Hushållsnära tjänster - ett alliansprojekt som inte visade sig kunna flyga

(Publicerad i bl a tidn. Ångermanland 21/8 m fl)

Observerat och värderat:
Subventionen för överklassnära tjänster - ett storstadsprojekt

"Bäverkvinnan" och näringsministern Maud Olofssons (cp) stora, egna projekt - det skattesubventionerade projektet med hushålls- och överklassnära tjänster - blev en flopp. Föga överraskande. I praktiken visade det sig också vara designad för överklassen i storstäderna och dess välbärgade villaförorter.
Avdraget för överklassnära hushållstjänster var den gyllene fågeln som i triumf skulle sväva över landet. Den skulle skänka nya jobb och fler företag, menade mauderata Olofsson i näringsdepartementet när projektet lanserades. Dessutom sades det kunna lösa problemen med många människors långtidsarbetslöshet och starkt bidra till att få bort de svarta tjänsterna i svenska (överklas)hem.

Redan i valrörelsen 2006 pratade c-ledaren Maud Olofsson mångordigt om den nya frihet som med detta avdrag skulle uppenbara sig för alla förvärvsarbetande kvinnor. De skulle fredagskvällen kunna komma hem efter en hård arbetsvecka och upptäcka att huset var städat och smutstvätten både ren, struken och stiligt inhängd i sina välordnade garderober. Vilken vacker men ack så falsk politikersaga. Snacka om valfläsk.

Men pratministern Olofssons och alliansregeringens problem vara bara det att den lockfågeln uppenbarligen inte var riktigt flygfärdig. I stället för att flyga så kraschlandade den och hela projektet har nu visat sig bli en stor flopp.

Delvis därför att avdraget för den hushållsnära tjänsten blev alldeles för krångligt utformat. Först efter godkänd deklaration hos skatteverket får hushållen tillbaka hälften av de slantar som de betalat för utförd överklassnära tjänst.

Statens prognos var att den samlade kostnaden för avdraget skulle bli 700 miljoner kronor under det andra halvåret 2007. Men gjorda utvärderingar nu visar att hushållens skatteavdrag samlat bara blev 131,5 miljoner kronor, alltså inte ens en femtedel av vad man räknat med.

Det är med andra ord bara sex procent av svenskarna utnyttjade den nya möjligheten - och det är, så här långt, främst förhållandevis välmående hushåll i de stora städerna som ansökt om avdrag för utförda överklassnära tjänster i hushållen.

Trots att alla skattebetalare samfällt står för en mycket omfattande subvention kan man inte ens med bästa vilja i världen säga att avdraget för hushållsnära tjänster blivit någon succé. (I Danmark avskaffade den borgerliga Fogh Rasmussen-regeringen motsvarande åtgärd sedan den prövats några år och visade sig bli både felslagen och onödigt dyr och ge för lite i förhållande till satsade skattepengar.)

Avdraget har alltså inte blivit det där stora folkliga genombrottet för hushållsnära tjänster som de fyra allianspartierna trodde i valrörelsen 2006. Den vallockfågeln visade sig inte kunna flyga. Och lär knappast heller göra det i någon högre grad ens under 2008.

I grund och botten är och förblir det obegripligt varför vanligt folk ska vara med och subventionera dessa överklassnära hushållstjänster, när det saknas pengar till sådant som genererar nya högproduktiva jobb och stärker landets konkurrenskraft - forskning, infrastruktur, utbildning, teknisk utveckling. Eller för den delen till fler anställda och bättre löner i den kommunala äldreomsorgen. Eller när det råder svångrem och dumsnåla sparåtgärder på komvux, a-kassa och sociala försäkringar som ger trygghet och frihet för löntagare och pensionärer.

Hur "bäverkvinnan", näringsminister Maud Olofsson motiverar denna märkliga prioritering har vi ännu inte fått något riktigt bra svar på. Men det kanske kommer eftersom hon ju brukar vara rätt pratglad och ge intryck av att ha svar på "allt".

Robert Björkenwall;(robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/