A-kasseförsämringen och systemskiftet på arbetsmarknaden
Om a-kasseförsämringen och konsekvensen av skiftet i den svenska arbetsmarknadsmodellen
År 2006 minskade utbetalningarna från a-kassan med 14 procent - 4,3 miljarder mindre betalades ut än 2005. Förklaringen är enkel. Arbetslösheten minskade i hastig takt under senare delen av året när jobben växte fram. Färre fick ersättning färre dagar. I år ser det också ut att bli minskade utbetalningar från a-kassan. Det är naturligtvis bra om det beror på minskad arbetslöshet, men knappast om förklaringen är att de arbetslösa blir fattigare som en följd av alliansregeringens försämringar av a-kassan.
I slutet av januari 2007 deltog Ylva Thörn, Kommunal, Sture Nordh, TCO, och Anna Ekström, Saco, i en hearing i andrakammarsalen i riksdagen under rubriken "systemskifte på arbetsmarknaden. Anna Ekström, ordförande i Saco och Akademikernas a-kassa såg inte den lägre nivån i a-kassan som ett tecken på systemskifte. Saco-förbunden har åtminstone så här än så länge en förhållandevis låg arbetslöshet och framför allt rätt få långtidsarbetslösa. De flesta om än inte alla Saco-medlemmar har dessutom relativt hög lön. Och blir man då arbetslös under en kortare övergångsperiod så svider det inte lika mycket i plånboken som för andra. Relativt sett.
TCO-förbundens medlemmar lever i regel i en tuffare värld. Sture Nordh, TCO-basen, pekade i arbetsmarknadshearingen på den snabba omställningens problem. Varje år skapas cirka 400 000 nya jobb i Sverige, men ungefär lika många försvinner också årligen. Livslängden för varje arbetstillfälle har kortats med 20 procent. Saco-medlemmarna har inte hunnit uppleva effekterna av arbetslöshet på samma sätt som TCO-arna ofta redan gjort och gör.
För Kommunal och många andra LO-förbund med låga löner kan den försämrade a-kassan fr o m år 2007 vara skillnaden mellan överlevnad och ekonomisk katastrof. ”Vi lever under helt olika förutsättningar”, konstaterade Ylva Thörn i hearingen nyligen i andrakammarsalen i riksdagshuset.
Så systemskiftet på arbetsmarknaden har redan inletts. En annan sak är sedan att det uppfattas lite olika av de tre fackliga organisationerna. Anna Ekström från Saco ser exempelvis förslaget om en obligatorisk a-kassa som exempel på systemskifte, men inte de lägre nivåerna i ersättningen från a-kassan. TCO:s Sture Nordh och Kommunals Ylva Thörn är hårdare i sin kritik också av de av alliansregeringen genomförda, sänkta ersättningen från a-kassan.
Statsvetaren Karl-Oskar Lindgren disputerade nyligen med en avhandling om hur arbetslösheten bäst kan bekämpas. Han har jämfört den metod som den borgerliga regeringen använder - i form av sänkta a-kasseersättningar och ökad konkurrens på arbetsmarknaden - med den modell som hittills gällt i Sverige, dvs samordnade löneförhandlingar, större återhållsamhet i lönekraven samt också mindre lägre löneskillnader.
K-O Lindgren har hämtat in data från 20 OECD-länder (västliga industriländer) under åren 1970-1998. Hans slutsats är att båda strategierna fungerar. Däremot får de två arbetsmarknadspolitiska strategierna helt olika fördelningspolitiska effekter. Den modell som regeringen Reinfeldt nu valt - kopiera de anglosaxiska ländernas modell - leder obönhörligen till ökade klass- och löneklyftor i Sverige under de kommande åren.
Vägvalet som gjordes i riksdagsvalet den 17 september 2006 kommer att skapa ett ännu mer delat Sverige än vi hade innan Reinfeldts alliansregering fick makten.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com
PS. Kolla samlingen på www.allianscitat.se . En ganska läsning.
År 2006 minskade utbetalningarna från a-kassan med 14 procent - 4,3 miljarder mindre betalades ut än 2005. Förklaringen är enkel. Arbetslösheten minskade i hastig takt under senare delen av året när jobben växte fram. Färre fick ersättning färre dagar. I år ser det också ut att bli minskade utbetalningar från a-kassan. Det är naturligtvis bra om det beror på minskad arbetslöshet, men knappast om förklaringen är att de arbetslösa blir fattigare som en följd av alliansregeringens försämringar av a-kassan.
I slutet av januari 2007 deltog Ylva Thörn, Kommunal, Sture Nordh, TCO, och Anna Ekström, Saco, i en hearing i andrakammarsalen i riksdagen under rubriken "systemskifte på arbetsmarknaden. Anna Ekström, ordförande i Saco och Akademikernas a-kassa såg inte den lägre nivån i a-kassan som ett tecken på systemskifte. Saco-förbunden har åtminstone så här än så länge en förhållandevis låg arbetslöshet och framför allt rätt få långtidsarbetslösa. De flesta om än inte alla Saco-medlemmar har dessutom relativt hög lön. Och blir man då arbetslös under en kortare övergångsperiod så svider det inte lika mycket i plånboken som för andra. Relativt sett.
TCO-förbundens medlemmar lever i regel i en tuffare värld. Sture Nordh, TCO-basen, pekade i arbetsmarknadshearingen på den snabba omställningens problem. Varje år skapas cirka 400 000 nya jobb i Sverige, men ungefär lika många försvinner också årligen. Livslängden för varje arbetstillfälle har kortats med 20 procent. Saco-medlemmarna har inte hunnit uppleva effekterna av arbetslöshet på samma sätt som TCO-arna ofta redan gjort och gör.
För Kommunal och många andra LO-förbund med låga löner kan den försämrade a-kassan fr o m år 2007 vara skillnaden mellan överlevnad och ekonomisk katastrof. ”Vi lever under helt olika förutsättningar”, konstaterade Ylva Thörn i hearingen nyligen i andrakammarsalen i riksdagshuset.
Så systemskiftet på arbetsmarknaden har redan inletts. En annan sak är sedan att det uppfattas lite olika av de tre fackliga organisationerna. Anna Ekström från Saco ser exempelvis förslaget om en obligatorisk a-kassa som exempel på systemskifte, men inte de lägre nivåerna i ersättningen från a-kassan. TCO:s Sture Nordh och Kommunals Ylva Thörn är hårdare i sin kritik också av de av alliansregeringen genomförda, sänkta ersättningen från a-kassan.
Statsvetaren Karl-Oskar Lindgren disputerade nyligen med en avhandling om hur arbetslösheten bäst kan bekämpas. Han har jämfört den metod som den borgerliga regeringen använder - i form av sänkta a-kasseersättningar och ökad konkurrens på arbetsmarknaden - med den modell som hittills gällt i Sverige, dvs samordnade löneförhandlingar, större återhållsamhet i lönekraven samt också mindre lägre löneskillnader.
K-O Lindgren har hämtat in data från 20 OECD-länder (västliga industriländer) under åren 1970-1998. Hans slutsats är att båda strategierna fungerar. Däremot får de två arbetsmarknadspolitiska strategierna helt olika fördelningspolitiska effekter. Den modell som regeringen Reinfeldt nu valt - kopiera de anglosaxiska ländernas modell - leder obönhörligen till ökade klass- och löneklyftor i Sverige under de kommande åren.
Vägvalet som gjordes i riksdagsvalet den 17 september 2006 kommer att skapa ett ännu mer delat Sverige än vi hade innan Reinfeldts alliansregering fick makten.
Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com
PS. Kolla samlingen på www.allianscitat.se . En ganska läsning.
posted by rbjorkenwall at 6:23 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home