Om en riksbekant salladsbar och rätten till kollektivavtal
Analys
Om en riksbekant salladsbar och rätten till kollektivavtal
De stora, dominerande och taktiskt agerande nya moderaterna - arbetsmarknadsminister Littorin (m) m fl - håller tyst nu i den riksbekanta konflikten om kollektivavtalet och salladsbaren i Göteborg. Varför? Jo, de vill inte ha den här striden här och nu. Det räcker med den strid de tagit med fackföreningsrörelsen om försämringarna i a-kassan. De vill välja sina strider och inte förstöra "marknaden" inför kommande omvalsmöjligheter.
Därför hänger de inte på de högerliberala kampanjmakarna som eldat under grytorna och gjort konflikten om att ägaren av salladsbaren i Göteborg ska kunna vägra teckna kollektivavtal - som är grundbulten i den svenska modellen - till en principfråga.
Därför säger moderaterna i regeringen att HRF-facket agerat enligt reglerna och att kollektivavtal är centralt i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Men hur gör de efter en eventuell ny valvinst 2010? Gör de sällskap då med KD och Centern och vill börja riva i den svenska arbetsrätten?
Att kd-Hägglund och c-ledaren Olofsson "gläfser" lite i media nu om arbetsrätten tar det nog med ro. Dessa två mindre behöver väl profilera sig lite...i skuggan av stora och dominerande regeringspartiet "nya moderaterna".
Det är sant att vi inte har något krav i svensk arbetsätt på "proportionalitet" (vanligt arbetsgivarekrav vad gäller konfliktåtgärder), vilket t.ex. Tyskland har. Men då ska man komma ihåg att de tyska reglerna syftar till att hindra en oproportionerlig upptrappning, och inte skulle ha lagt något hinder i vägen för en blockad som den HRF-facket haft mot salladsbaren i Göteborg. Men begriper och vet kd-Hägglund eller c-ledaren Olofsson sånt?
Tror inte det.
Kollektivavtalet är det som sist och slutligen garanterar att de anställda har inom branschen stipulerande, schyssta löne- och övriga anställningsvillkor.
De supporterkrafter (läs högerliberala kampanjbyrån Centrum för rättvisa) som lurat en liten företagare att tro att hon haft något att vinna på att ställa sig utanför den svenska modellen på arbetsmarknaden bär ett stort ansvar för att konflikten blivit så långvarig i Göteborg.
Och gjorde den här konflikten till en principfråga, som facket förr eller senare rimligen ändå skulle vinna.
Sedan kan man fundera vad advokatfirman Mannheimer & Swartling hade på galejan att göra. De ägnar sig ju normalt åt affärsjuridik och inte åt arbetsrätt eller kollektivavtalstolkning. Det är så att säga inte deras bästa gren - normalt sett. Det skulle inte alls förvåna om den här konflikten om kollektivavtalet och salladsbaren i Göteborg (där ägaren nu gett upp) leder till att fler arbetsgivare inser det kloka att teckna ett standardavtal för branschen i stället för att försöka smita undan det som är praxis på bl a svensk och nordisk arbetsmarknad.
Robert Björkenwall
Om en riksbekant salladsbar och rätten till kollektivavtal
De stora, dominerande och taktiskt agerande nya moderaterna - arbetsmarknadsminister Littorin (m) m fl - håller tyst nu i den riksbekanta konflikten om kollektivavtalet och salladsbaren i Göteborg. Varför? Jo, de vill inte ha den här striden här och nu. Det räcker med den strid de tagit med fackföreningsrörelsen om försämringarna i a-kassan. De vill välja sina strider och inte förstöra "marknaden" inför kommande omvalsmöjligheter.
Därför hänger de inte på de högerliberala kampanjmakarna som eldat under grytorna och gjort konflikten om att ägaren av salladsbaren i Göteborg ska kunna vägra teckna kollektivavtal - som är grundbulten i den svenska modellen - till en principfråga.
Därför säger moderaterna i regeringen att HRF-facket agerat enligt reglerna och att kollektivavtal är centralt i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Men hur gör de efter en eventuell ny valvinst 2010? Gör de sällskap då med KD och Centern och vill börja riva i den svenska arbetsrätten?
Att kd-Hägglund och c-ledaren Olofsson "gläfser" lite i media nu om arbetsrätten tar det nog med ro. Dessa två mindre behöver väl profilera sig lite...i skuggan av stora och dominerande regeringspartiet "nya moderaterna".
Det är sant att vi inte har något krav i svensk arbetsätt på "proportionalitet" (vanligt arbetsgivarekrav vad gäller konfliktåtgärder), vilket t.ex. Tyskland har. Men då ska man komma ihåg att de tyska reglerna syftar till att hindra en oproportionerlig upptrappning, och inte skulle ha lagt något hinder i vägen för en blockad som den HRF-facket haft mot salladsbaren i Göteborg. Men begriper och vet kd-Hägglund eller c-ledaren Olofsson sånt?
Tror inte det.
Kollektivavtalet är det som sist och slutligen garanterar att de anställda har inom branschen stipulerande, schyssta löne- och övriga anställningsvillkor.
De supporterkrafter (läs högerliberala kampanjbyrån Centrum för rättvisa) som lurat en liten företagare att tro att hon haft något att vinna på att ställa sig utanför den svenska modellen på arbetsmarknaden bär ett stort ansvar för att konflikten blivit så långvarig i Göteborg.
Och gjorde den här konflikten till en principfråga, som facket förr eller senare rimligen ändå skulle vinna.
Sedan kan man fundera vad advokatfirman Mannheimer & Swartling hade på galejan att göra. De ägnar sig ju normalt åt affärsjuridik och inte åt arbetsrätt eller kollektivavtalstolkning. Det är så att säga inte deras bästa gren - normalt sett. Det skulle inte alls förvåna om den här konflikten om kollektivavtalet och salladsbaren i Göteborg (där ägaren nu gett upp) leder till att fler arbetsgivare inser det kloka att teckna ett standardavtal för branschen i stället för att försöka smita undan det som är praxis på bl a svensk och nordisk arbetsmarknad.
Robert Björkenwall
posted by rbjorkenwall at 3:45 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home