Europaparlamentet och facket om flexicurity
(Införd i bl a Arbetarbladet 5 dec. 2007)
Observerat:
Europaparlamentet och facket ense om flexicurity på arbetsmarkanden
Europaparlamentet har med bred majoritet antagit en rapport om flexicurity. Europafacket EFS/ETUC är mycket nöjt med innehållet.
Nu ligger bollen hos arbetsmarknadsministrarna som möts nästa vecka.
För att en flexibel arbetsmarknad ska vara möjlig kräver det trygga villkor för de anställa och ett starkt socialt skyddsnät.Det slås fast i Europaparlamentets rapport om flexicurity som antagits med 496 röster mot 92.
Europafacket EFS/ETUC:s generalsekreterare John Monks välkomnar beslutet och säger att det visar att flexicurity inte handlar om att ge fritt fram för att avskeda arbetare.
Parlamentet är på flera punkter kritiskt mot EU-kommissionens program och ligger nära fackets ståndpunkter.
– Parlamentet har flyttat fokus från kommissionens förslag till en försämring av arbetsrätten till offensiva satsningar på utbildning, aktiv arbetsmarknadspolitik, främjande av den sociala dialogen och trygga socialförsäkringssystem, säger Jan Andersson (s) som är ordförande i sysselsättningsutskottet.
Den 5 december behandlas frågan i ministerrådet. Inför det mötet försöker ordförandelandet Portugal få så bred uppslutning som möjligt.
Just nu ser det ut som om man kommer att kunna ena sig kring de väsentlgaste principerna för flexicurity, det vill riktlinjer för hur balansen mellan flexibilitet och trygghet ska utformas. Dessa ska därefter behandlas av stats- och regeringscheferna vid EU-toppmötet 13-14 december, som utgör slutpunkten på det portugisiska EU-ordförandehalvåret.
Till grund ligger EU-kommissionens förslag från sommaren 2007, Europaparlamentets ställningstagande och den gemensamma analys av utmaningarna på arbetsmarknaden som parterna på den europeiska arbetsmarknaden presenterade vid det sociala toppmötet i Lissabon i mitten av oktober 2007.
Debatten om hur Europa ska möta globaliseringen och andra utmaningar har på senare tid koncentrerats kring begreppet flexicurity. Med det menas att skapa balans mellan kravet på flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. Striden gäller hur denna balans ser ut, var tonvikten ska ligga.
Arbetet syftar inte till att utforma någon lagstiftning på området. Innehållet och avvägningarna i politiken gör medlemsländerna själva.
Ändå kommer de principer som EU antar att få betydelse flera år framöver. Dessa ska nämligen föras in i riktlinjerna för EU:s sysselsättningsstrategi. Det betyder att medlemsländerna varje år kommer att få redovisa vilka åtgärder de vidtar för att främja så kallad flexicurity.
Riktlinjerna blir därmed styrande också för debatten i de enskilda medlemsländerna. Hur dessa utformas kan därför få stor betydelse. Sannolikt kommer både de som vill ha en avreglering och försämrad arbetsrätt och de som betonar vikten av trygghet i förändringen att hitta argument i riktlinjerna. Så brukar det nämligen vara med EU-riktlinjer eftersom de sist och slutligen handlar om kompromisser och en och annan snorhal formulering blir resultatet när ibland rätt oförenliga ståndpunkter och intressen ska vägas samman till en rimligt acceptabel helhet.
Den som vill läsa mer om Europafacket EFS/ETUC:s syn på flexicurity gör det enklast via länken: http://www.etuc.org/a/4288
Robert Björkenwall
Observerat:
Europaparlamentet och facket ense om flexicurity på arbetsmarkanden
Europaparlamentet har med bred majoritet antagit en rapport om flexicurity. Europafacket EFS/ETUC är mycket nöjt med innehållet.
Nu ligger bollen hos arbetsmarknadsministrarna som möts nästa vecka.
För att en flexibel arbetsmarknad ska vara möjlig kräver det trygga villkor för de anställa och ett starkt socialt skyddsnät.Det slås fast i Europaparlamentets rapport om flexicurity som antagits med 496 röster mot 92.
Europafacket EFS/ETUC:s generalsekreterare John Monks välkomnar beslutet och säger att det visar att flexicurity inte handlar om att ge fritt fram för att avskeda arbetare.
Parlamentet är på flera punkter kritiskt mot EU-kommissionens program och ligger nära fackets ståndpunkter.
– Parlamentet har flyttat fokus från kommissionens förslag till en försämring av arbetsrätten till offensiva satsningar på utbildning, aktiv arbetsmarknadspolitik, främjande av den sociala dialogen och trygga socialförsäkringssystem, säger Jan Andersson (s) som är ordförande i sysselsättningsutskottet.
Den 5 december behandlas frågan i ministerrådet. Inför det mötet försöker ordförandelandet Portugal få så bred uppslutning som möjligt.
Just nu ser det ut som om man kommer att kunna ena sig kring de väsentlgaste principerna för flexicurity, det vill riktlinjer för hur balansen mellan flexibilitet och trygghet ska utformas. Dessa ska därefter behandlas av stats- och regeringscheferna vid EU-toppmötet 13-14 december, som utgör slutpunkten på det portugisiska EU-ordförandehalvåret.
Till grund ligger EU-kommissionens förslag från sommaren 2007, Europaparlamentets ställningstagande och den gemensamma analys av utmaningarna på arbetsmarknaden som parterna på den europeiska arbetsmarknaden presenterade vid det sociala toppmötet i Lissabon i mitten av oktober 2007.
Debatten om hur Europa ska möta globaliseringen och andra utmaningar har på senare tid koncentrerats kring begreppet flexicurity. Med det menas att skapa balans mellan kravet på flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. Striden gäller hur denna balans ser ut, var tonvikten ska ligga.
Arbetet syftar inte till att utforma någon lagstiftning på området. Innehållet och avvägningarna i politiken gör medlemsländerna själva.
Ändå kommer de principer som EU antar att få betydelse flera år framöver. Dessa ska nämligen föras in i riktlinjerna för EU:s sysselsättningsstrategi. Det betyder att medlemsländerna varje år kommer att få redovisa vilka åtgärder de vidtar för att främja så kallad flexicurity.
Riktlinjerna blir därmed styrande också för debatten i de enskilda medlemsländerna. Hur dessa utformas kan därför få stor betydelse. Sannolikt kommer både de som vill ha en avreglering och försämrad arbetsrätt och de som betonar vikten av trygghet i förändringen att hitta argument i riktlinjerna. Så brukar det nämligen vara med EU-riktlinjer eftersom de sist och slutligen handlar om kompromisser och en och annan snorhal formulering blir resultatet när ibland rätt oförenliga ståndpunkter och intressen ska vägas samman till en rimligt acceptabel helhet.
Den som vill läsa mer om Europafacket EFS/ETUC:s syn på flexicurity gör det enklast via länken: http://www.etuc.org/a/4288
Robert Björkenwall
posted by rbjorkenwall at 3:21 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home