30 %-ig och snabbt sjunkande statsskuld men kommunsektorn går på knäna
Två år med Reinfeldt och minst men förhoppningsvis ytterligare bara två år med Reinfeldt innan vi byter regering. Men kommer också Reinfeldt & co att bli en borgerlighet som än en gång skjuter statsfinanserna i sank? Precis som skedde under Bildt-åren 1991-94 och som sedan socialdemokraterna fick sanera efteråt under rätt många av regeringsåren. Om också Reinfeldt hamnar i samma träsk skulle det sannolikt innebära att borgerligheten åter under flera mandatperioder framöver har diskvalificerat sig från allt vad regeringsmakt heter. Om ett par år - hösten 2010 - har vi facit.
Spåren efter Bildt-regeringens haveri 1991-94 förskräcker.
Bara det här året räknas med ett budgetöverskott på 163 miljarder och prognosen för fyraårsperioden 2008-2011 talar om 436 miljarder.
Pengar som finansminister Anders E Borg i första hand vill använda för att betala av på en statsskuld som inte längre är något problem.
Efter saneringsåren på 1990-talet har den undan för undan sjunkit från 70 procent av BNP till dagens 30 procent. År 2011 beräknas den vara nere på 19 procent. Sverige kan redan nu stoltsera med en av de lägsta statsskulderna i Europa.
Mot den här bakgrunden borde högkonjunkturens feta år borde istället användas till nödvändiga offentliga investeringar under lågkonjunkturen magra år. Det handlar om forskning, utbildning och infrastruktur - vägar, järnvägar, IT/bredband, stormsäkra elledningar och nya energisystem - som gör att hela Sverige står starkare vid nästa konjunkturvändning.
Det handlar också om att värna den offentliga sektorn, om sjukvården, äldreomsorgen och skolan.
För även om statens finanser står starka riskerar lågkonjunkturen att slå hårt mot många kommuner och landsting när skatteintäkterna sinar och när arbetslösa inte längre klarar sin försörjning som en konsekvens av den under de borgerliga två regeringsåren så kraftigt försämrade arbetslöshetsförsäkringen
Socialstyrelsens rapport från häromdagen visar att socialbidragskostnaderna ökat i 58procent av landets kommuner under andra kvartalet. Det är en tydlig varningssignal. I takt med en vikande konjunktur ökar antalet socialbidragstagare dag för dag.
Men hittills finns inga som helst tecken på att regeringen tänker ta något från sin överfulla kassa för att göra tillvaron lättare ute i kommunerna.
Tvärtom förblir statsbidragen frysta på obestämd tid, om nu inte regeringen mot förmodan i sitt pågående godisregn till de redan välbeställda också kommer med en liten skärv till den allt mer trängda kommunsektorn.
Facit har vi när höstbudgeten kommer om ett par veckor.
/Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com
PS. Men nog finns skäl att också efterlysa en lite modigare, frimodigare och rakare s-oppositionspolitik!
Spåren efter Bildt-regeringens haveri 1991-94 förskräcker.
Bara det här året räknas med ett budgetöverskott på 163 miljarder och prognosen för fyraårsperioden 2008-2011 talar om 436 miljarder.
Pengar som finansminister Anders E Borg i första hand vill använda för att betala av på en statsskuld som inte längre är något problem.
Efter saneringsåren på 1990-talet har den undan för undan sjunkit från 70 procent av BNP till dagens 30 procent. År 2011 beräknas den vara nere på 19 procent. Sverige kan redan nu stoltsera med en av de lägsta statsskulderna i Europa.
Mot den här bakgrunden borde högkonjunkturens feta år borde istället användas till nödvändiga offentliga investeringar under lågkonjunkturen magra år. Det handlar om forskning, utbildning och infrastruktur - vägar, järnvägar, IT/bredband, stormsäkra elledningar och nya energisystem - som gör att hela Sverige står starkare vid nästa konjunkturvändning.
Det handlar också om att värna den offentliga sektorn, om sjukvården, äldreomsorgen och skolan.
För även om statens finanser står starka riskerar lågkonjunkturen att slå hårt mot många kommuner och landsting när skatteintäkterna sinar och när arbetslösa inte längre klarar sin försörjning som en konsekvens av den under de borgerliga två regeringsåren så kraftigt försämrade arbetslöshetsförsäkringen
Socialstyrelsens rapport från häromdagen visar att socialbidragskostnaderna ökat i 58procent av landets kommuner under andra kvartalet. Det är en tydlig varningssignal. I takt med en vikande konjunktur ökar antalet socialbidragstagare dag för dag.
Men hittills finns inga som helst tecken på att regeringen tänker ta något från sin överfulla kassa för att göra tillvaron lättare ute i kommunerna.
Tvärtom förblir statsbidragen frysta på obestämd tid, om nu inte regeringen mot förmodan i sitt pågående godisregn till de redan välbeställda också kommer med en liten skärv till den allt mer trängda kommunsektorn.
Facit har vi när höstbudgeten kommer om ett par veckor.
/Robert Björkenwall; robert.bjorken@telia.com
PS. Men nog finns skäl att också efterlysa en lite modigare, frimodigare och rakare s-oppositionspolitik!
posted by rbjorkenwall at 3:09 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home