Tusby - den finska kulturens vagga
Den havererade Telia/Telenor-fusionen i slutet av 1990-talet och den mera lyckade Telia/Sonera-fusionen lite senare mellan ett svenskt och ett finskt telekomföretag lär oss att detta med att förstå varandra ingalunda är så självklart som vi skulle önska. Möjligen är det dock så - som framgår av senare fusioner inom bl a skogsindustrin, StoraEnso m fl - chanserna är lite större att lyckas mellan just svenska och finska företag än med t ex svenska och danska.
”Att mötet sker med en nära granne och inte med en avlägsen partner på andra sidan jordklotet är ingen garanti för att förståelseprocessen ska bli lätt. Tvärtom innebär närheten snarare att risken för missförstånd ökar - eftersom man har svårt att tänka sig att grannen ska vara så annorlunda”, konstateras med rätta i boken ”Mötet. En bok om kulturskillnader och ledarskap” (Storkamp Media).
Ack så sant bara alltför ofta. Funderar på detta när jag bekantar mig med ett stycke finsk kulturhistoria en bit utanför Helsingfors. Där, vid Tusbysjöns (Tuusulanjärvi) östra strand skapades vid ingången till 1900-talet Finlands främsta konstnärskoloni. Några av de allra yppersta inom tre olika kulturområden måleri, musik och litteratur - slog där ner sina bopålar, på den ena platsen vackrare än den andra.
Det var författarna Juhani Aho och Eino Leino konstnärerna Pekka Halonen och Eero Järnefeldt diktaren Juho Heikko Erkko och kompositören Jean Sibelius.
Området ligger tre mil norr om Helsingfors mellan vanda och Järvenpää. Närheten gör denna kulturens vagga till ett lättillgängligt utflyktsmål för Finlandsbesökaren.
Tusby konstnärskoloni
Tusby konstnärskoloni startade när författaren Juhani Aho i november 1897 flyttade in i en, numera riven. villa Invid Tusby strandväg. Dess aktiva historia tog definitivt slut den 8 juni 1969 i och med kompositören Sibelius änka Aino avled.
Tusby sjö är stor och mycket vacker. Den är åtta km lång och strandlinjen är 24 km. Sjön är en känd fågelsjö. Från våren till hösten går svanar och vildänder ner på dess vatten eller is. Sjön inspirerade målare, författare och, Inte minst. Jean Sibelius i deras skapande.
Vid södra ändan av Tusby strandväg höll författarna till. Kvar står ännu i dag den anspråkslösa stuga i vilken Finlands nationalskald Aleksis Kivi dog. Stugan ägdes av hans bror, en fattig skräddare. Både stugan och rökbastun är bevarade som museum i dag. Våren 1872 kom den utblottade och obotligt sinnessjuke författaren Kivi hit. Den 31 december 1872 avled Kivi i stugans lilla kammare. Han ligger begraven på Tusby kyrkogård i närheten av kyrkan. som är byggd av hans morfars farfar. Kyrkan Invigdes år 1734.
Den som vill göra en lite annorlunda resa i den finska kulturen kan lämpligen börja med att besöka stugan, där Aleksis Kivi (romanen "Sju bröder"s författare) avled.
På andra sidan vägen ligger "Erkkola”. Här bodde dåtidens kanske mest berömde finske diktare - Juho Erkko. I dag är det inte många som känner till Erkko, som avled 1906.
Eino Leino
Den finska lyrikens största namn, Eino Leino kom till Tusby år 1924. Han bodde omväxlande i något av de tre pensionat som låg vid strandvägen. Här skrev han sin sista diktsamling ("Sheikan murhe”) och sina memoarer. Titeldikten är tillägnad Jean Sibelius. Eino Leino var 45 år när han kom till Tusby men redan gammal. trött och utbränd av ett hårt leverne. Ett omfattande alkoholmissbruk hade brutit ner hans hälsa. Bara två år senare (1926) avled han.
Den fine finske filmskaparen Leppokorpi gjorde långt senare en utmärkt film om hans liv - "Poeten och musan".
Två av de tre pensionaten där Eino Leino bodde - Onnela och Syvalähti - står fortfarande kvar vid sjöstranden medan det tredje brunnit ner. I detta tredje pensiionat - Syväranta bodde tidigare flera ryska konstnärer. A 1907 besöktes huset av bl.a. den världsberömde ryske bassångaren Fjodor Sjaljapin i sällskap med kompositörerna Sergej Rachmaninov och Aleksander Skrjabin. På den tiden ägdes huset av den rike affärsmannen Uskjov från Moskva.
Pekka Halogen
Några kilometer norrut längs med strandvägen ligger 'Halosenniemi". Här. på Tusbysjöns längsta udde, lät den store landskapsmålaren Pekka Halonen år 1901 bygga konstnärskolonins största och mest spännande hus. Det av honom själv ritade huset är en blandning av schweizisk-norsk alphydda med inslag av karelsk jaktvilla - helt l timrad furu byggd l två våningar. Här hade Halonen sin fantastiska ateljé och samtidigt också sitt hem.
Numera är Halosenniemi. liksom de flesta andra av konstnärskolonins boningar. ett både intressant och stämningsfulla museum. Den fina omgivande miljön bidrar till detta.
Eero Järnefelt
Komna till strandvägens norra ända finner vi konstnären Eero Järnefelts bostad 'Suviranta'.
Om Halonen kan sägas var en av de främsta landskapsmålarna, så är Järnefelt en motsvarighet inom porträttmåleriet. En av dem som flitigast blev porträtterade var Sibelius och hans fru Aino, som var syster till Järnefelt. Eero Järnefelt var också en skicklig tecknare men allra helst gjorde han små, läckra akvareller med motiv från den finska naturen. (En stor del av hans konst finns att bese i konstmuseet Athenum i centrala Helsingfors.)
Jean Sibelius - en av den klassiska musikens stora
Sist i raden av framstående Tusby-konstnärer var kompositören Jean Sibelius. Hans hem hette "Ainolo". det ligger några kilometer nordost om Halosenniemi en bit från Tusby-sjön. Det ligger sommartid vackert inbäddad l lummig grönska på en liten höjd. Här bodde han från 1904 till sin död 1957, 92 år gammal. Hans grav ligger en bit nedanför huset.
I Ainola komponerade han sina fem sista symfonier och bl a tondikten "Pohjolas dotter" och "Tapiola” (*Skogsgudens boning,,). Det första storverket som Sibelius skrev i Ainola var tredje symfonin i C-dur, ett nyklassicistiskt verk med drag av både Mozart och Mendelsohn. Därefter följde den fjärde symfonin (A-moll), den a k barkbrödssymfonin för dessa sparsmakade och mörka motiv. Efter långt och hårt arbete kom så den femte symfonin år 1919 och 1924 både den sjätte och sjunde symfonin.
Men någon åttonde symfoni blev det aldrig, för redan några år senare tystnade han. Den ständigt växande självkritiken hade till slut fått grepp om den sextioårige kompositören. Trots att han knappast komponerade någonting alle under de sista trettio åren av sitt liv, fick han ständigt fler älskare av sin musik. Än l dag räknas han som en av de stora seriösa kompositörerna i världen.
(Särskilt Göteborgs symfonikerna under den fine Neemi Järvi har gjort en hel serie goda inspelningar av hans musik. Erik Tavaststjerna har skrivit en utmärkt serie böcker om Nordens kanske främste kompositör, jämte Norges Edvard Grieg.)
Sibelius ville vara herreman - och var det också. På många sätt påminner han om marskalk Mannerheim. Båda ville de gärna uppträda som statsmän, som symboler för det självständiga Finland. Det var de också i många avseenden.
Länge var det så , att stora världen bara kände några få finländare - idrottstjärnan Paavo Nurmi och Jean Sibelius, möjligen också Mannerheim. Numera har den skaran utökats med Kekkonen, Paasikivi och de finska spjutkastarna , racerföraren Mika Häkkinen, Kimi Räikkönen, rallyföraren Marcus Grönholm och alla fina finska backhoppare som kommit och gått. Men störst av Finlands ikoner är kanske ändå Jean Sibelius.
Dit har t ex den reslige f d statsministern "Iso" Paavo Lipponen ännu en bit kvar. Men kanske når han dit om han också skulle bli Finlands president efter Tarja Halonen?
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com
”Att mötet sker med en nära granne och inte med en avlägsen partner på andra sidan jordklotet är ingen garanti för att förståelseprocessen ska bli lätt. Tvärtom innebär närheten snarare att risken för missförstånd ökar - eftersom man har svårt att tänka sig att grannen ska vara så annorlunda”, konstateras med rätta i boken ”Mötet. En bok om kulturskillnader och ledarskap” (Storkamp Media).
Ack så sant bara alltför ofta. Funderar på detta när jag bekantar mig med ett stycke finsk kulturhistoria en bit utanför Helsingfors. Där, vid Tusbysjöns (Tuusulanjärvi) östra strand skapades vid ingången till 1900-talet Finlands främsta konstnärskoloni. Några av de allra yppersta inom tre olika kulturområden måleri, musik och litteratur - slog där ner sina bopålar, på den ena platsen vackrare än den andra.
Det var författarna Juhani Aho och Eino Leino konstnärerna Pekka Halonen och Eero Järnefeldt diktaren Juho Heikko Erkko och kompositören Jean Sibelius.
Området ligger tre mil norr om Helsingfors mellan vanda och Järvenpää. Närheten gör denna kulturens vagga till ett lättillgängligt utflyktsmål för Finlandsbesökaren.
Tusby konstnärskoloni
Tusby konstnärskoloni startade när författaren Juhani Aho i november 1897 flyttade in i en, numera riven. villa Invid Tusby strandväg. Dess aktiva historia tog definitivt slut den 8 juni 1969 i och med kompositören Sibelius änka Aino avled.
Tusby sjö är stor och mycket vacker. Den är åtta km lång och strandlinjen är 24 km. Sjön är en känd fågelsjö. Från våren till hösten går svanar och vildänder ner på dess vatten eller is. Sjön inspirerade målare, författare och, Inte minst. Jean Sibelius i deras skapande.
Vid södra ändan av Tusby strandväg höll författarna till. Kvar står ännu i dag den anspråkslösa stuga i vilken Finlands nationalskald Aleksis Kivi dog. Stugan ägdes av hans bror, en fattig skräddare. Både stugan och rökbastun är bevarade som museum i dag. Våren 1872 kom den utblottade och obotligt sinnessjuke författaren Kivi hit. Den 31 december 1872 avled Kivi i stugans lilla kammare. Han ligger begraven på Tusby kyrkogård i närheten av kyrkan. som är byggd av hans morfars farfar. Kyrkan Invigdes år 1734.
Den som vill göra en lite annorlunda resa i den finska kulturen kan lämpligen börja med att besöka stugan, där Aleksis Kivi (romanen "Sju bröder"s författare) avled.
På andra sidan vägen ligger "Erkkola”. Här bodde dåtidens kanske mest berömde finske diktare - Juho Erkko. I dag är det inte många som känner till Erkko, som avled 1906.
Eino Leino
Den finska lyrikens största namn, Eino Leino kom till Tusby år 1924. Han bodde omväxlande i något av de tre pensionat som låg vid strandvägen. Här skrev han sin sista diktsamling ("Sheikan murhe”) och sina memoarer. Titeldikten är tillägnad Jean Sibelius. Eino Leino var 45 år när han kom till Tusby men redan gammal. trött och utbränd av ett hårt leverne. Ett omfattande alkoholmissbruk hade brutit ner hans hälsa. Bara två år senare (1926) avled han.
Den fine finske filmskaparen Leppokorpi gjorde långt senare en utmärkt film om hans liv - "Poeten och musan".
Två av de tre pensionaten där Eino Leino bodde - Onnela och Syvalähti - står fortfarande kvar vid sjöstranden medan det tredje brunnit ner. I detta tredje pensiionat - Syväranta bodde tidigare flera ryska konstnärer. A 1907 besöktes huset av bl.a. den världsberömde ryske bassångaren Fjodor Sjaljapin i sällskap med kompositörerna Sergej Rachmaninov och Aleksander Skrjabin. På den tiden ägdes huset av den rike affärsmannen Uskjov från Moskva.
Pekka Halogen
Några kilometer norrut längs med strandvägen ligger 'Halosenniemi". Här. på Tusbysjöns längsta udde, lät den store landskapsmålaren Pekka Halonen år 1901 bygga konstnärskolonins största och mest spännande hus. Det av honom själv ritade huset är en blandning av schweizisk-norsk alphydda med inslag av karelsk jaktvilla - helt l timrad furu byggd l två våningar. Här hade Halonen sin fantastiska ateljé och samtidigt också sitt hem.
Numera är Halosenniemi. liksom de flesta andra av konstnärskolonins boningar. ett både intressant och stämningsfulla museum. Den fina omgivande miljön bidrar till detta.
Eero Järnefelt
Komna till strandvägens norra ända finner vi konstnären Eero Järnefelts bostad 'Suviranta'.
Om Halonen kan sägas var en av de främsta landskapsmålarna, så är Järnefelt en motsvarighet inom porträttmåleriet. En av dem som flitigast blev porträtterade var Sibelius och hans fru Aino, som var syster till Järnefelt. Eero Järnefelt var också en skicklig tecknare men allra helst gjorde han små, läckra akvareller med motiv från den finska naturen. (En stor del av hans konst finns att bese i konstmuseet Athenum i centrala Helsingfors.)
Jean Sibelius - en av den klassiska musikens stora
Sist i raden av framstående Tusby-konstnärer var kompositören Jean Sibelius. Hans hem hette "Ainolo". det ligger några kilometer nordost om Halosenniemi en bit från Tusby-sjön. Det ligger sommartid vackert inbäddad l lummig grönska på en liten höjd. Här bodde han från 1904 till sin död 1957, 92 år gammal. Hans grav ligger en bit nedanför huset.
I Ainola komponerade han sina fem sista symfonier och bl a tondikten "Pohjolas dotter" och "Tapiola” (*Skogsgudens boning,,). Det första storverket som Sibelius skrev i Ainola var tredje symfonin i C-dur, ett nyklassicistiskt verk med drag av både Mozart och Mendelsohn. Därefter följde den fjärde symfonin (A-moll), den a k barkbrödssymfonin för dessa sparsmakade och mörka motiv. Efter långt och hårt arbete kom så den femte symfonin år 1919 och 1924 både den sjätte och sjunde symfonin.
Men någon åttonde symfoni blev det aldrig, för redan några år senare tystnade han. Den ständigt växande självkritiken hade till slut fått grepp om den sextioårige kompositören. Trots att han knappast komponerade någonting alle under de sista trettio åren av sitt liv, fick han ständigt fler älskare av sin musik. Än l dag räknas han som en av de stora seriösa kompositörerna i världen.
(Särskilt Göteborgs symfonikerna under den fine Neemi Järvi har gjort en hel serie goda inspelningar av hans musik. Erik Tavaststjerna har skrivit en utmärkt serie böcker om Nordens kanske främste kompositör, jämte Norges Edvard Grieg.)
Sibelius ville vara herreman - och var det också. På många sätt påminner han om marskalk Mannerheim. Båda ville de gärna uppträda som statsmän, som symboler för det självständiga Finland. Det var de också i många avseenden.
Länge var det så , att stora världen bara kände några få finländare - idrottstjärnan Paavo Nurmi och Jean Sibelius, möjligen också Mannerheim. Numera har den skaran utökats med Kekkonen, Paasikivi och de finska spjutkastarna , racerföraren Mika Häkkinen, Kimi Räikkönen, rallyföraren Marcus Grönholm och alla fina finska backhoppare som kommit och gått. Men störst av Finlands ikoner är kanske ändå Jean Sibelius.
Dit har t ex den reslige f d statsministern "Iso" Paavo Lipponen ännu en bit kvar. Men kanske når han dit om han också skulle bli Finlands president efter Tarja Halonen?
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 3:42 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home