En varningssignal - högerpopulismen på frammarsch

(Krönika i bl a tidningen Ångermanland 29/11-07 m fl)

Analys

Den politiska högerpopulismens chanser ökar för riksdagsplats - om varningssignalerna inte nu tas på allvar

Facket har fått allt för stort inflytande, arbetsrättslagarna bör försämras, lagen om anställningsskydd låser in folk och medbestämmandelagen ska skrotas.
Nej, det är inte det nyliberala gänget inom Stureplanscentern som är i farten här - den här gången. Även om de skulle kunnat vara "bratsen" bland centerfolket i inneställena i Stockholms city. Nä, det här är bara några utdrag ur de populistiska Sverigedemokraternas, SD:s, handlingsprogram.

I likhet med andra högerpartier vill man ändra på maktbalansen på svensk arbetsmarknad - till arbetsgivarens favör. Det som den konservativa och nyliberala Howard-regim gjort i Australien men som nu fått respass av väljarna i ett färskt val.

Om detta som SD i grunden står för må vi påminna fler och oftare. Framför allt alla dem som fortfarande går omkring och tror att Sverigedemokraterna är ett litet "rart" folkhems- och välfärdsparti på högerkanten. Inte minst apropå det faktum att det nu visar sig att var tolfte industriarbetare skulle kunna tänka sig att rösta på Sverigedemokraterna om det vore val i dag. Det är resultatet av den opinionsundersökning som tidningen Dagens Arbete - industriarbetarnas fackliga månadsmagasin - låtit genomföra ihop med Expo bland medlemmarna i fackförbunden IF Metall, Grafikerna och Pappers.

Sammanlagt skulle knappt sex procent av industriarbetarna kunna rösta på främlingsfientliga och antifackliga SD-partiet. Helt lätt att begripa sånt är det inte.

Men visst, sociologiforskaren Stefan Svallfors i Umeå universitet har ju i undersökningar av väljarkåren kunnat visa att väljarkårens åsikter är mer sammansatta än vad en enkel höger-vänstergraf förmår fånga in och visa.

Radikalitet -i t ex skatte- och välfärdsfrågor - på vissa områden kan inte sällan vara parade med konservatism (och en och annan fördom, t ex mot främlingar) i andra frågor.

Ändå är det inte helt lätt att begripa att 6-talet procent av industriarbetarna skulle kunna rösta på ett parti som inte bara är främlingsfientligt utan också har ett program som är antifackligt och förespråkar ett skrotande av det mesta av svensk arbetsrätt. Åtgärder som inte precis är någon kungsväg till att återta det förlorade inflytande och en lösning på den frustration över samhällsutveckling som man i många industrimiljöer och arbetsplatser känner av.

Inte minst för socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen borde det här som nu framkommit tas som en tydlig signal att "vässa" sin politik och upplysningsverksamhet.Satsa mer på skolning av sina egna samtidigt som man gör mer för att få frågorna om rättvis fördelning, makt och inflytande och den folkliga vardagens drömmar och förhoppningar om en rimligare värld att ta en ökad plats i det politiska och fackliga vardagsarbetet.

Lyckas man inte med detta, lär det i grunden antifolkliga men populistiska lösningarns SD-parti tyvärr ha en hyfsat god chans att ta sig in i riksdagen redan i kommande riksdagsval i september 2010.

ROBERT BJÖRKENWALL