Monday, September 10, 2007

Morgonpressens rekordår men tufft för andratidningarna

Analys
2006 var ett rekordår för dagspressen - men andratidningar har det tuffare

Den som tar del av presstödsnämndens och tidningsföretageens färska publikationer kan se att 2006 var ett rekordår när det gäller dagspressens lönsamhet. En nettomarginal på tolv procent har ingen motsvarighet i modern tid.

Men presstödsnämndens årliga rapport visar samtidigt tydligt att klyftorna växer inom dagstidningarnas Sverige. Rekordåret gäller i princip enbart förstatidningarna, andratidningar som Västerbottens folkblad, Dagbladet, LT i Östersund, Dala-Demokraten, Folket etc har det fortsatt kämpigare. Föga överraskande. Marknads-och medielogiken är sådan i en bransch som denna. Morgontidningsbranschen är till sin karaktär monopoldrivande. De största drakarna får alltid mest annonsinkomster och växer gradvis sig allt större.

----------------------------------------------------------------------------------

Fakta /

Tidningsföretag med största nettomarginalen 2006:
Nya Wermlands-Tidningen 52%
Borås Tidning 32%
Hallands Nyheter 32%
Nya Lidköpings-Tidningen 32%
TTELA 30%
Helsingborgs Dagblad 32%
Norrköpings Tidningar 24%
(äger också Gotlandspress och NSD och NK i Norrbotten)
Lokaltidningar i Västergötland 23%
Dagens Industri 21%
Ulricehamns Tidning 20%

Resultat på några konkurrensorter:
Malmö:
Sydsvenska Dagbladet +106 miljoner kr
Skånska Dagbladet +20,5 miljoner

Sundsvall:
Sundsvalls Tidning +11,5 miljoner
Dagbladet +2,7 miljoner

Östersund:
Östersundsposten +21,3 miljoner
Länstidningen -12,1 miljoner

Falun:
Dalarnas Tidningar +40,2 miljoner
Dala-Demokraten -1,6 miljoner

Karlstad:
Nya Wermlands-Tidningen +228 miljoner
Värmlands Folkblad +1,9 miljoner

Eskilstuna:
Eskilstuna-Kuriren +10,2 miljoner
Folket -4 miljoner

Ladda ner rapporten
http://www.presstodsnamnden.se/wwwroot/Publikationer/Dagspressens%20ekonomi/Dagspressens%20Ekonomi%202006.pdf

----------------------------------------------

De rika förstatidningarna går som tåget

Presstödsnämndens årliga rapport visar en tydlig tendens. De rika förstatidningarna går som tåget med rekordvinster och de fattiga andratidningarna har fullt upp med att visa svarta siffror, trots att det råder en stark högkonjunktur. Men hur går det för dem när konjunkturen åter doppar och inga klara besked ges om presstödets framtid?

Men samtidigt som vinsterna skjuter i höjden fortsätter upplagorna att minska, 80 procent av flerdagarstidningarna redovisar minskade upplagor för 2006. Störst är minskningen i Stockholmsområdet och i Skåne. Men den största relativa minskningen noterades av andratidningar som Dala-Demokraten, Expressen, Folket, Östra Småland och Sydöstran. Men det finns också förstatidningar som backar. Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda och Sydsvenskan är några sådana exempel.

Det som drivit upp vinsterna är främst den goda annonskonjunkturen men den har i allt väsentligt och huvudsakligen gett klirr i kassan på förstatidningar. Dessutom har flera tidningsföretag genomfört rationaliseringar som visar sig i boksluten.

I exempelvis Dalarna är skillnaden mellan första- och andratidningar tydlig. Dalarnas Tidningar med dominanten Falu-kuriren gjorde ett rekordresultat med över 40 miljoner i vinst (varav 18 milj. dock är finansnettointäkter; sålda ägarandelar) samtidigt som opinionsstarka Dala-Demokraten (med Göran Greider) redovisade en förlust på 1,6 miljoner kronor.

Samma tydliga trend finns i Jämtland och alla andra regioner/utgivningsorter där det finns ett tydligt konkurrensförhållande mellan en första- och en andratidning. Förstatidningarna gjorde stora vinster medan andratidningarna i många fall visade röda siffror. Störst förlust på de nio aktuella orterna gjorde Länstidningen, LT, i Östersund med minus 12,1 miljoner kronor. Allt medan förstatidningen ÖP där gjorde en vinst på 21,3 miljoner. Det är inte utan att man börjar undra: hur länge finns LT kvar på banan?

Karlstad gjorde Ander-pressens Nya Wermlandstidningen en rekordvinst på jättelika 228 miljoner kronor. Den betydligt mindre konkurrenten Värmlands Folkblad gick visserligen med vinst men den stannade vid blygsamma 1,9 miljoner kronor. Positivt för VF är ändå att 2006 var ett vinstår till skillnad mot 2004 och 2005. Men hur går det för alla dem som nu, trots högkonjunktur, ändå har det kämpigt när konjunkturen åter snart doppar och regeringen Reinfeldt fortsätter segdragningen och beskedlösheten om presstödets framtid?

Robert Björkenwall, medförfattare till bl a en kommande bok om s-pressen 100 år (robert.bjorken@telia.com);

0 Comments:

Post a Comment

<< Home