Inga "vetenskapliga bevis" för jobbskatteavdragets effekt på sysselsättningen
Inga vetenskapliga bevis finns för att jobbskatteavdraget i Sverige skulle ha gett
75 000 jobb som statsminister Reinfeldt hävdar
Forskningsresultat och tillgänglig arbetsmarknadsstatistik (AKU etc) ger inga som helst belägg för att jobbskatteavdraget skulle ha gett några 75 000 nya jobb som Reinfeldt påstod i söndags.
Befolkningen har ökat med 285 000 mellan juli 2006 och juli 2010. Men antalet sysselsatta har inte ens blivit hälften så många fler, bara 104 000 fler och samtidigt under samma period har de arbetslösa blivit 89 000 fler.
Förvärvsfrekvensen i juli 2010 var enligt AKU 67,6 proc. mot 69 proc. i juli 2006, så andelen i sysselsättning av den vuxna befolkningen har faktiskt sjunkit. Och just detta brukar därtill anses som det viktigaste måttet på sysselsättningsläget i ett land. AKU definierar de arbetsföra åldrarna som 15-74 år, precis som numera är internationell standard vad gäller sådan statistik.
Jobbskatteavdragets effekter på sysselsättningen går inte alls att belägga på det sätt som Reinfeldt påstår. Tvärtom säger såväl finanspolitiska rådet (prof. Lars Calmfors) som prof. Magnus Henrekson vid Näringslivets institut för ekon. forskning och andra anser att de "stora skattesänkningarna på arbete fick inte de förväntade positiva effekterna". "En ökad sysselsättningsgrad kan knappast åstadkommas genom
ensidigt fokus på sänkt skatt på arbete".
Andra - som prof. Roland Granqvist m fl - har snarare lyft fram att "en skattesänkning kan lika gärna leda till att man väljer att arbeta lite mindre" eftersom man har råd med det och då försvagar skattesänkningar snarast
efterfrågan på arbetskraft (framfört i Dagens industri 12 aug 2010).
Sammanfattningsvis finns inga "vetenskapliga bevis" för att jobbskatteavdraget har lett till fler jobb utöver dem som följer av befolkningsutvecklingen. Statistiken visar däremot entydigt att sysselsättningsfrekvensen är längre
nu än inför valet 2006. Så skattesänkningar är ett mycket osäkert och minst sagt tveksamt sätt att skapa jobb. Däremot leder den till ändrade konsumtionsmönster - från offentlig till privat konsumtion, men inte att sysselsättningen
totalt sett ökar.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
75 000 jobb som statsminister Reinfeldt hävdar
Forskningsresultat och tillgänglig arbetsmarknadsstatistik (AKU etc) ger inga som helst belägg för att jobbskatteavdraget skulle ha gett några 75 000 nya jobb som Reinfeldt påstod i söndags.
Befolkningen har ökat med 285 000 mellan juli 2006 och juli 2010. Men antalet sysselsatta har inte ens blivit hälften så många fler, bara 104 000 fler och samtidigt under samma period har de arbetslösa blivit 89 000 fler.
Förvärvsfrekvensen i juli 2010 var enligt AKU 67,6 proc. mot 69 proc. i juli 2006, så andelen i sysselsättning av den vuxna befolkningen har faktiskt sjunkit. Och just detta brukar därtill anses som det viktigaste måttet på sysselsättningsläget i ett land. AKU definierar de arbetsföra åldrarna som 15-74 år, precis som numera är internationell standard vad gäller sådan statistik.
Jobbskatteavdragets effekter på sysselsättningen går inte alls att belägga på det sätt som Reinfeldt påstår. Tvärtom säger såväl finanspolitiska rådet (prof. Lars Calmfors) som prof. Magnus Henrekson vid Näringslivets institut för ekon. forskning och andra anser att de "stora skattesänkningarna på arbete fick inte de förväntade positiva effekterna". "En ökad sysselsättningsgrad kan knappast åstadkommas genom
ensidigt fokus på sänkt skatt på arbete".
Andra - som prof. Roland Granqvist m fl - har snarare lyft fram att "en skattesänkning kan lika gärna leda till att man väljer att arbeta lite mindre" eftersom man har råd med det och då försvagar skattesänkningar snarast
efterfrågan på arbetskraft (framfört i Dagens industri 12 aug 2010).
Sammanfattningsvis finns inga "vetenskapliga bevis" för att jobbskatteavdraget har lett till fler jobb utöver dem som följer av befolkningsutvecklingen. Statistiken visar däremot entydigt att sysselsättningsfrekvensen är längre
nu än inför valet 2006. Så skattesänkningar är ett mycket osäkert och minst sagt tveksamt sätt att skapa jobb. Däremot leder den till ändrade konsumtionsmönster - från offentlig till privat konsumtion, men inte att sysselsättningen
totalt sett ökar.
Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com; http://rbjorkenwall.blogspot.com
posted by rbjorkenwall at 4:29 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home