EG-dom den 18 dec. om Laval-domen om Vaxholm-målet
Noterat:
Snart kommer EG-domen om det lettiska skolbygget i Vaxholm
Den 18 december offentliggör EG-domstolen sitt beslut i det så kallade Laval-målet (Waxholms-skolbygget). Det är en vecka senare än som ursprungligen var planerat.
Ursprunget till EG-domstolens ärende är den konflikt om kollektivavtal som blossade upp hösten 2004 mellan fackförbundet Byggnads och det lettiska byggföretaget Laval un partneri Ltd.
Byggföretaget, som fått i uppgift att bygga om en skola i Vaxholm, vägrade att teckna kollektivavtal med svenska byggnads. Företaget sattes då i blockad. Byggföretaget väckte talan i Arbetsdomstolen (AD) i syfte att få stridsåtgärderna förklarade som olovliga.
Den svenska arbetsdomstolen, AD, tyckte sig dock inte kunna avgöra målet utan att först ha frågat EG-domstolen huruvida svensk arbetsrätt stod i överensstämmelse med EG-rätten och dess regler om den så kallade fria rörligheten.
EG-domstolens beslut är avgörande för vilka kollektivavtalsvillkor svenska
fackföreningar kan kräva av utländska företag verksamma i Sverige, liksom om facket får vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal.
En intressant detalj i sammanhanget är att t ex Dagens nyheter ännu inte på nyhetsplats publicerat och rättat uppgiften att de lettiska byggjobbarna ingalunda erbjöds några 80 kr i timmen utan långt mycket mindre. Det mesta tyder på att de lettiska byggjobbarna snarare fick 35 kr i timmen, inte uppgivna 80 kr. Enligt svenskt kollektivavtal hade de rätt till betydligt mer än så, åtminstone några tior över hundralappen i timmen. Inte skamligt låga 35 kr i timmen, som man sannolikt faktiskt fick innan innan det lettiska skolbygget i Vaxholm stoppades.
Sannolikt kommer EG-domstolen den 11 december konstatera att svenskt kollektivavtal ska gälla i Sverige - också när utländska firmor anlitas för jobb i Sverige.
Ett annat utslag än detta skulle i praktiken innebära att den nordiska modellen med kollektivavtalsreglering i stället för lagreglering (av minimilöner och annat och som tillämpas i vissa andra EU-länder) skulle däremot innebära ett grundskott mot den traditionella, nordiska arbetsmarknadsmodellens princip att parterna själva i kollektivavtal reglerar och tar ansvar för lönebildningen och övriga anställningsvillkor.
Det är knappast troligt att EG-domstolen skulle gå på en sådan linje - och dessutom vara ett brott mot de löften Sverige fick när vi för tolv år sedan blev medlemmar i EU.
Robert Björkenwall
Snart kommer EG-domen om det lettiska skolbygget i Vaxholm
Den 18 december offentliggör EG-domstolen sitt beslut i det så kallade Laval-målet (Waxholms-skolbygget). Det är en vecka senare än som ursprungligen var planerat.
Ursprunget till EG-domstolens ärende är den konflikt om kollektivavtal som blossade upp hösten 2004 mellan fackförbundet Byggnads och det lettiska byggföretaget Laval un partneri Ltd.
Byggföretaget, som fått i uppgift att bygga om en skola i Vaxholm, vägrade att teckna kollektivavtal med svenska byggnads. Företaget sattes då i blockad. Byggföretaget väckte talan i Arbetsdomstolen (AD) i syfte att få stridsåtgärderna förklarade som olovliga.
Den svenska arbetsdomstolen, AD, tyckte sig dock inte kunna avgöra målet utan att först ha frågat EG-domstolen huruvida svensk arbetsrätt stod i överensstämmelse med EG-rätten och dess regler om den så kallade fria rörligheten.
EG-domstolens beslut är avgörande för vilka kollektivavtalsvillkor svenska
fackföreningar kan kräva av utländska företag verksamma i Sverige, liksom om facket får vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal.
En intressant detalj i sammanhanget är att t ex Dagens nyheter ännu inte på nyhetsplats publicerat och rättat uppgiften att de lettiska byggjobbarna ingalunda erbjöds några 80 kr i timmen utan långt mycket mindre. Det mesta tyder på att de lettiska byggjobbarna snarare fick 35 kr i timmen, inte uppgivna 80 kr. Enligt svenskt kollektivavtal hade de rätt till betydligt mer än så, åtminstone några tior över hundralappen i timmen. Inte skamligt låga 35 kr i timmen, som man sannolikt faktiskt fick innan innan det lettiska skolbygget i Vaxholm stoppades.
Sannolikt kommer EG-domstolen den 11 december konstatera att svenskt kollektivavtal ska gälla i Sverige - också när utländska firmor anlitas för jobb i Sverige.
Ett annat utslag än detta skulle i praktiken innebära att den nordiska modellen med kollektivavtalsreglering i stället för lagreglering (av minimilöner och annat och som tillämpas i vissa andra EU-länder) skulle däremot innebära ett grundskott mot den traditionella, nordiska arbetsmarknadsmodellens princip att parterna själva i kollektivavtal reglerar och tar ansvar för lönebildningen och övriga anställningsvillkor.
Det är knappast troligt att EG-domstolen skulle gå på en sådan linje - och dessutom vara ett brott mot de löften Sverige fick när vi för tolv år sedan blev medlemmar i EU.
Robert Björkenwall
posted by rbjorkenwall at 7:14 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home