Förmögenhetsskattens avskaffande och dess effekter
Analys
Om förmögenhetsskattens avskaffande och "var blev du av ljuva drömmar om en rimligare värld"
Intresset ljuger aldrig brukar det heta. Med rätta. Och den borgerliga alliansregeringen är i mångt och mycket en koalition av intresseföreträdare för dem som redan har mest och är mest gynnade i samhället. Sedan må man kalla sig för "nya arbetarpartiet" (moderaterna) och annat liknande för att, likt kameleonten, dölja sin egentliga färg och intressekärna.
När regeringen Reinfeldt nu avskaffar förmögenhetsskatten, som betalas av hushåll med mer än 3 miljoner kr i nettoförmögenhet (när skulderna är bortdragna), och t ex ger Ericsson-chefen Carl-Henric Svanberg en årlig återbäring på 12,5 miljoner kr enbart genom den borttagna förmögenhetsskatten så är det bara ännu ett uttryck för att regegingen Reinfeldt verkar efter devisen "till dem som har skola varda givet". De rika ska nu bli ännu lite rikare i Reinfeldts och Maud Olofssons Sverige.
Visserligen påstår regeringen, helt felaktigt, att förmögenhetsskatten skulle utgöra ett hinder för investeringar i Sverige. Knappast så i en värld där Sverige redan nu har Europas högsta andel riskkapitalinvesteringar i förhållande till landets BNP och kapitalet i växande grad är gränslöst och främst styrs av hur lönsamma investeringarna kan förväntas bli. Dessutom är det ju så att utländska aktörer inte heller betalar svensk förmögenhetsskatt. Så argumentet om investeringsviljan har i praktiken noll relevans med vår inhemska förmögenhetsskatt.
Däremot så fungerar dess borttagande nu i praktiken som en fördelningspolitisk orättvisa och ny skattegåva till de redan rika i samhället. Som för Ericsson-chefen Svanberg och andra.
Sant är däremot att förmögenhetsskatten idag har låg legitimitet därför att den är svåröverskådlig och blivit ett lappverk av olika regler. Men det är inget bärande motiv för att avskaffa en skatt som ändå drar in 4,8 - 5 miljarder till statskassan och har tydliga fördelningspolitiska motiv, eftersom det alltjämt är de rikaste hushållen som betalar merparten av förmögenhetsskatten. Varför ska man ge de redan rika ytterligare 5 miljarder kr att dela på för att regelverket kring förmögenhetsskatten är snårig? Snarare borde man då rimligen reformera, inte avskaffa, förmögenhetsskattens regelverk och ha kvar pengarna för angelägna satsningar på samhälleliga bristområden - som t ex äldreomsorgen eller som grundplåt till en bra tandvårdsreform.
Dessutom är det fördelningspolitiskt rätt att ha den kvar eftersom runt 80 procent av förmögenhetsskattens ca 5 miljarder kr årligen betalas av de 10-20 procent rikaste hushållen i vårt land. Samma hushåll som nu får miljongåvor i nya förmåner från Reinfeldts alliansregering när förmögenhetsskatten nu ska tas bort.
Den socialdemokratiska oppositionen borde kraftfullare än som hittills varit fallet från Tomas Östros m fl:s sida gå till motoffensiv och påvisa vilken "rikehushållspolitik" som den nya alliansregeringen faktiskt på nytt nu visar att man i praktiken för. Förmögenhetsskatten är däremot i behov av en reform - inte avskaffande - så att regelverket blir bättre och legitimiteten ökar i detta fördelningspolitiskt motiverade komplement till kapitalinkomstskatten, riktad just mot de rikaste hushållen i vårt alltmera klassorättfärdiga samhälle.
Manna från himlen till de rika medan näringslivets organisationer förmenar de handelsanställda och andra lågavlönade ens någon hundralapp i månaden i lönelyft. Så ser det ut ett drygt halvår efter senaste riksdagsvalet.
Ska förmögenhetsskatten slopas, borde det åtminstone för en ideologiskt klarsynt socialdemokrati vara en självklarhet att den i så fall ersätts med någon annan skatt som har likartade fördelningseffekter, dvs. en tydlig progressiv fördelningsprofil. Ytterligare mannaregn över de redan välmående i samhället måste bemötas kraftfullt så att folk förstår att det finns andra och bättre alternativ än det som nu håller på att ske i det allt mera utpräglade klassorättvisa gamla svenska folkhemmet som vi tidigare tyckte inte borde vara uppdelat i "styvbarn och kelgrisar".
Men "var blev du av ljuva drömmar om en rimligare värld"? Är det bara eliterna som nu ska få sitt och smularna bli kvar för alla andra? Och hur ser det ut i SVerige om vi drar ut perspektivet till 2010 - och framåt? För alla andra som inte tillhör den gynnade eliten.
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com
Om förmögenhetsskattens avskaffande och "var blev du av ljuva drömmar om en rimligare värld"
Intresset ljuger aldrig brukar det heta. Med rätta. Och den borgerliga alliansregeringen är i mångt och mycket en koalition av intresseföreträdare för dem som redan har mest och är mest gynnade i samhället. Sedan må man kalla sig för "nya arbetarpartiet" (moderaterna) och annat liknande för att, likt kameleonten, dölja sin egentliga färg och intressekärna.
När regeringen Reinfeldt nu avskaffar förmögenhetsskatten, som betalas av hushåll med mer än 3 miljoner kr i nettoförmögenhet (när skulderna är bortdragna), och t ex ger Ericsson-chefen Carl-Henric Svanberg en årlig återbäring på 12,5 miljoner kr enbart genom den borttagna förmögenhetsskatten så är det bara ännu ett uttryck för att regegingen Reinfeldt verkar efter devisen "till dem som har skola varda givet". De rika ska nu bli ännu lite rikare i Reinfeldts och Maud Olofssons Sverige.
Visserligen påstår regeringen, helt felaktigt, att förmögenhetsskatten skulle utgöra ett hinder för investeringar i Sverige. Knappast så i en värld där Sverige redan nu har Europas högsta andel riskkapitalinvesteringar i förhållande till landets BNP och kapitalet i växande grad är gränslöst och främst styrs av hur lönsamma investeringarna kan förväntas bli. Dessutom är det ju så att utländska aktörer inte heller betalar svensk förmögenhetsskatt. Så argumentet om investeringsviljan har i praktiken noll relevans med vår inhemska förmögenhetsskatt.
Däremot så fungerar dess borttagande nu i praktiken som en fördelningspolitisk orättvisa och ny skattegåva till de redan rika i samhället. Som för Ericsson-chefen Svanberg och andra.
Sant är däremot att förmögenhetsskatten idag har låg legitimitet därför att den är svåröverskådlig och blivit ett lappverk av olika regler. Men det är inget bärande motiv för att avskaffa en skatt som ändå drar in 4,8 - 5 miljarder till statskassan och har tydliga fördelningspolitiska motiv, eftersom det alltjämt är de rikaste hushållen som betalar merparten av förmögenhetsskatten. Varför ska man ge de redan rika ytterligare 5 miljarder kr att dela på för att regelverket kring förmögenhetsskatten är snårig? Snarare borde man då rimligen reformera, inte avskaffa, förmögenhetsskattens regelverk och ha kvar pengarna för angelägna satsningar på samhälleliga bristområden - som t ex äldreomsorgen eller som grundplåt till en bra tandvårdsreform.
Dessutom är det fördelningspolitiskt rätt att ha den kvar eftersom runt 80 procent av förmögenhetsskattens ca 5 miljarder kr årligen betalas av de 10-20 procent rikaste hushållen i vårt land. Samma hushåll som nu får miljongåvor i nya förmåner från Reinfeldts alliansregering när förmögenhetsskatten nu ska tas bort.
Den socialdemokratiska oppositionen borde kraftfullare än som hittills varit fallet från Tomas Östros m fl:s sida gå till motoffensiv och påvisa vilken "rikehushållspolitik" som den nya alliansregeringen faktiskt på nytt nu visar att man i praktiken för. Förmögenhetsskatten är däremot i behov av en reform - inte avskaffande - så att regelverket blir bättre och legitimiteten ökar i detta fördelningspolitiskt motiverade komplement till kapitalinkomstskatten, riktad just mot de rikaste hushållen i vårt alltmera klassorättfärdiga samhälle.
Manna från himlen till de rika medan näringslivets organisationer förmenar de handelsanställda och andra lågavlönade ens någon hundralapp i månaden i lönelyft. Så ser det ut ett drygt halvår efter senaste riksdagsvalet.
Ska förmögenhetsskatten slopas, borde det åtminstone för en ideologiskt klarsynt socialdemokrati vara en självklarhet att den i så fall ersätts med någon annan skatt som har likartade fördelningseffekter, dvs. en tydlig progressiv fördelningsprofil. Ytterligare mannaregn över de redan välmående i samhället måste bemötas kraftfullt så att folk förstår att det finns andra och bättre alternativ än det som nu håller på att ske i det allt mera utpräglade klassorättvisa gamla svenska folkhemmet som vi tidigare tyckte inte borde vara uppdelat i "styvbarn och kelgrisar".
Men "var blev du av ljuva drömmar om en rimligare värld"? Är det bara eliterna som nu ska få sitt och smularna bli kvar för alla andra? Och hur ser det ut i SVerige om vi drar ut perspektivet till 2010 - och framåt? För alla andra som inte tillhör den gynnade eliten.
ROBERT BJÖRKENWALL
robert.bjorken@telia.com
posted by rbjorkenwall at 5:48 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home