Wednesday, September 08, 2010

Vilket samhälle vill vi ha? Vilket vägval vill vi göra?

Den viktigaste valfrågan är sist och slutligen vilket samhälle vill vi ha åren fram över?

I Sverige blev 14 321 människor utförsäkrade ur sjukförsäkringen vid årsskiftet. Och skaran av utförsäkrade växer dessutom för varje dag som går. Enligt de senaste prognoserna kommer 75 000 personer att utförsäkras från sjukförsäkringen under de kommande åren.

Det sker inte för att en doktor bedömt att de blivit friskare, utan för att regeringen satt upp en bortre parentes. Efter 180 dagar (stupstocken) ska - enligt regeringens tydliga direktiv - eventuell arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden. Det är en regel som fått både forskare och läkare att reagera. "Är det rimligt att på detta sätt bolla med redan utsatta personer?" Utan en individuell prövning av eventuell restarbetsförmåga, en riktig rehabilitering som verkligen håller måttet, en realistisk bedömning om de långtidssjukskrivnas chanser att konkurrera om jobben som ofta inte finns för dem när arbetslösheten i stort är runt 8,5 - 9 procent och arbetsgivarna kan välja och vraka bland alla arbetssökande. Så här omänskligt och ovärdigt kan det bli när skattesänkningarna blir överstora och stålarna som ska betala detta måste tas på de sjuka och arbetslösas bekostnad,

Enligt Sven-Olof Lodin, professor i finansrätt och allt annat än socialdemokrat i sina politiska värderingar, har ingen annan regering i ett rikt demokratiskt land på så kort tid genomfört en lika stor sänkning av inkomstskatterna som Sverige gjort.

Skattesänkningarna har hittills främst betalats just genom hårdare tag mot sjuka och arbetslösa. Om folk får mindre pengar blir de genast friska och anställda! Miraklet har dock uteblivit och nu finns det inte mycket mer pengar att hämta ur socialförsäkringarna.

Det är skola, vård och omsorg som står på tur nu.

Lärartätheten sjunker i hela landet. Barngruppernas storlek växer på förskolorna i Stockholm och även på vissa andra håll i landet. 24 000 jobb har hittills försvunnit i välfärden. Moderaterna vill - om de får fyra år till valet - dock fortsätta sänka skatten och det borde oroa främst Sveriges barnfamiljer. Nu när det inte finns just något mer alls att ta av sjuka och arbetslösa är det i stort sett bara på barnfamiljerna man kan "hämta hem" några större belopp som sedan ska gå till Anders Borgs kommande, nya skattesänkningar. Undrar om barnfamiljerna har förstått det?

Skatter finns för att saker och ting kostar och för att de blir billigare om vi finansierar dem gemensamt. Utan barn kan man kanske inbilla sig att man klarar sig på sitt jobbskatteavdrag (som därtill ger mest till de redan välmående) men så snart man bildar familj blir det annorlunda.

Barnavård, mödravård, dagis, fritids och kanske behov av en ny tandställning. Behoven är många och varierande i takt med att barnen växer upp. 83 000 kronor kostar det att ha ett barn i grundskolan i ett år, och hela 92 000 kronor när han eller hon börjar gymnasiet. Ett välfungerande samhälle är inte gratis.

Enligt en undersökning som SKL har gjort tror de flesta svenskar att mindre än hälften av kommunernas och landstingens utgifter går till vård, skola och omsorg. I själva verket är siffran 90 procent. Anders Borg pratar om ”välfärdens kärna” som om det skulle finnas en massa "onödigt" som bara kan skalas bort utan större problem. Men i själva verket är kärnan i princip hela frukten. Så är det med snacket om välfärdens kärna som vissa svänger sig med i valdebatten. I praktiken.

Så kärnfrågan - också i den här valrörelsen - kokar då till slut ner i följande: vilket samhälle vill vi ha? Ett solidariskt finansierat med gemensamma skatter för allas vår välfärd? Eller ett egoistiskt och för den enskilde dyrare samhälle där vi visserligen har lite lägre skatter men i stället tvingas betala mer själva via olika privata och dyrare försäkringar och avgifter för att betala den trygghet och de tjänster som inte det gemensamma (allmänna) längre har några resurser till att ställa upp med? Det är det vägvalet som det här valet ytterst handlar om den 19 september.

/Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com

0 Comments:

Post a Comment

<< Home