47 miljoner amerikaner utan sjukförsäkring - en viktig valfråga
Observerat och analyserat:
47 miljoner amerikaner saknar sjukförsäkring - en viktig valfråga i presidentvalet
Första helgen i oktober månad 2007 var det svensk biopremiär på den amerikanske dokumentärfilmaren Michael Moores "Sicko", en satirisk granskning av den amerikanska sjukvården som är allt annat än världsbäst. Det är inte precis någon tillfällighet att filmen går upp på biograferna just nu - så här ett år före amerikanska presidentvalet.
Att långtifrån alla inte har rätt till grundläggande hälso- och sjukvård i ett av världens rikaste länder är förstås provocerande. Sjukvården spås med rätta bli en av de stora frågorna i det amerikanska presidentvalet nästa år.
Redan när Hillary Rodham Clinton var presidenthustru 1993-2001 var hon starkt engagerad för att skapa en allmän sjukförsäkring. Det blev dock inget av med det reformförsöket.
Motståndet från republikanerna och det privata försäkringskapitalet (tjänar storkovan på nuvarande marknadssystem) blev för stort. En allmän sjukvårdsreform beskrevs som ett dyrt, socialistiskt och byråkratiskt förslag. "No socialist medicin in US", hette det då och heter också nu från motståndarna på högerkanten i USA.
Nu gör senatorn och presidentkanidaten Hillary Clinton ett nytt försök att lansera en allmän sjukförsäkring inför det amerikanska presidentvalet nästa år.
I ett tal i Iowa nyligen sade Clinton att hon vill införa ett system som omfattar alla. Precis som f.ö också hennes medtävlare Barack Obama och John Edwards på den demokratiska sidan i presidentracet.
"Alla amerikaner ska ha rätt till förebyggande sjukvård", sade Clinton i ett långt tal på Broadlawns sjukhus i Des Moines i delstaten Iowa.
Det är bara att hoppas att hon och andra demokratiska politiker lyckas bättre den här gången. Detta med tanke på att runt 47 miljoner amerikaner (därav åtta miljoner barn) är oförsäkrade. Det är en sanslöst stor och bedrövlig siffra för ett av världens rikaste nationer. Men också ett exempel på när marknadskrafterna - försäkringsbolagen och sjukvårdskapitalet - i ensamt majestät tillåts få styra och ställa över folkets tillgång till hälso- och sjukvård. Och trots att vården dessutom är så ineffektiv att den tar mer än 14 procent av USA:s samlade BNP mot bara runt 9 procent i Sverige, så hamnar ändå hela 47 miljoner amerikaner helt utanför systemet. Snacka om systemfel och dubbelfel i en ekonomisk stormakt där marknaden har blivit överideologin på snart sagt varje samhällsområde.
Hennes förslag nu - alls inte lika långtgående som det hon försökte vinna stöd för under Bill Clintons presidenttid - handlar bland annat om att förbjuda försäkringsbolag att neka sjukliga personer en anständig sjukförsäkring och om att ge fler barn tillgång till en bra sjukförsäkring.
Ändå väljer, föga överraskande, republikaner och högerdebattörer i USA att beskriva också denna variant till reformering av det djupt orättvisa amerikanska sjukförsäkringssystemet som "centralism" och "vänsterextremism". Detta när det i grund och botten bara handlar det bara om att bygga ett samhälle där sjukvård och andra trygghetssystem omfattar alla människor, inte bara dem som är födda med guldsked i munnen och en tjock plånbok i fickan.
Hillary Clintons utspel visar att det finns ideologiska skillnader inför det amerikanska presidentvalet nästa år.
Det gör skillnad om det blir en republikan av Bush snitt eller en demokrat av Clintons eller Obamas sort som om ett drygt år får installera sig som president i Vita Huset i Washington efter avgående Irak-krigaren George Walker Bush från Texas. Inte bara i världen utan också på hemmaplan i amerikansk inrikespolitik.
Robert Björkenwall, robert.bjorken@telia.com
47 miljoner amerikaner saknar sjukförsäkring - en viktig valfråga i presidentvalet
Första helgen i oktober månad 2007 var det svensk biopremiär på den amerikanske dokumentärfilmaren Michael Moores "Sicko", en satirisk granskning av den amerikanska sjukvården som är allt annat än världsbäst. Det är inte precis någon tillfällighet att filmen går upp på biograferna just nu - så här ett år före amerikanska presidentvalet.
Att långtifrån alla inte har rätt till grundläggande hälso- och sjukvård i ett av världens rikaste länder är förstås provocerande. Sjukvården spås med rätta bli en av de stora frågorna i det amerikanska presidentvalet nästa år.
Redan när Hillary Rodham Clinton var presidenthustru 1993-2001 var hon starkt engagerad för att skapa en allmän sjukförsäkring. Det blev dock inget av med det reformförsöket.
Motståndet från republikanerna och det privata försäkringskapitalet (tjänar storkovan på nuvarande marknadssystem) blev för stort. En allmän sjukvårdsreform beskrevs som ett dyrt, socialistiskt och byråkratiskt förslag. "No socialist medicin in US", hette det då och heter också nu från motståndarna på högerkanten i USA.
Nu gör senatorn och presidentkanidaten Hillary Clinton ett nytt försök att lansera en allmän sjukförsäkring inför det amerikanska presidentvalet nästa år.
I ett tal i Iowa nyligen sade Clinton att hon vill införa ett system som omfattar alla. Precis som f.ö också hennes medtävlare Barack Obama och John Edwards på den demokratiska sidan i presidentracet.
"Alla amerikaner ska ha rätt till förebyggande sjukvård", sade Clinton i ett långt tal på Broadlawns sjukhus i Des Moines i delstaten Iowa.
Det är bara att hoppas att hon och andra demokratiska politiker lyckas bättre den här gången. Detta med tanke på att runt 47 miljoner amerikaner (därav åtta miljoner barn) är oförsäkrade. Det är en sanslöst stor och bedrövlig siffra för ett av världens rikaste nationer. Men också ett exempel på när marknadskrafterna - försäkringsbolagen och sjukvårdskapitalet - i ensamt majestät tillåts få styra och ställa över folkets tillgång till hälso- och sjukvård. Och trots att vården dessutom är så ineffektiv att den tar mer än 14 procent av USA:s samlade BNP mot bara runt 9 procent i Sverige, så hamnar ändå hela 47 miljoner amerikaner helt utanför systemet. Snacka om systemfel och dubbelfel i en ekonomisk stormakt där marknaden har blivit överideologin på snart sagt varje samhällsområde.
Hennes förslag nu - alls inte lika långtgående som det hon försökte vinna stöd för under Bill Clintons presidenttid - handlar bland annat om att förbjuda försäkringsbolag att neka sjukliga personer en anständig sjukförsäkring och om att ge fler barn tillgång till en bra sjukförsäkring.
Ändå väljer, föga överraskande, republikaner och högerdebattörer i USA att beskriva också denna variant till reformering av det djupt orättvisa amerikanska sjukförsäkringssystemet som "centralism" och "vänsterextremism". Detta när det i grund och botten bara handlar det bara om att bygga ett samhälle där sjukvård och andra trygghetssystem omfattar alla människor, inte bara dem som är födda med guldsked i munnen och en tjock plånbok i fickan.
Hillary Clintons utspel visar att det finns ideologiska skillnader inför det amerikanska presidentvalet nästa år.
Det gör skillnad om det blir en republikan av Bush snitt eller en demokrat av Clintons eller Obamas sort som om ett drygt år får installera sig som president i Vita Huset i Washington efter avgående Irak-krigaren George Walker Bush från Texas. Inte bara i världen utan också på hemmaplan i amerikansk inrikespolitik.
Robert Björkenwall, robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 1:23 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home