Tuesday, October 02, 2007

Odell och Carnegie-skandalen rullar vidare

Analys
Odell, ständigt denne Odell - om en investmentbankskandal och ett statsråd som inte varit situationen vuxen

Finansmarknadsminister Mats Odell, kd, har snabbt, mycket snabbt - men föga överraskande - utvecklats till regeringens kanske sämsta kort. Hans "trovärdighet är svårt sargad", skriver Svenska dagbladets näringslivskrönikör den 2 oktober apropå Carnegie-skandalen. Och det faktum att han ensam, och ingen annan, bär ansvar för rekryteringarna av Carnegies tidigare VD Karin Forseke (fram till mars 2006) som rådgivare och Carnegies boss för regelefterlevnad - Compliance officer i Carnegie ännu mars 2007 - Urban Funered som statssekreterare bara veckorna innan Finansinspektionen kommer med sin fullständigt nedgörande kritik av finans- och värdepappershandelsbolaget Carnegie fredagen den 28 september. "Att anställda Urban Funerud som statssekreterare ter sig märkligt. För att inte säga korkat", konstaterar med rätta Svenska dagbladets näringslivskrönikör (SvD 2/10).

Men rimligen är statssekreterare Funerud nu nästa person med Carnnegie-bakgrund - efter Karin Forsekes avgång den 1 oktober - att lämna jobbet som så kallad utförsäljningsexpert hos statsrådet Odell i finansdepartementet. Morgonen den 3 oktober tog så även statssekreterare Funerud sin mats ur skolan och avgick. Väntat och högst rimligt.

För hela den här soppan med den synnerligen illa och på marknadsfundamentalismens ideologi byggda utförsäljning av statens, allas vår gemensamma egendom bär kd-viceordföranden, statsrådet Mats Odell ensam det fulla ansvaret. Men kommer han att inse och erkänna det? No way, inte sannolikt.

En partivän från KD i det frispråkiga Göteborg har en gång sagt om Odell att det är den enda jag känner som kan gå rak i ryggen - utan ryggrad.

Redan när Finansinspektionens, FI:s, sista veckan i september kom med sin svidande kritik mot finansföretaget Carnegie med krav på omedelbara avgångar av både VD och styrelseordförande och högsta möjliga bötesbeloppet på 50 miljoner samt på håret när ett indraget tillstånd för värdepappershandel borde finansmarknadsminister Odell ha förstått att nu är det kört för båda hans handplockade Carnegie-experter i utförsäljningar. Nu är det läge att snabbt göra sig av med båda två och själv göra en pudel inför media och försöka rädda sitt eget skinn. Om möjligt.

Men Odell, han varken ville eller kunde förstå vad klockan var slagen. Tvärtom uttalande han fortsatt förtroende för rådgivare Karin Forseke och Carnegies roll som finansens samarbetspartner vid de statliga utförsäljningarna. Statssekreterare Urban Funerud hade man ännu inte riktigt fått skott på i detta läge - men snart nog insåg man också hans centrala roll i Carnegie-skandalen, och det faktum att bolaget blåst upp - dopat - resultatet i Carnegies värdepappersverksamhet med 630 miljoner. Och de som en följd av detta överstora bonusarna på runt 200 miljoner högre för bolagets handlare vid tradingbordet. Fullständigt sanslösa manipulationer och som skett medan Urban Funered var ansvarig för regelefterlevnad och Forseke varit VD (fram till mars 2006) i Carnegie.

Hur man kan, som Odell har gjort, rekrytera personer med den bakgrunden som rådgivare respektive statssekreterare att leda arbetet med utförsäljningarna av TeliaSonera, Nordea, OMX (börsen), Vasakronan, bolåneinstitutet SBAB och Vin & Sprit (med guldägget Absolut vodka) och därtill kränga detta Europas största utförsäljningsprogram ihop med bl a skandalstämplade Carnegie är obegripligt märkligt. "För att inte säga korkat", som svenskans näringslivskrönikör så riktigt konstaterar.

Redan när FI kom med sin fullständigt nedgörande kritik av Carnegie borde statsrådet Odell ha begripit att förtroendet är förbrukat för såväl Carnegie som samarbetspartner som för rådgivaren Forseke och statssekreterare Funered.
Men en allt hårdare trängd Odell, ständigt denne Odell med alla sina många självmål som statsråd, slår dövörat till - inser ingenting. Någon dag senare kliver Karin Forseke av som chefsrådgivare hos Odell med motiveringen av det oppositionens fel och dess kampanj att hon nu måste kliva av. Inte ett ord om att förtroendet är förbrukat. Nästa person till rakning borde - och blev också några dagar senare (3 okt.) - rimligen vara statssekreterare Urban Funered, ja han borde gått redan före Forseke. Dessutom borde också Odell själv gå - men det lär han nog inte göra. Därest nu inte Reinfeldt själv ger honom sparken. Att i denna självvållade soppa skylla på motståndarna när man själv sparkar bollen i egen mål är varken smart eller ägnat att inge förtroende.

Men Mats Odell blir väl den sista att inse detta. Sitter han kvar, så lär det nog bli nya misstag och självmål från kd-vicen och regeringens just nu kanske sämsta kort.Nu har såväl Karin Forseke (1 okt.) som Urban Funered (3 okt.)gått. Carnegie har självt (kvällen 2 okt.) insett det för Odell olämpliga att ha kvar dem som utförsäljningsbutik och därför lämnat uppdraget att kränga börsbolaget OMX och bolåneinsitutet SBAB.

Nu borde det i normalfallet - men Odell är inget normalfall - även vara dags för Odell själv att fundera över sin roll och sin framtid. Men att så skulle ske är inte särskilt troligt, i synnerhet inte sedan Reinfeldt själv uttalat sitt förtroende för honom. Att sedan - som nu sker i hela denna självförvållade soppa - skylla på sina politiska motståndare är knappast ägnat att inge något förtroende. Reinfeldt borde inse det. Mats Odell verkar bli den sista att inse det. Och om Reinfeldt låter honom sitta så lär det nog bli nya misstag och nya självmål från kd-vicen och regeringens kanske klenaste kort.

En fråga infinner sig osökt: har kd-politikern och finansmarknadsministern Mats Odell någonsin haft grepp om frågan som rör det statliga utförsäljningsprogrammet och Carnegies minst sagt tvivelaktiga roll i dess genomförande?

En redan tidigare sargad, knappt ettårig ny borgerlig, Reinfeldt-ledd regering i Sverige har genom den här affären blivit ännu mera skadeskjuten och anfrätt. Bara detta faktum borde egentligen göra att statsminister Reinfeldt på allvar nu ställer sig frågan: kan jag verkligen ha kvar ett statsråd som tappat greppet, trots att han rådar vara vice partiledare i en av koalitionens fyra regeringspartier?

Robert Björkenwall
robert.bjorken@telia.com

PS. Det skulle dock inte förvåna om såväl Forseke och Funered rätt snart har nya välbetalda jobb i privata näringslivet, som fortsatt ivrigt väntar på att statsegendomrean snart ska börja rulla igen efter "det olyckliga" Carnegie-debaclet. Och investmentbanken Carnegie lär bli uppköpt - nu till ett kraftigt reapris.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home