Regeringens otillräckliga ekonomiska politik i nuvarande krisläge
Regeringens så kallade arbetslinje omänsklig samtidigt som den ekonomiska politiken är helt otillräcklig
För ett år sedan var det en ung arbetslös mamma i nordligaste Norrland som erbjöds ett vikariat på en förskola i Blekinge. Tog hon inte jobbet skulle hon bli av med a-kassan.
Häromdagen (17.11) kunde vi vi ta del av hur berätta om 24-åriga Malin Blomgren i Virserum, som av Arbetsförmedlingen "erbjudits" den motsatta resan till ett jobb som köksbiträde på ett Vildmarkshotell i Kiruna, 158 mil från hemmet.
De flesta av oss förstår varför hon tackade nej till jobbet. Alternativet att jobba långt borta under veckorna och bara kunna träffa sambon och sitt lilla barn på helgerna är inte bara orimligt, det är närmast omänskligt.
Men när a-kassan fattade beslut efter rapporten från Arbetsförmedlingen var det utan pardon - hon hade inte levt upp till regelverket och stängdes av från försäkringen och fick ingen ersättning.
Naturligtvis måste den som är arbetslös söka de jobb som står till buds och självfallet kan man inte för tid och evighet tro att det bara är arbetsplatser på hemorten som är aktuella. En arbetslös måste så småningom också vara beredd att flytta till ett ledigt jobb på ett helt annat ställe i landet.
Men för den skull får den så kallade "arbetslinjen" inte drivas in absurdum där mänskligt hänsynstagande sätts helt åt sidan, precis som framgår av dessa två exempel på en "arbetslinje" som nu kommit att få en allt mera omänsklig behandling.
Hur mycket bättre vore det inte om den borgerliga alliansregeringen i nuvarande ekonomiska krisläge i stället släppte på prestigen och erkände att den senaste budget man lagt inte håller i ett läge när vi är på väg mot 8-9 procents öppen arbetslöshet. En arbetslöshet som under nästa år kan komma att öka med ytterligare kanske 100 000 personer och en ekonomi som går in i en recession med negativ, krympande tillväxt.
Tyvärr krävs i detta läge helt andra grepp än som finns i alliansregeringen Reinfeldts senaste budget för att motverka den jobb- och ekonomiska kris som nu är på väg att få grepp om Sverige. Stimulanser som riktar sig till grupper med låga
inkomster och inte till redan välbeställda grupper i samhället. Detta också därför att dessa faktiskt använder hela sitt utrymme att handla för medan t ex det nu aviserade tredje steget i regeringens skattesänkning ("jobbavdraget" som
marknadsföringstermen lyder) huvudsakligen åter är riktad mot de redan välbeställda, en grupp som nog snarare låter en betydande del av skattesänkningspengarna går rakt in på bankboken än i ökad privat konsumtion som gynnar hemmamarknaden.
De 15 miljarderna som den planerade nya skattesänkningen går loss på skulle rimligen få bättre effekt om momsen sänktes för ungefär motsvarande summa. Gärna då också i kombination med ett en höjning av barnbidraget,förbättrad a-kassa, höjda pensioner och en uppräkning av studiemedlen.
Med sådana konsumtionsstimulernade åtgärder i detta allt dystrare jobb- och konjunkturläge skulle effekten att omsättningen i butiker och olika tjänsteföretag hölls uppe - men även ge vissa spridningseffekter i andra näringar - och därmed kunna fungera som en startmotor för jobben och efterfrågan på hemmamarknaden.
Men åtgärder som dessa riktade till medborgargrupper med låga och måttliga inkomster och fokuserade på hemmamarknaden måste sedan också kombineras med exempelvis ett rot-avdrag (reparationer och ombyggnader) i bostadssektorn och en kraftfull satsning på infrastrukturinvesteringar (järnvägar, vägar, bredband för internet etc), utbildningssatsningar (bristyrkes- och arbetsmarknadsbildning) samt en rejäl satsning på kommuner och landsting (så att de slipper varsla och avskeda).
Sammantaget bör det vara så rejält att det motsvarar åtminstone runt 2 procent av vår bruttonationalprodukt, dvs 60 miljarder kr eller i närheten av detta. Om det alls ska "bita" på den kraftiga lågkonjunktur vi nu är på väg emot. Kan man hoppas på något sådant från den borgerliga regeringens sida? Mycket tveksamt.
Men åtminstone den socialdemokratiska oppositionen - som hittills varit för blygsam och lite feg - borde nu inse allvaret och ta i ordentligt för att visa svenska folket att åtminstone någon i detta extraordinära läge vägrar sitta still i i den båt som är på väg mot grunden.
Robert Björkenwall;robert.bjorken@telia.com;http://rbjorkenwall.blogspot.com
PS. Sannolikt kommer Obama när han tillträder i januari 2009 att lansera ett "New Deal"-stimulanspaket på sannolikt minst 300 miljarder dollar (=motsvarande 2 procent av USA:s BNP), trots deras rekordstora budgetunderskott. Nobelpristagaren i ekonomi,
Paul Krugman, menar att egentligen behövs det dubbla, dvs 600 miljarder dollar (4 % av BNP) i nuvarande extrema krisläge. Men också han tror att Obama-administrationen nog genomför minst hälften av detta. Och det vore onekligen bra för världsekonomin
- och för amerikanska folket i gemen.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home