Ohälsoskulden och de otillräckliga resurserna för att hantera problemet

Den svenska "ohälsoskulden” uppgår till 566 miljarder kronor, har Försäkringskassan räknat fram i en ny rapport. I den siffran har man lagt ihop alla framtida betalningsåtaganden till de cirka 550 000 människor som får sin lön via sjuk/aktivitetsersättning (tidigare kallad förtidspension). För tio år sedan var skulden 346 miljarder kronor.

För de enskilda personer som ingår i den här totalsumman handlar det både om förlorad livskvalitet och försämrad ekonomi. Inte minst påverkas ålderspensionen om du under dina aktiva år tvingas leva på en standard långt under den du skulle ha haft om du kunnat arbeta.

För övrigt finns det forskning som pekar på ett klart samband mellan dålig ekonomi och dålig hälsa. Alltså: Ökade klyftor (regeringspolitiken) är i sig en bidragande orsak.

Den borgerliga regeringens satsning på "nyfriskjobb" med slopad arbetsgivaravgift ”två gånger om”, utökat fribelopp (3000 - 4 000 i månaden) för de förtidspensionärer som börjar jobba igen förslår inte långt. Det kan på sin höjd ge några tusen jobb kanske, men för det stora flertalet av de 550 000 förtidspensionärerna räcker det inte. Regeringen Reinfeldt har inte insett den kranka verkligheten: Du blir inte förtidspensionär utan orsak. Dessutom har arbetsgivarnas kravlista blivit tuffare, inte lindrigare.

En regering som valt att skära ner och devalvera stödet till det aktiva och förebyggande arbetsmiljöarbetet står utan långsiktiga lösningar på ohälsan.

Parterna på arbetsmarknaden - arbetsgivare och fackliga organisationer - kan och ska givetvis göra vad de kan för att skapa mer hållbara arbetsmiljöer. Men regeringen har det övergripande ansvaret för skyddsnätet och det förebyggande folkhälsoarbetet får de resurser som tarvas för uppgiften. I nuläget är de dock helt otillräckliga.
Robert Björkenwall
(robert.bjorken@telia.com);http://rbjorkenwall.blogspot.com/