Tuesday, March 27, 2007

Göran Persson och hans TV-dagbok - på sin höjd halvbra

Analys
Göran Persson och hans TV-dagbok - lämnar mycket övrigt att önska

Göran Persson och hans ”dagbok” i Sveriges Televisions "Ordförande Persson"-dokumentär finns inget historiskt perspektiv. Där finns bara politisk nutid, ögonblicksbilder och en huvudperson som ganska grötmyndigt och ibland rent av som ett argt barn kommenterar sin omgivning och sitt pågående fögderi inför öppen kamera innan liken efter de dagspolitiska konfrontationerna har hunnit kallna samt distansen och eftertankens perspektiv hunnit ge olika företeelser någorlunda rimliga proportioner. Just bristen på det senare gör dokumentären till en politisk dokusåpa och personomdömena åtminstone bitvis rätt obehagliga att ta del av. Om de politiska övervägandena och olika vägvalsbeslut och dess förspel under Göran Perssons tio år som statsminister får vi däremot nästan ingenting veta.

Konstateras kan också att dokumentären om Göran Persson tyvärr kom att få en vacklande form som inte heller kunde ge tittarna en vettig berättelse om Göran Persson och hans tid. Det får krönikören, SVT-journalisten Erik Fichtelius ta på sig. Ansvaret här är odelat hans. Må sedan vara att Erik Fichtelius sannolikt också varit störd av den misstro han råkade ut för när Persson-projektet avslöjades år 2002 och han varken vågade eller ville ställa de kritiskt uppföljande frågorna eller att fullt ut leva sig in i huvuvpersonen Persson på det sätt som hade behövts för att bättre än som nu blev fallet kunnat ge dramaturgisk nerv, känsla och en sammanhållande röd tråd åt skildringen av ordförande Perssons tid vid makten.

Däremot har vi fått rikliga inblickar i hur alla som inte dansar efter hans pipa utsätts för karaktärsmord. Svikaren Leif Pagrotsky. ”Gamla Margareta” (Winberg). Mona Sahlin som inte kan tänka men är en bra kommunikatör. Margot Wallström som vägrade komma hem från Bryssel när Göran Persson kallade och ville ge henne vice statsministerposten. Och många, många andra. Mest av allt har det är dock sumpat ner och sänkt Göran Persson själv. Ändå är det synd att den fyra timmar långa "Ordförande Persson"-dokumentären på bästa sändningstid i SVT inte gav en mer perspektivdjup bild av den tämligen mångfacetterade och inte sällan som psykologisk gåta beskrivna maktpolitikern Göran Persson och hans tio år som statsminister.

Den nya partiordföranden Mona Sahlin får nu börja sitt uppdrag med att försvara sig mot tio år gamla anklagelser. Ingen direkt bra start för en nyvald s-partiledare som tänker sig vinna nästa val hösten 2010.

Men så kan det ibland också vara i politikens inte alltid så glassiga medieljus.

För egen del undrar jag vad en sådan rutinerad partiräv som den "evige partisekreteraren", f d social- och utrikesministern med mera Sten Andersson hade tyckt och tänkt om det här - om han fått leva ett drygt halvår till. Men jag kan ju ana efter vårt samtal i samband med Sten Anderssons sista offentliga möte i Älvsjö ungefär två veckor innan han dog strax innan valet hösten 2006...
Robert Björkenwall ; robert.bjorken@telia.com

0 Comments:

Post a Comment

<< Home