dyker. Samtidigt med detta gick växande skaror av amerikanska väljare till valurnorna i 24 av USA:s delstater - i stort sett halva nationen - för att välja vem de gillar bäst av demokraternas respektive republikanernas presidentkandidater. Supertisdag kallades den valdagen den 5 februari och kampen stod om 53 procent av republikanernas partidelegatröster och 52 procent av demokratiska partiets delegater till kommande partikonvent i tidigt i höst. Allra flest i jättestaten Kalifornien med en femtedel av alla demokratiska delegatsröster som krävs för att vinna partiets slutliga nominering som partiets presidentkandidat på konventet i augusti.
Andra stora och viktiga delstater med många delegatsröster på supertisdagen var delstaten New York, senator Hillary Clintons egen valkrets, Barack Obamas hemmaplan delstaten Illinois, New Jersey, Massachusetts, sydstaten Georgia och rader av halvstora delstater som Missouri, Minnesota, Tennesee etc. Totalt handlade kampen om 2 084 demokratiska delegater till partikonventet, dvs något fler än de 2 025 som Barack Obama eller Hillary Clinton behöver för att vinna sitt partis presidentnominering på partikonventet.
Efter supertisdagen då Hillary Clinton tog hem bl a viktiga Kalifornien, New York och New Jersey och Obama bl a Illinois, sydstater som Georgia, Alabama och flera delstater i Mellanvästern, så leder hon racet. Men kampen är fortsatt mycket jämn.
För republikanska partiets två ledande kandidater senator John McCain, Arizona, och ex-guvernör Mitt Romney, Massachusetts, liksom tredjekandidaten Mike Huckabee (Arkansas ex-guvernör) krävs 1 191 partidelegater för att vinna sitt partis presidentnominering. Och här stod 1 081 partidelegater på spel i supertisdagens republikanska primärvalsrace. I det valet har 71-årige John McCain den senaste tiden legat klart bäst till och gör så än mera efter supertisdagens valresultat. Allt medan valet varit och fortsätt är rätt jämnt mellan den karismatiske afro-amerikanske senatorn Barack Obama, 46 år, och den rutinerade senator Hillary Clinton, 60 år, med viktiga New York som hemmavalkrets och första amerikanska kvinna som på allvar har chans att bli landets nästa president. Men skulle å andra sidan den energiske och visionsinspirerande Barack Obama vinna så skulle han bli landets första svarta president.
I båda fallen handlar det alltså om politisk historia och just detta har också gjort att väljarna strömmat till i tisdagens primärval i en omfattning som man inte sett på mycket länge i amerikansk politisk historia. En annan viktig faktor är en stor trötthet med Bush-åren och en överordnad känsla att Amerika nu vill vända blad och få en förändring (time for change - Obamas valslogan). Amerikan vill bort från misslyckandet i Irak, oron för ekonomin, bolånekrisen, de omfattande bristerna i sjukvårdsförsäkringen (50 milj. amerikaner saknar sjukförsäkring) och att man tar itu med folks oro för bolånekrisen och recessionen i ekonomin.
Känslan i amerikanska väljarkåren att vilja ha en maktväxling och ett brott med de trista och negativa Bush-åren i Vita huset talar för demokraterna Barack Obama och Hillary Clinton. Någon av dessa - eller båda om de hamnar på samma valsedel som president och vice president - borde kunna ha en god chans att i slutkampen i november kunna ta hem fajten mot den mest trolige republikanske presidentkandidaten John McCain och vinna Vita huset för demokraterna efter åtta år i den politiska kylan.
Men samtidigt får inte, visar olika opinionsmätningar, den valbare, liberalkonservative John McCain underskattas. Han är sympatisk och respekterad också bland många demokrater och har därför - trots sin ålder; 71 år - faktiskt en god chans att vinna över Hillary Clinton och skulle i nuläget bara förlora knappt mot Barack Obama. Så helt given vore ingalunda en demokratisk valseger i november, trots att "tidsandan" nu är för maktväxling och förändring ("change") i amerikansk politik.
Varför är det så? Jo, Obama har i nuläget - en energi i sin valkampanj och i sin framtoning som lite tydligare än Hillary Clinton lockar och apellerar till unga och oberoende väljare, något som i slutrundan alltid fäller utslaget i amerikanska val. Den karismatiske Obama har rätt mycket av samma visionära energi och budskap som fanns i såväl John F Kennedys som Robert Kennedys valrörelser på 60-talet. Något som gett Obama medvind och gjort att hann hämtat in ett till synes hopplöst underläge mot opinionsledande Hillary Clinton och nu gjorde ett nära nog jämnt primärval på supertisdagen den 5 februari. Nära nog ett dött lopp mellan den ännu efter supertisdagen den 5 februari knappt ledande Hillary Clinton mot uppstickaren Barack Obama med valvinden i ryggen.
Därför blev det - som väntat - inget avgörande i det stenhårda racet heller nu i de 24 delstaters delegater som stod på spel i demokraternas primärvalsfajt på supertisdagen. Hillary Clinton leder med något fler kandidater än Barack Obama men kampen är fortsatt tuff och tämligen jämn. Avgörandet kommer först efter kommande primärval i sydstaterna, i stora Texas, i Pennsylvania och andra delstater senare i vår. Eller möjligen först närmare eller på partikonventet i augusti.
Intressant var att exit poll-mätningar i supertisdagens val visade att hela 74 procent av Barack Obamas väljare sätter förändring (change) som hans klart starkaste valbudskap medan 45 procent av Hillary Clintons väljare sätter erfarenhet (experience) som hennes starkaste och viktigaste valbudskap. Deras starkaste och mest sannolika motståndare på republikanska sidan, 71-årige senatorn John McCain, anser också att erfarenhet är hans främsta tillgång och valbarhetstillgång. Allt medan hans främste - men i supertisdagen i underläge kämpande - medtävlare ex-guvernör Mitt Romney har "delar värderingar" ( share values) som sin viktigaste valbarhetstillgång.
Det speglar tämligen väl t ex varför med visionärt budskap kampanjande Barack Obama -och med en stark och entusiastisk kampanjorganisation - sedan sin första valvinst i delstaten Iowas vinter stadigt knaprat in allt mer av Hillary Clintons tidigare så stora försprång och nu nästan tagit hann ifatt henne i supertisdagens valrace. Så därför har han fortsatt en i stort sett lika god chans som Hillary Clinton att vinna den slutliga, demokratiska presidentnomineringen. Ungefär eller i vart fall nästan lika stor chans som Hillary Clinton.
En annan sak är sedan att Obama - med sin entusiasm och sitt budskap om förändring - mycket väl kan visa sig ha störst chans i november att ta hem det slutliga spelet om presidentposten i en fajt mot republikanernas John McCain (eller något mindre troligt Mitt Romney). Något större än Clinton, om man ska tro på opinionsmätningarna.
Som färska opinionsmätningar visar och som även exempelvis Hillary Clinton-biografen och Washington Post-journalisten Carl Bernstein konstaterade i en kommentar i svensk television härom dagen.
Det på pappret men kanske inte i verkligheten optimala demokratiska valsedeln vore väl med både Hillary Clinton och Barack Obama antingen president eller vice president; med både erfarenhet och förändring som valbudskap. I kamp mot republikanernas John McCain (med mer än 20 års erfarenhet i senaten) eller möjligen men mindre troligt Mitt Romney. Men också baptistpastorn och ex-guvernören i Arkansas Mike Huckabee, moralkonservativ, hänger ännu kvar i presidentracet på den republikanska sidan.
Också efter supertisdagens primärvalsrace finns Mitt Romney (tvåa) och Mike Huckabee (trea) ju ännu kvar i deras partirace. Kanske, sannolikt, ger Huckabee upp först - och hans väljare går då till McCain (visar pollmätningar). Sannolikt hänger Mitt Romney kvar lite längre och ger kanske sedan upp kampen mot John McCain efter ytterligare några kommande primärval innan han möjligen i mars månad kastar in handduken och erkänner sig besegrad av den rutinerade senatorn McCain från Arizona. Och skulle McCain sedan också besegra Hillary Clinton (är fullt möjligt, enligt opinionsmätningar) eller Barack Obama (kan däremot vinna, enligt samma opinionsmätningar), ja då skulle han bli den äldsta, nyvalda presidenten i USA:s histora. Ronald Reagan var "bara" 69 år när han vann 1980 och blev USA:s nyvalda president i Vita huset.
Delegaterna i demokraternas primärval utses främst i proportionella val så det är inte säkert att ett avgörande kan nås mellan Obama och Clinton .Så Hög röstvilja och en nära nog överhet valfeber har dominerat media och den halva av USA som gick till primärval i 24 delstater och den rekordjämna kampen mellan demokraternas två toppkandidater Barack Obama och Hillary Clinton på "supertisdagens" rekordstora primärval den 5 februari. Karisma (Obama) och vision mot erfarenhet och pragmatism (Clinton) har stått och fortsätter att stå mot varandra i ett rekordjämnt race om vem av de två som till slut ska bli demokratiska partiets kandidat inför presidentvalet i november 2008.
Men fortfarande återstår en lång väg innan respektive partis presidentkandidat kan koras. Som väntat blev inte utslaget i supertisdagens primärval i 24 samtidiga delstater - halva USA - tillräckligt entydigt för att endera senator Hillary Clinton eller senator Barack Obama kunde sägas vara "hemma" i kampen som demokraternas presidentkanidat inför partikonventet i augusti. Möjligen blir det klart efter kommande premärval i stora delstater som Texas och Pennsylvania om ytterligare någon månad. Eller så dröjer det i värsta fall ända till själva partikonventet i augusti innan en klar vinnare går att kora.
I republikanska partiets fall lär det sannolikt gå lite fortare innan deras presidentkandidat kan sägas vara helt klar, mest sannolikt då John McCain men något mindre sannolikt Mitt Romney (och minst sannolikt Mike Huckabee).
Men lite klarare blev det utan att det för den skull ännu är långt ifrån klart i demokraternas respektive republikansernas presidentvalsrace efter "supertisdagens" 24delstaters primärval den 5 februari. Än är det lång väg att gå innan USA kanske får sin första kvinnliga president eller sin första svarta president i Vita huset om ett knappt år.
Hillary Clinton ligger dock - tack vare vita kvinnliga väljare (röstar ofta än män) och "latinoväljare" - fortsatt bäst till på demokraterna sida. Och förklarar varför hon vann bl a nyckeldelstaten Kalifornien. Men ännu klarare är John McCains ledning på republikanernas sida - efter hans klara valvinster i stora och viktiga delstater som Kalifornien, New York m fl i "supertisdagens" stora primärvalsrunda.
Barack Obama vann dock fler delstater än Hillary Clinton medan hon vann i stora delstater med flest delegater. Men eftersom delegaterna delas proportionellt så får Barack Obama en hel del röster även i de stora delstater som t ex Kalifornien, New York och New Jersey där Hillary Clinton vann. Inte minst därför fortsätter den fortsatt mycket jämna kampen mellan Clinton och Obama om vem som till slut ska bli demokraternas presidentkandidat.
Men ska vi gissa att det till slut blir en avgörande fajt i november mellan Hillary Clinton och John McCain?
Robert Björkenwall (robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/
Lite klarare men ännu inte helt klart i demokraternas och republikanernas
presidentvalsrace efter "supertisdagen" 5 februari
En amerikansk ekonomi på god väg mot recession och en tjänstesektor - motsvarar två tredjedelar av amerikanska ekonomin - som krymper för första gången på nästan fem år och en börshandel på Wall Street som dyker. Samtidigt med detta gick växande skaror av amerikanska väljare till valurnorna i 24 av USA:s delstater - i stort sett halva nationen - för att välja vem de gillar bäst av demokraternas respektive republikanernas presidentkandidater. Supertisdag kallades den valdagen den 5 februari och kampen stod om 53 procent av republikanernas partidelegatröster och 52 procent av demokratiska partiets delegater till kommande partikonvent i tidigt i höst. Allra flest i jättestaten Kalifornien med en femtedel av alla demokratiska delegatsröster som krävs för att vinna partiets slutliga nominering som partiets presidentkandidat på konventet i augusti.
Andra stora och viktiga delstater med många delegatsröster på supertisdagen var delstaten New York, senator Hillary Clintons egen valkrets, Barack Obamas hemmaplan delstaten Illinois, New Jersey, Massachusetts, sydstaten Georgia och rader av halvstora delstater som Missouri, Minnesota, Tennesee etc. Totalt handlade kampen om 2 084 demokratiska delegater till partikonventet, dvs något fler än de 2 025 som Barack Obama eller Hillary Clinton behöver för att vinna sitt partis presidentnominering på partikonventet.
Efter supertisdagen då Hillary Clinton tog hem bl a viktiga Kalifornien, New York och New Jersey och Obama bl a Illinois, sydstater som Georgia, Alabama och flera delstater i Mellanvästern, så leder hon racet. Men kampen är fortsatt mycket jämn.
För republikanska partiets två ledande kandidater senator John McCain, Arizona, och ex-guvernör Mitt Romney, Massachusetts, liksom tredjekandidaten Mike Huckabee (Arkansas ex-guvernör) krävs 1 191 partidelegater för att vinna sitt partis presidentnominering. Och här stod 1 081 partidelegater på spel i supertisdagens republikanska primärvalsrace. I det valet har 71-årige John McCain den senaste tiden legat klart bäst till och gör så än mera efter supertisdagens valresultat. Allt medan valet varit och fortsätt är rätt jämnt mellan den karismatiske afro-amerikanske senatorn Barack Obama, 46 år, och den rutinerade senator Hillary Clinton, 60 år, med viktiga New York som hemmavalkrets och första amerikanska kvinna som på allvar har chans att bli landets nästa president. Men skulle å andra sidan den energiske och visionsinspirerande Barack Obama vinna så skulle han bli landets första svarta president.
I båda fallen handlar det alltså om politisk historia och just detta har också gjort att väljarna strömmat till i tisdagens primärval i en omfattning som man inte sett på mycket länge i amerikansk politisk historia. En annan viktig faktor är en stor trötthet med Bush-åren och en överordnad känsla att Amerika nu vill vända blad och få en förändring (time for change - Obamas valslogan). Amerikan vill bort från misslyckandet i Irak, oron för ekonomin, bolånekrisen, de omfattande bristerna i sjukvårdsförsäkringen (50 milj. amerikaner saknar sjukförsäkring) och att man tar itu med folks oro för bolånekrisen och recessionen i ekonomin.
Känslan i amerikanska väljarkåren att vilja ha en maktväxling och ett brott med de trista och negativa Bush-åren i Vita huset talar för demokraterna Barack Obama och Hillary Clinton. Någon av dessa - eller båda om de hamnar på samma valsedel som president och vice president - borde kunna ha en god chans att i slutkampen i november kunna ta hem fajten mot den mest trolige republikanske presidentkandidaten John McCain och vinna Vita huset för demokraterna efter åtta år i den politiska kylan.
Men samtidigt får inte, visar olika opinionsmätningar, den valbare, liberalkonservative John McCain underskattas. Han är sympatisk och respekterad också bland många demokrater och har därför - trots sin ålder; 71 år - faktiskt en god chans att vinna över Hillary Clinton och skulle i nuläget bara förlora knappt mot Barack Obama. Så helt given vore ingalunda en demokratisk valseger i november, trots att "tidsandan" nu är för maktväxling och förändring ("change") i amerikansk politik.
Varför är det så? Jo, Obama har i nuläget - en energi i sin valkampanj och i sin framtoning som lite tydligare än Hillary Clinton lockar och apellerar till unga och oberoende väljare, något som i slutrundan alltid fäller utslaget i amerikanska val. Den karismatiske Obama har rätt mycket av samma visionära energi och budskap som fanns i såväl John F Kennedys som Robert Kennedys valrörelser på 60-talet. Något som gett Obama medvind och gjort att hann hämtat in ett till synes hopplöst underläge mot opinionsledande Hillary Clinton och nu gjorde ett nära nog jämnt primärval på supertisdagen den 5 februari. Nära nog ett dött lopp mellan den ännu efter supertisdagen den 5 februari knappt ledande Hillary Clinton mot uppstickaren Barack Obama med valvinden i ryggen.
Därför blev det - som väntat - inget avgörande i det stenhårda racet heller nu i de 24 delstaters delegater som stod på spel i demokraternas primärvalsfajt på supertisdagen. Hillary Clinton leder med något fler kandidater än Barack Obama men kampen är fortsatt tuff och tämligen jämn. Avgörandet kommer först efter kommande primärval i sydstaterna, i stora Texas, i Pennsylvania och andra delstater senare i vår. Eller möjligen först närmare eller på partikonventet i augusti.
Intressant var att exit poll-mätningar i supertisdagens val visade att hela 74 procent av Barack Obamas väljare sätter förändring (change) som hans klart starkaste valbudskap medan 45 procent av Hillary Clintons väljare sätter erfarenhet (experience) som hennes starkaste och viktigaste valbudskap. Deras starkaste och mest sannolika motståndare på republikanska sidan, 71-årige senatorn John McCain, anser också att erfarenhet är hans främsta tillgång och valbarhetstillgång. Allt medan hans främste - men i supertisdagen i underläge kämpande - medtävlare ex-guvernör Mitt Romney har "delar värderingar" ( share values) som sin viktigaste valbarhetstillgång.
Det speglar tämligen väl t ex varför med visionärt budskap kampanjande Barack Obama -och med en stark och entusiastisk kampanjorganisation - sedan sin första valvinst i delstaten Iowas vinter stadigt knaprat in allt mer av Hillary Clintons tidigare så stora försprång och nu nästan tagit hann ifatt henne i supertisdagens valrace. Så därför har han fortsatt en i stort sett lika god chans som Hillary Clinton att vinna den slutliga, demokratiska presidentnomineringen. Ungefär eller i vart fall nästan lika stor chans som Hillary Clinton.
En annan sak är sedan att Obama - med sin entusiasm och sitt budskap om förändring - mycket väl kan visa sig ha störst chans i november att ta hem det slutliga spelet om presidentposten i en fajt mot republikanernas John McCain (eller något mindre troligt Mitt Romney). Något större än Clinton, om man ska tro på opinionsmätningarna.
Som färska opinionsmätningar visar och som även exempelvis Hillary Clinton-biografen och Washington Post-journalisten Carl Bernstein konstaterade i en kommentar i svensk television härom dagen.
Det på pappret men kanske inte i verkligheten optimala demokratiska valsedeln vore väl med både Hillary Clinton och Barack Obama antingen president eller vice president; med både erfarenhet och förändring som valbudskap. I kamp mot republikanernas John McCain (med mer än 20 års erfarenhet i senaten) eller möjligen men mindre troligt Mitt Romney. Men också baptistpastorn och ex-guvernören i Arkansas Mike Huckabee, moralkonservativ, hänger ännu kvar i presidentracet på den republikanska sidan.
Också efter supertisdagens primärvalsrace finns Mitt Romney (tvåa) och Mike Huckabee (trea) ju ännu kvar i deras partirace. Kanske, sannolikt, ger Huckabee upp först - och hans väljare går då till McCain (visar pollmätningar). Sannolikt hänger Mitt Romney kvar lite längre och ger kanske sedan upp kampen mot John McCain efter ytterligare några kommande primärval innan han möjligen i mars månad kastar in handduken och erkänner sig besegrad av den rutinerade senatorn McCain från Arizona. Och skulle McCain sedan också besegra Hillary Clinton (är fullt möjligt, enligt opinionsmätningar) eller Barack Obama (kan däremot vinna, enligt samma opinionsmätningar), ja då skulle han bli den äldsta, nyvalda presidenten i USA:s histora. Ronald Reagan var "bara" 69 år när han vann 1980 och blev USA:s nyvalda president i Vita huset.
Delegaterna i demokraternas primärval utses främst i proportionella val så det är inte säkert att ett avgörande kan nås mellan Obama och Clinton .Så Hög röstvilja och en nära nog överhet valfeber har dominerat media och den halva av USA som gick till primärval i 24 delstater och den rekordjämna kampen mellan demokraternas två toppkandidater Barack Obama och Hillary Clinton på "supertisdagens" rekordstora primärval den 5 februari. Karisma (Obama) och vision mot erfarenhet och pragmatism (Clinton) har stått och fortsätter att stå mot varandra i ett rekordjämnt race om vem av de två som till slut ska bli demokratiska partiets kandidat inför presidentvalet i november 2008.
Men fortfarande återstår en lång väg innan respektive partis presidentkandidat kan koras. Som väntat blev inte utslaget i supertisdagens primärval i 24 samtidiga delstater - halva USA - tillräckligt entydigt för att endera senator Hillary Clinton eller senator Barack Obama kunde sägas vara "hemma" i kampen som demokraternas presidentkanidat inför partikonventet i augusti. Möjligen blir det klart efter kommande premärval i stora delstater som Texas och Pennsylvania om ytterligare någon månad. Eller så dröjer det i värsta fall ända till själva partikonventet i augusti innan en klar vinnare går att kora.
I republikanska partiets fall lär det sannolikt gå lite fortare innan deras presidentkandidat kan sägas vara helt klar, mest sannolikt då John McCain men något mindre sannolikt Mitt Romney (och minst sannolikt Mike Huckabee).
Men lite klarare blev det utan att det för den skull ännu är långt ifrån klart i demokraternas respektive republikansernas presidentvalsrace efter "supertisdagens" 24delstaters primärval den 5 februari. Än är det lång väg att gå innan USA kanske får sin första kvinnliga president eller sin första svarta president i Vita huset om ett knappt år.
Hillary Clinton ligger dock - tack vare vita kvinnliga väljare (röstar ofta än män) och "latinoväljare" - fortsatt bäst till på demokraterna sida. Och förklarar varför hon vann bl a nyckeldelstaten Kalifornien. Men ännu klarare är John McCains ledning på republikanernas sida - efter hans klara valvinster i stora och viktiga delstater som Kalifornien, New York m fl i "supertisdagens" stora primärvalsrunda.
Barack Obama vann dock fler delstater än Hillary Clinton medan hon vann i stora delstater med flest delegater. Men eftersom delegaterna delas proportionellt så får Barack Obama en hel del röster även i de stora delstater som t ex Kalifornien, New York och New Jersey där Hillary Clinton vann. Inte minst därför fortsätter den fortsatt mycket jämna kampen mellan Clinton och Obama om vem som till slut ska bli demokraternas presidentkandidat.
Men ska vi gissa att det till slut blir en avgörande fajt i november mellan Hillary Clinton och John McCain?
Robert Björkenwall (robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/
posted by rbjorkenwall at 11:54 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home